{"id":82969,"date":"2020-02-05T16:19:31","date_gmt":"2020-02-05T15:19:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=82969"},"modified":"2020-02-05T16:19:34","modified_gmt":"2020-02-05T15:19:34","slug":"nr-10-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/02\/05\/nr-10-2020\/","title":{"rendered":"Nr 10 2020"},"content":{"rendered":"\n

Onsala rapporterar: Stj\u00e4rnkamp p\u00e5 liv och d\u00f6d<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte ofta vi p\u00e5 W-bloggen \u00e5terger pressmess rakt upp<\/a> och ner, men nu sker det. S\u00e5 grattis till forskarkamraterna p\u00e5 R\u00e5\u00f6 med omnejder!<\/p>\n\n\n\n

*    *    *<\/p>\n\n\n\n

 * Astronomer har anv\u00e4nt<\/strong> Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA), d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, f\u00f6r att studera ett m\u00e4rkligt gasmoln som har formats vid en dragkamp mellan tv\u00e5 stj\u00e4rnor. En stj\u00e4rna v\u00e4xte sig s\u00e5 stor att den slukade den andra, vilken i sin tur bromsade in och tvingade den st\u00f6rre stj\u00e4rnan att kasta ut sina yttre gaslager.
* Likt m\u00e4nniskor f\u00f6r\u00e4ndras stj\u00e4rnor <\/strong>under sin levnadstid och d\u00f6r till slut. Solen och liknande stj\u00e4rnor kommer att g\u00e5 igenom en fas n\u00e4r v\u00e4tet har f\u00f6rbrukats i dess k\u00e4rna d\u00e5 stj\u00e4rnan sv\u00e4ller upp till en r\u00f6d j\u00e4tte, kastar bort sina yttre atmosf\u00e4rslager och l\u00e4mnar kvar en het och liten stj\u00e4rnrest som kallas en vit dv\u00e4rg.
\u201cStj\u00e4rnsystemet HD101584 \u00e4r speciellt<\/strong> d\u00e5 denna d\u00f6dsprocess avslutades i f\u00f6rtid p\u00e5 ett dramatiskt s\u00e4tt d\u00e5 en l\u00e4tt stj\u00e4rna slukades av en j\u00e4ttestj\u00e4rna\u201d, s\u00e4ger Hans Olofsson<\/strong> vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola, som ledde studie av detta m\u00e4rkliga objekt som nyligen publicerats i Astronomy & Astrophysics.<\/em><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Denna nya bild fr\u00e5n ALMA visar resultatet av en dragkamp mellan tv\u00e5 stj\u00e4rnor: ett komplext gasmoln kring dubbelstj\u00e4rnan HD101584. Stj\u00e4rnorna representerar hastighet fr\u00e5n bl\u00e5tt \u2013 gas som r\u00f6r sig snabbast mot oss \u2013 till r\u00f6tt \u2013 gas som r\u00f6r sig snabbast bort fr\u00e5n oss. Jetstr\u00e5lar som str\u00e4cker sig n\u00e4stan helt utmed siktlinjen ger fart \u00e5t den bl\u00e5 och r\u00f6da gasen. Dubbelstj\u00e4rnans komponenter befinner sig i den gr\u00f6na pricken i centrum av systemet som omges av en gr\u00f6n gasring, som b\u00e5da r\u00f6r sig med genomsnittshastigheten f\u00f6r systemet. Astronomerna tror att denna ring best\u00e5r av gas som kastades ut n\u00e4r den l\u00e4ttare stj\u00e4rnan i systemet r\u00f6rde sig i en spiralbana mot den r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnans centrum
K\u00e4lla: ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), Olofsson et al. Acknowledgement: Robert Cumming<\/em><\/p>\n\n\n

* Tack vare nya observationer med ALMA<\/strong> och kompletterande data fr\u00e5n ESO:s Atacama Pathfinder EXperiment (APEX), vet nu Olofsson och hans forskarlag att det som h\u00e4nde i dubbelstj\u00e4rnan HD101584 n\u00e4rmast kan liknas vid en dragkamp mellan tv\u00e5 stj\u00e4rnor. N\u00e4r den st\u00f6rre stj\u00e4rnan v\u00e4xte till en r\u00f6d j\u00e4tte blev den s\u00e5 stor att den slukade sin mindre kompanjon. Det ledde till att den mindre stj\u00e4rnan b\u00f6rja r\u00f6ra sig i en spiralbana allt n\u00e4rmare den st\u00f6rre stj\u00e4rnans k\u00e4rna, men inte s\u00e5 n\u00e4ra att en kollision skedde. 
 
*  Snarare p\u00e5tvingade denna h\u00e4ndelse <\/strong>ett dramatiskt utkast av gas fr\u00e5n den st\u00f6rre stj\u00e4rnan, som resulterade i att dess k\u00e4rna blottades. Under processen bildades jetstr\u00e5lar som bl\u00e5ste fram genom den redan utkastade gasen, vilket skapade moln och ringar av gas som ses i bl\u00e5 och r\u00f6da f\u00e4rger p\u00e5 bilden.
 
* Dragkampen mellan dessa tv\u00e5 stj\u00e4rnor<\/strong> ger astronomerna ny inblick i slutfaserna av sollika stj\u00e4rnors liv: \u201cI dag kan vi beskriva d\u00f6dsprocesserna hos sollika stj\u00e4rnor, men vi kan inte f\u00f6rklara hur eller varf\u00f6r de sker. HD101584 ger oss viktiga ledtr\u00e5dar f\u00f6r att f\u00f6rklara detta fenomen eftersom systemet nu befinner sig i en kortvarig \u00f6verg\u00e5ngsfas mellan utvecklingssteg som \u00e4r b\u00e4ttre studerade. Med detaljerade bilder av omgivningen kring HD101584 kan vi koppla samman h\u00e4ndelser som skedde i den tidigare r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan med h\u00e4ndelser som kommer att ske i de framtida stj\u00e4rnresterna\u201d, s\u00e4ger medf\u00f6rfattaren Sofia Ramstedt<\/strong> vid Uppsala universitet.
 
* Elisabeth Humphreys, en medf\u00f6rfattare <\/strong>fr\u00e5n ESO i Chile, lyfter fram den centrala betydelse som ALMA och APEX hade f\u00f6r att unders\u00f6ka \u201cb\u00e5de fysiken och kemin som sker i gasmolnet. Denna detaljerade bild av det cirkumstell\u00e4ra mediet runt HD101584 hade inte g\u00e5tt att studera utan den k\u00e4nslighet och uppl\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga som ALMA erbjuder\u201d.
 
* Dagens teleskop l\u00e5ter astronomerna <\/strong>studera gasmolnet omkring dubbelstj\u00e4rnan, med de tv\u00e5 stj\u00e4rnorna i centrum ligger f\u00f6r n\u00e4ra varandra f\u00f6r att kunna uppl\u00f6sas. ESO:s Extremely Large telescope som konstrueras i Chiles Atacama\u00f6ken \u201ckommer att ge oss mer information om de allra innersta delarna i detta objekt\u201d s\u00e4ger Olofsson.
*  Forskningsresultatet<\/strong> presenterades i en artikel i Astronomy & Astrophysics.<\/em><\/p>\n\n\n\n

*    *   *<\/p>\n\n\n\n

PS.<\/strong>
* Forskarlaget utg\u00f6rs av H. Olofsson<\/strong> ( institutionen f\u00f6r rymd-, geo- och milj\u00f6vetenskap, Astronomi och plasmafysik, Chalmers tekniska h\u00f6gskola, Onsala rymdobservatorium, Sverige), T. Khouri <\/strong>(Chalmers), M. Maercker <\/strong>(Chalmers), P. Bergman <\/strong>(Chalmers), L. Doan<\/strong> (Institutionen f\u00f6r astronomi och rymdfysik, Uppsala universitet, Sverige [Uppsala]), D. Tafoya<\/strong> (National Astronomical Observatory of Japan), W. H. T. Vlemmings<\/strong> (Chalmers), E. M. L. Humphreys<\/strong> (European Southern Observatory [ESO], Garching, Germany), M. Lindqvist <\/strong>(Chalmers), L. Nyman<\/strong> (ESO, Santiago, Chile), and S. Ramstedt <\/strong>(Uppsala).<\/p>\n\n\n\n

Crafoord prisar Eugene N Parker<\/h2>\n\n\n\n

Just nu \u00e4r Parker Solar Probe p\u00e5 v\u00e4g allt n\u00e4rmare solen. Sonden, som rapporterade sina f\u00f6rsta resultat f\u00f6re jul, skickades ut av NASA 2018, och \u00e4r den f\u00f6rsta som f\u00e5tt sitt namn av en nu levande person \u2013 Eugene N. Parker, <\/strong>professor emeritus vid University of Chicago, USA.
Eugene Parker st\u00e5r bakom flera fundamentala uppt\u00e4ckter, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller solen och andra stj\u00e4rnors gasomgivningar. Han har dessutom utarbetat teorin f\u00f6r hur solvinden uppkommer och hur magnetf\u00e4lt uppkommer och f\u00f6r\u00e4ndras i rymden. N\u00e4r han lade fram sina teorier f\u00f6r \u00f6ver 50 \u00e5r sedan ifr\u00e5gasattes de f\u00f6rst starkt men kunde senare bekr\u00e4ftas vid observationer med rymdfarkoster.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
 Bildk\u00e4lla: U Chicago Prof. Emeritus Eugene Parker vid sitt hem i Hyde Park 19 juli 2019. Foto: John Zich<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n


Eugene Parker var den som f\u00f6rst ins\u00e5g att solen inte \u00e4r i j\u00e4mvikt som man tidigare trott. Tv\u00e4rtom ger den ifr\u00e5n sig massa. Den laddade gas av joner och elektroner som utg\u00f6r solens \u201datmosf\u00e4r\u201d expanderar ut i en solvind som breder ut sig i v\u00e5rt planetsystem. Hans id\u00e9er ligger ocks\u00e5 till grund f\u00f6r alla f\u00f6ruts\u00e4gelser om rymdv\u00e4dret som kan st\u00f6ra ut satelliter och orsaka str\u00f6mavbrott h\u00e4r p\u00e5 jorden.
Han f\u00e5r nu ta emot Crafoordpriset <\/a>i astronomi \u201df\u00f6r banbrytande och fundamentala studier av solvinden samt stj\u00e4rnors och galaxers magnetf\u00e4lt\u201d.
Eugene Parker blev till en b\u00f6rjan helt tyst n\u00e4r han fick h\u00f6ra nyheten om priset.
\u2013 F\u00f6rst tappade jag andan helt. Jag gjorde ingenting p\u00e5 n\u00e5gra minuter. Jag k\u00e4nde f\u00f6rst\u00e5s till Crafoordpriset, s\u00e5 jag blev f\u00f6rv\u00e5nad, p\u00e5 ett bra s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Vesta ockulterar ljus stj\u00e4rna<\/h2>\n\n\n\n

Kv\u00e4llen 11 februari ockulterar Vesta stj\u00e4rnan HIP 14439 (magn 5.3) i Aries\/V\u00e4duren. Fakta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Dagens Betelgeuse<\/h2>\n\n\n\n

Bilden p\u00e5 Orion med diverse godsaker (Barnards b\u00e5ge t ex) inklusive Betelgeuse kommer \u00f6sterifr\u00e5n, f\u00f6rst\u00e5r jag av fb-inl\u00e4gget fr\u00e5n Christian Vestergaard\/G\u00f6teborgs astronomiska <\/strong>klubb:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Solar Orbiter snart p\u00e5 v\u00e4g<\/h2>\n\n\n\n

10 februari lyfter ESA\/NASA-sonden Solar Orbiter fr\u00e5n Cape Canaveral ombord p\u00e5 en Atlas V-raket. Via Venus \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5ningom m\u00e5let solen och den f\u00f6rsta n\u00e4rstudien av av solens polaromr\u00e5den. <\/p>\n\n\n\n

Den krassa verkligheten<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 fb-v\u00e4nnen, Chalmersprofessorn Cathy Horellous<\/strong> fb-sajt fann vi f\u00f6r en tid sedan denna talande cartoon:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Onsala rapporterar: Stj\u00e4rnkamp p\u00e5 liv och d\u00f6d Det \u00e4r inte ofta vi p\u00e5 W-bloggen \u00e5terger pressmess rakt upp och ner, men nu sker det. S\u00e5 grattis till forskarkamraterna p\u00e5 R\u00e5\u00f6 med omnejder! *    *    *  * Astronomer har anv\u00e4nt Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA), d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, f\u00f6r att studera ett m\u00e4rkligt gasmoln… L\u00e4s mer »Nr 10 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82969"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82969"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82969\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83018,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82969\/revisions\/83018"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82969"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82969"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82969"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}