![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/11\/495735main_sunshine-4-4x3_946-710.jpg\")
<\/a>Jag v\u00e4ntar med stor sp\u00e4nning p\u00e5 experternas tolkningar. De l\u00e4r ha bort\u00e5t 6000 bilder att v\u00e4lja och vraka ur!<\/p>\n
* Kommer jetstr\u00e5larna fr\u00e5n ytan eller under ytan, och vad betyder det att en jetstr\u00e5le \u00e4r riktad mot solen – inte fr\u00e5n v\u00e5r moderstj\u00e4rna?<\/p>\n
* Och den knottriga ytan – vad \u00e4r det tecken p\u00e5? Och den \u00f6verraskande sl\u00e4ta ytan mellan hantelns knottriga \u00e4ndar?<\/p>\n
* Hur fort str\u00f6mmar gasen ut? Och vad best\u00e5r den mera exakt av?<\/p>\n
* Pysande geysrar vid dag\/natt-terminatorn – varf\u00f6r det?<\/p>\n
\n
\n
Alkohol p\u00e5 m\u00e5nen<\/h2>\n
Att LCROSS-instrumenten i fjor \u00e4ven detekterade alkohol, ammoniak, metan, kvicksilver\u00a0 och silver i eftersk\u00f6rden av raketkraschen i kratern Cabeus.<\/p>\n F\u00f6r varje hekto is man hittar h\u00e4r, hittas h\u00e4r ocks\u00e5 1,55 gram alkohol!!!<\/p>\n (K\u00e4lla: The Guardian Weekly<\/em>, 5-11 Nov 2010)<\/p>\n \ufeffMerkurius-bes\u00f6karen MESSENGER heter inte s\u00e5 av en slump. Det \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r\u00a0 MErcury Service, Space ENvironment, GEochemistry and Ranging<\/span>.<\/p>\n Det st\u00e5r stilla i avsl\u00f6jandet av fler exoplaneter. 490 bekr\u00e4ftade planeter runt 412 stj\u00e4rnor \u00e4r fortfarande\u00a0 den g\u00e4llande dagsnoteringen.<\/p>\n Bara tv\u00e5 svenskar har f\u00e5tt denna hedersutm\u00e4rkelse: C V L Charlier 1933 och Bertil Lindblad 1954.<\/p>\n Dansken Bengt Str\u00f6mgren b\u00f6r ocks\u00e5 n\u00e4mnas, han erh\u00f6ll medaljen 1959. Str\u00f6mgren kom ju s\u00e5 sm\u00e5ningom till Princeton-institutet d\u00e4r han \u00f6vertog Albert Einsteins arbetsrum!<\/p>\n Royal Astronomical Societys guldmedalj tilldelades \u00e4ven Bertil Lindblad och Bengt Str\u00f6mgren, men h\u00e4r har faktiskt ocks\u00e5 Hannes Alfv\u00e9n premierats (1967) – liksom lundaastronomen Axel M\u00f6ller (1881).<\/p>\n \n \n \n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jetstr\u00e5larna fr\u00e5n Hartley 2 Jag kan inte se mig m\u00e4tt p\u00e5 bilderna fr\u00e5n NASA\/EPOXI:s Hartley 2-passage i g\u00e5r. Ju mer man g\u00e5r in i dem, desto m\u00e4rkligare \u00e4r de. Jag trodde t ex i min enfald att svansen bildas fr\u00e5n ett eller tv\u00e5 st\u00e4llen p\u00e5 en komet, h\u00e4r pyser det ur alla h\u00e5ll och kanter.… L\u00e4s mer »Nr 197 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8308"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8308"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8308\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8325,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8308\/revisions\/8325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8308"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8308"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8308"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>N\u00e4r jag skrev om det \u00f6verraskande vattenfyndet p\u00e5 m\u00e5nen (W-bloggen nr 188) och skojade lite grand om kommande m\u00e5nbasinv\u00e5nares behov av groggvirke, visste jag inte f\u00f6ljande:<\/p>\n“Budb\u00e4rarens” namn f\u00f6rklaras<\/h2>\n
Inga fler exoplaneter<\/h2>\n
F\u00f6rn\u00e4mliga priser<\/h2>\n
<\/a>Som jag noterade i f\u00f6rra bloggen har vi inget “Nobelpris” inom astronomin, men vi har andra priser. ASP, Astronomicial Society of the Pacific, premierar sedan 1898 astronomer med The Bruce Medal<\/span>. Medaljen g\u00e5r till astronomer f\u00f6r deras livsl\u00e5nga insatser och \u00e4r namnad efter den astronomiska v\u00e4lg\u00f6rarinnan Carol Wolfe Bruce.<\/p>\n