Albert Einstein<\/strong> kallade det \u201dsin st\u00f6rsta tabbe\u201d. N\u00e4r han \u00e5r 1917 r\u00e4knade p\u00e5 en ekvation som skulle beskriva universum st\u00e4mde inte resultatet med d\u00e5tidens sanning. Alla observationer som gjorts slog fast att universum var statiskt. Men Einsteins ber\u00e4kningar visade ist\u00e4llet att himlakropparna m\u00e5ste vara i st\u00e4ndig r\u00f6relse. Att universum inte sett likadant ut genom alla tider. Efter mycket tvekan anpassade han sig och lade till en asterisk i sin ekvation. Ett undantag kallat \u201dden kosmologiska konstanten\u201d som gjorde att den st\u00e4mde med ett statiskt universum. * * * * Observatoriet b\u00f6rjade byggas 2014<\/strong> och f\u00f6rst kring 2022-2023 kommer LSST att b\u00f6rja leverera skarpa forskningsdata. D\u00e5 kommer teleskopets kamera, som har storleken av en bil och en uppl\u00f6sning av drygt tre miljarder pixlar, att b\u00f6rja skanna av stj\u00e4rnhimlen. * * *<\/p>\n\n\n\n * N\u00e4r teleskopet tagit ytterligare bilder<\/strong> ska de spridas bland en st\u00f6rre grupp forskare f\u00f6r analys. Bara tillsammans kan de n\u00e5 l\u00e4ngre, menar hon. Saltsj\u00f6badens observatorium blev i m\u00e5nga \u00e5r v\u00e5rt flaggskepp – jag fick ett rekommendationsbrev i min ungdom dit av \u00c5ke Wallenquist<\/strong> och togs emot p\u00e5 trappan av astronomen, sedermera professorn Lars Olof Lod\u00e9n<\/strong>. Han visade mig allt vad jag ville se. Bertil Lindblad<\/strong>, chefen, sj\u00e4lv s\u00e5g jag bara n\u00e4r jag gick f\u00f6rbi utanf\u00f6r hans f\u00f6nster, han satt och l\u00e4ste morgontidningen vad jag minns.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r v\u00e4l den m\u00e4rklige Karl Bohlin<\/strong> f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n Stockholms observatorium, kom Bertil Lindblad<\/strong> till som ny professor och KVA-astronom och satte genast ig\u00e5ng med att planera ett nytt observatoriebygge ute i Saltsj\u00f6baden (“Saltis”). Med statsmakternas hj\u00e4lp. Det blev ett fantastisk bygge med flera teleskop, som h\u00f6ll st\u00e5ngen mot \u00f6vriga obsis i Europa n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n Johan K\u00e4rnfelt<\/strong> ber\u00e4ttar att det finns ett nytt historieprojekt om observatoriebygget, vi l\u00e4r f\u00e5 veta allt vad det lider, men p\u00e5 fb har Johan redan publicerat ett antal <\/a>bilder fr\u00e5n en l\u00e5da med fotografier fr\u00e5n byggnadshistorien p\u00e5 20\/30-talet. H\u00e4r en raritet fr\u00e5n Johans fb-sajt – jag tycker den s\u00e4ger allt om tidsanda, jobbarstolthet och mycket annat:<\/p>\n\n\n K\u00e4lla:\u00a0Saltsj\u00f6badens\u00a0observatoriums\u00a0arkiv,\u00a0Kungl.\u00a0Vetenskapsakademien.\u00a0 En annan bild p\u00e5 en ung fil kand Gunnar Larsson-Leander <\/strong>har Johan ocks\u00e5 f\u00e5tt korn p\u00e5 fr\u00e5n Saltis:<\/p>\n\n\n L\u00e5t oss stanna h\u00e4r och \u00e5terkomma.<\/p>\n\n\n\n Charlotte S Helin<\/strong>, v\u00e5r kompis i HAS, ber\u00e4ttar att n\u00e5got \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng: En fond i Frida Palm\u00e9rs<\/strong> namn. Med m\u00e5let att premiera unga astronomientusiaster.<\/p>\n\n\n\n Den vill man ju st\u00f6dja.<\/p>\n\n\n\n B\u00e5de W-bloggen och Lotta intervjuades av en radiopodd i Stockholm i november om v\u00e5ran Frida (“Rundfunkmedia”), <\/a>men vi har inte h\u00f6rt ett knyst sen dess. Hmmm.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r det gamla vanliga: Det \u00e4r klart vi st\u00e4ller upp, men blir det inget, s\u00e5 kan ansvariga v\u00e4l ber\u00e4tta detta? Det h\u00f6r till normalt Ribbing-etikett\/vett.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 sp\u00e5ret efter universums yttersta hemlighet Nedan ett pressmess fr\u00e5n Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen: Albert Einstein kallade det \u201dsin st\u00f6rsta tabbe\u201d. N\u00e4r han \u00e5r 1917 r\u00e4knade p\u00e5 en ekvation som skulle beskriva universum st\u00e4mde inte resultatet med d\u00e5tidens sanning. Alla observationer som gjorts slog fast att universum var statiskt. Men Einsteins ber\u00e4kningar visade ist\u00e4llet att… L\u00e4s mer »Nr 13 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83111"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83111"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83146,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83111\/revisions\/83146"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83111"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83111"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
* I dag vet vi annorlunda.<\/strong> Universum inte bara expanderar, sj\u00e4lva expansionen sker allt snabbare. Men hur starkt det accelererar vet ingen. Hiranya Peiris <\/strong>arbete kommer att ta oss n\u00e5gra steg n\u00e4rmare en sanning.
\u2013 Det finns m\u00e5nga spekulationer, bland annat om ett multiversum, men ingen enighet. Nu f\u00e5r vi m\u00f6jligheten att f\u00f6rst\u00e5 och m\u00e4ta detta fenomen b\u00e4ttre. Genom att bel\u00e4gga fakta p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt s\u00e5 kan vi komma n\u00e4rmare en f\u00f6rst\u00e5else, s\u00e4ger Hiranya Peiris.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/peiris-tavla1-300x191.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n
* Varje avskanning tar cirka tre dagar<\/strong> och varje dygn produceras flera terabyte av r\u00e5data som skickas till ett datacenter i USA. H\u00e4r processas informationen f\u00f6r att g\u00f6ra den mer hanterbar. D\u00e4refter kan den laddas ned av forskarna i Stockholm som f\u00f6rvandlar r\u00e5data till nya insikter om universums ursprung.
H\u00e4r f\u00f6ljer forskarna tre olika sp\u00e5r. Det f\u00f6rsta ska \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen av m\u00f6rk materia och m\u00f6rk energi, det osynliga material som forskarna tror motsvarar n\u00e4rmare 85 procent av v\u00e5rt universum.
\u2013 Vi ska rita den hittills st\u00f6rsta kartan som visar var den m\u00f6rka materian finns, allt i relation till galaxerna, vilket kan ge en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av universums ursprung, s\u00e4ger hon.
* Det andra ska leda till en b\u00e4ttre kartl\u00e4ggning <\/strong>av stj\u00e4rnhimlens allra mest ljussvaga galaxer, med m\u00e5let att \u00f6ka kunskapen om hur de bildas.
Till sist s\u00f6ker de efter nya k\u00e4llor till gravitationsv\u00e5gor, vilket \u00e4r en form av svallv\u00e5gor i rummet och tiden, som uppst\u00e5r n\u00e4r till exempel tv\u00e5 svarta h\u00e5l kolliderar. Mer fakta kring gravitationsv\u00e5gorna bidrar till kunskapen om universums accelererande expansion.<\/p>\n\n\n\n
* \u00c4ven om natthimlen kan tyckas<\/strong> vara en stillsam plats s\u00e5 p\u00e5g\u00e5r det st\u00e4ndigt ett sprakande fyrverkeri. Varje natt registrerar observatoriet p\u00e5 toppen av bergsryggen Cerro Pach\u00f3n i Chile cirka 10 miljoner kortvariga fenomen som inte syns f\u00f6r det nakna \u00f6gat. Denna str\u00f6m av h\u00e4ndelser ska analyseras vid Stockholms universitet av maskinl\u00e4rande algoritmer f\u00f6r att hitta avvikelser fr\u00e5n tidigare k\u00e4nda fenomen.
N\u00e4r en s\u00e5dan uppt\u00e4cks i labbet s\u00e5 g\u00e5r ett larm till professor Jesper Sollerman.<\/strong> Han kommer sedan att titta n\u00e4rmare p\u00e5 det omr\u00e5de som LSST pekat ut med hj\u00e4lp av andra teleskop
\u2013 Och d\u00e5 kan det vara v\u00e4ldigt br\u00e5ttom eftersom dessa fenomen kan f\u00f6rsvinna inom n\u00e5gon dag, s\u00e4ger Hiranya Peiris.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Detta \u00e4r ett verkligt detektivarbete d\u00e4r vi f\u00f6ljer ledtr\u00e5dar som universum l\u00e4mnat efter sig f\u00f6r f\u00e5 en f\u00f6rklaring till mysteriet med universums ursprung och utveckling.
* \u00c4nnu saknas skarpa forskningsdata <\/strong>s\u00e5 nu bygger forskargruppen upp simuleringsmodeller f\u00f6r att tr\u00e4na sina algoritmer. Inte minst den som ska uppt\u00e4cka hittills ouppt\u00e4ckta fenomen. En mycket sv\u00e5r uppgift som Hiranya Peiris liknar vid att s\u00f6ka igenom Twitter efter ett visst nyckelord, men utan att veta hur det stavas eller vilket spr\u00e5k det \u00e4r skrivet med.
Sedan 2016 \u00e4r hon f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Oskar Klein Centrum. Hon betonar hur viktigt deltagandet \u00e4r i LSST.
\u2013 Projektet ger oss en unik m\u00f6jlighet att st\u00e4rka v\u00e5rt interdisciplin\u00e4ra arbete. LSST kommer att ge oss information att analysera flera decennier fram\u00e5t. Detta \u00e4r ett arv f\u00f6r m\u00e5nga att f\u00f6rvalta.
Text Magnus Trogen Pahl\u00e9n
Bild Magnus Bergstr\u00f6m<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\nSaltis dokumenterat fr\u00e5n sj\u00e4lva krubban<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/85084053_10157401681188743_4333208022651240448_n1-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/85116697_10157401221098743_6125601134875770880_n1-300x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nFrida Palm\u00e9r-fond p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n\n\n\n