{"id":83175,"date":"2020-02-26T18:57:12","date_gmt":"2020-02-26T17:57:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=83175"},"modified":"2020-03-02T21:57:08","modified_gmt":"2020-03-02T20:57:08","slug":"nr-15-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/02\/26\/nr-15-2020\/","title":{"rendered":"Nr 15 2020"},"content":{"rendered":"\n

Hj\u00e4lp v\u00e5ra radioastronomer<\/strong> att jaga svarta h\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

Forskare vid bland annat Onsala rymdobservatorium vid Chalmers s\u00f6ker kraftk\u00e4llorna bakom hundratusentals galaxer \u2013 och de vill ha allm\u00e4nhetens hj\u00e4lp. Galaxerna har uppt\u00e4ckts av v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop, Lofar.<\/p>\n\n\n\n

I nya projektet Lofar Radio Galaxy Zoo kan alla med en dator leta reda p\u00e5 supermassiva svarta h\u00e5l \u2013 och de j\u00e4ttelika str\u00e5lar, miljontals ljus\u00e5r tv\u00e4rs\u00f6ver, som de kastar ut i rymden. <\/p>\n\n\n\n

Cathy Horellou, <\/strong>bitr\u00e4dande professor vid Chalmers, ser fram emot vad projektet kan ge.
\u2013 Galaxer ser verkligen annorlunda ut n\u00e4r man tittar med radioteleskop. Det \u00e4r kul att m\u00e5nga fler nu f\u00e5r vara med i detta \u00e4ventyr och kan l\u00e4ra sig att identifiera galaxer med svarta h\u00e5l, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a>
Radiogalaxen 3C236 sedd i radiov\u00e5gor med LOFAR och i synligt ljus. <\/i>Bild: Aleksandar Shulevski, Erik Osinga & LOFAR Surveys Team<\/i><\/span><\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n

Astronomer anv\u00e4nder radioteleskop f\u00f6r att g\u00f6ra bilder av himlen p\u00e5 samma s\u00e4tt som teleskop f\u00f6r synligt ljus \u2013 rymdteleskopet Hubble \u00e4r ett exempel – g\u00f6r kartor \u00f6ver stj\u00e4rnor och galaxer. Skillnaden \u00e4r att bilder tagna med ett radioteleskop visar en himmel som skiljer sig mycket fr\u00e5n den man ser i synligt ljus. 
 
N\u00e4r man tittar p\u00e5 himlen med hj\u00e4lp av radioteleskop \u00e4r den fylld av komplexa strukturer som \u00e4r kopplade till de stora, tunga svarta h\u00e5len som ligger i mitten av de flesta galaxer. N\u00e4r gas, stoft och damm slukas av ett supertungt svart h\u00e5l slungas en del av materian l\u00e5ngt ut i rymden. D\u00e4r bildas j\u00e4ttelika moln av upphettad gas och plasma som kan ses tydligt med radioteleskop.<\/p>\n\n\n\n

Teleskopet Lofar (Low Frequency Array, l\u00e5gfrekvensuppst\u00e4llning) drivs av Nederl\u00e4ndska institutet f\u00f6r radioastronomi, Astron. Lofar g\u00f6r just nu en enorm kartl\u00e4ggning av radiohimlen, och hittills har hela fyra miljoner radiok\u00e4llor uppt\u00e4ckts. N\u00e5gra hundra tusen av dessa k\u00e4llor har s\u00e5 m\u00e4rkliga komplicerade strukturer att det \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vilka galaxer som tillh\u00f6r vilken radiok\u00e4lla. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver forskarna hj\u00e4lp med att svara p\u00e5 en fr\u00e5ga: vilket svart h\u00e5l tillh\u00f6r vilken galax?<\/p>\n\n\n\n

Det internationella forskarlaget bakom Lofar best\u00e5r av fler \u00e4n 200 astronomer fr\u00e5n 18 l\u00e4nder, bland dem Sverige. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r f\u00e5 f\u00f6r att ta p\u00e5 sig den tuffa uppgiften att identifiera vilka radiostrukturer som tillh\u00f6r vilken v\u00e4rdgalax. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a>
Galaxen 3C31 str\u00e4cker sig \u00f6ver tre miljoner ljus\u00e5r. I den h\u00e4r bilden kombineras en bild tagen med Lofar (i r\u00f6tt) med ett fotografi tagen i synligt ljus. 3C31 ligger omkring 209 miljoner ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Fiskarna. Bilden finns i h\u00f6g uppl\u00f6sning hos Lofar Survey Team p\u00e5 <\/i>https:\/\/www.lofar-surveys.org\/gallery.html?file=static\/gallery\/3C31_radio.png\u200b<\/i><\/a>Bild: Volker Heesen\/LOFAR Surveys Team<\/i><\/figcaption><\/figure>\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r ber nu astronomerna allm\u00e4nheten att hj\u00e4lpa till. Inom medborgarforskningsprojektet Lofar Radio Galaxy Zoo uppmanas allm\u00e4nheten att sj\u00e4lva granska bilder fr\u00e5n Lofar tillsammans med bilder tagna i synligt ljus, f\u00f6r att kunna koppla ihop radiok\u00e4llor med galaxer.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Lofar:s nya kartl\u00e4ggning har avsl\u00f6jat miljontals tidigare ok\u00e4nda radiok\u00e4llor. Med hj\u00e4lp av allm\u00e4nheten kan vi unders\u00f6ka vilka dessa k\u00e4llor \u00e4r. Var finns deras svarta h\u00e5l? I vilken typ av galaxer finns de svarta h\u00e5len? undrar Huub R\u00f6ttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n

 Kollegan Tim Shimwell<\/strong>, Astron och Leidenuniversitetet, f\u00f6rklarar hur projektet hj\u00e4lper forskarna.<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 Din uppgift \u00e4r att matcha radiok\u00e4llorna med r\u00e4tt galax. Detta kommer att hj\u00e4lpa forskare att f\u00f6rst\u00e5 hur radiok\u00e4llor bildas, hur svarta h\u00e5l utvecklas och hur stora m\u00e4ngder material kan sl\u00e4ngas ut i djupa rymden med s\u00e5 makal\u00f6sa m\u00e4ngder energi, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

 Cathy Horellou hoppas att m\u00e5nga vill vara med och granska Lofars otaliga galaxer.<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 Vi beh\u00f6ver all hj\u00e4lp vi kan f\u00e5 eftersom det finns miljoner av radiok\u00e4llor i kartorna. Det \u00e4r att viktigt att flera personer tittar p\u00e5 varje k\u00e4lla s\u00e5 att man inte missar n\u00e5got viktigt, s\u00e4ger Cathy Horellou.
L\u00e4s mer p\u00e5 denna sajt.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Jakten p\u00e5 m\u00e5nens vatten<\/h2>\n\n\n\n

Om m\u00e5nens eventuella vattenreservoarer vid polerna och NASA:s projekt att hitta dessa reservoarer, kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Konferens f\u00f6r solursn\u00f6rdar<\/h2>\n\n\n\n

Det finsn okunniga personer som kallar oss n\u00f6rdar. Ok f\u00f6r det, men det finns \u00e4ven n\u00f6rdar inom n\u00f6rderiet. <\/p>\n\n\n\n

T ex: Den som \u00e4r intresserad av solur, dess historia, dess nutid och dess framtid, rekommenderas denna konferens i Litauen 2021. Bilden fr\u00e5n sajten nedan, som f\u00f6rmedlats av de svenska n\u00f6rdarnas \u00f6vern\u00f6rd, prof Jesper Sollerman.<\/strong> V\u00e5r store rorsman, allts\u00e5 ordf\u00f6rande,\u00a0inom SAS aka Svenska astronomiska s\u00e4llskapet.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

http:\/\/tempus-sol.eu\/conference2021\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hj\u00e4lp v\u00e5ra radioastronomer att jaga svarta h\u00e5l Forskare vid bland annat Onsala rymdobservatorium vid Chalmers s\u00f6ker kraftk\u00e4llorna bakom hundratusentals galaxer \u2013 och de vill ha allm\u00e4nhetens hj\u00e4lp. Galaxerna har uppt\u00e4ckts av v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop, Lofar. I nya projektet Lofar Radio Galaxy Zoo kan alla med en dator leta reda p\u00e5 supermassiva svarta h\u00e5l \u2013 och… L\u00e4s mer »Nr 15 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83175"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83175"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83175\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83259,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83175\/revisions\/83259"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}