{"id":83221,"date":"2020-03-02T12:22:40","date_gmt":"2020-03-02T11:22:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=83221"},"modified":"2020-03-02T12:30:09","modified_gmt":"2020-03-02T11:30:09","slug":"nr-17-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/03\/02\/nr-17-2020\/","title":{"rendered":"Nr 17 2020"},"content":{"rendered":"\n

Kvantmekanik l\u00f6ser g\u00e5tan om liv p\u00e5 Saturnusm\u00e5nen Titan<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Mess fr\u00e5n Chalmers: Forskare p\u00e5 Chalmers tekniska h\u00f6gskola har gjort nya uppt\u00e4ckter f\u00f6r den p\u00e5g\u00e5ende forskningen om m\u00f6jligheterna f\u00f6r liv p\u00e5 Titan, Saturnus st\u00f6rsta m\u00e5ne. Med kvantmekaniska ber\u00e4kningar har de kunnat visat att azotosomer, ett alternativ f\u00f6r att skapa cellmembran som tidigare f\u00f6reslagits, inte kan bildas d\u00e4r. Forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. <\/em>
* Saturnus st\u00f6rsta m\u00e5ne Titan<\/strong> har en dynamisk yta med s\u00e4songsbundna regnperioder, sj\u00f6ar och hav i dess polarregioner, liksom en t\u00e4t kv\u00e4verik atmosf\u00e4r. De h\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena liknar i viss m\u00e5n Jordens och d\u00e4rf\u00f6r \u00f6verv\u00e4ger flera forskare m\u00f6jligheten till liv p\u00e5 Titan. <\/p>\n\n\n\n

* V\u00e4tskorna p\u00e5 Titan best\u00e5r <\/strong>dock till skillnad fr\u00e5n Jorden inte av vatten utan av hav av metan och etan. Temperaturen p\u00e5 ytan \u00e4r \u00e4ven cirka -180C. Under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden kan inte lipidbaserade cellmembran, likt de som finns p\u00e5 Jorden, fungera. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Forskare som letar efter liv p\u00e5 Titan, Saturnus st\u00f6rsta m\u00e5ne, anv\u00e4nde kvantmekaniska ber\u00e4kningar f\u00f6r att unders\u00f6ka azotosomers livsduglighet, som en potentiell form av cellmembran. Bild: Nasa\/Yen Strandqvist\/Chalmers <\/em><\/p>\n\n\n\n

* Forskare i astrobiologi <\/strong>har d\u00e4rf\u00f6r letat efter alternativa former av cellmembran som skulle kunna tolerera den extrema milj\u00f6n. En s\u00e5dan alternativ form som f\u00f6rslagits av en forskningsgrupp fr\u00e5n Cornell University \u00e4r de s\u00e5 kallade \u201dazotosomerna\u201d.<\/p>\n\n\n\n

* Azotosomid\u00e9n har v\u00e4ckt uppm\u00e4rksamhet<\/strong> inom astrobiologif\u00e4ltet och ber\u00e4kningar har visat att den h\u00e4r sortens strukturer skulle kunna \u00f6verleva under f\u00f6rh\u00e5llandena som finns p\u00e5 Titan. Azotosomer \u00e4r f\u00f6reslagna att bildas av en organisk molekyl som heter akrylnitril som \u00e4ven har uppt\u00e4ckts p\u00e5 Titan.
\u2013 Titan \u00e4r en fascinerande plats f\u00f6r att pr\u00f6va v\u00e5r kunskap om prebiotisk kemi \u2013 kemin som f\u00f6reg\u00e5r liv. Vilka kemiska eller kanske biologiska strukturer skulle kunna bildas under de h\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena? Azotosomer som ett alternativt cellmembran var verkligen ett intressant f\u00f6rslag enligt det vi vet, s\u00e4ger Martin Rahm, <\/strong>forskningsledare p\u00e5 Kemi och kemiteknik p\u00e5 Chalmers tekniska h\u00f6gskola.
\u2013 Men v\u00e5rt nya forskningsarbete visar tyv\u00e4rr att \u00e4ven om den h\u00e4r strukturen kanske skulle fungera i Titans extrema f\u00f6rh\u00e5llanden skulle den \u00e4nd\u00e5 inte kunna bildas, f\u00f6rklarar han.
* Med hj\u00e4lp av avancerade<\/strong> kvantmekaniska ber\u00e4kningar j\u00e4mf\u00f6rde forskarna energin av det f\u00f6reslagna azotosommembranet inneslutet i metan med den kristallina formen av akrylnitril, dess molekyl\u00e4ra is. De uppt\u00e4ckte att f\u00f6r varje enhet av akrylnitril som tillf\u00f6rs azotosomen \u00f6kar dess energi avsev\u00e4rt, vilket visar att membranets bildande gradvis blir mer och mer termodynamiskt ogynnsamt. <\/p>\n\n\n\n

* Slutsatsen som drogs \u00e4r att \u00e4ven<\/strong> om azotosomer skulle kunna existera p\u00e5 Titan utan att falla samman s\u00e5 skulle de inte kunna bildas under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden. I st\u00e4llet skulle akrylnitril kristalliseras till dess molekyl\u00e4ra is.
* Trots de \u201dnegativa\u201d resultaten<\/strong> av arbetet anser Martin Rahm att studien, som \u00e4r gjord tillsammans med doktoranden Hilda Sandstr\u00f6m, tillf\u00f6r mycket v\u00e4rdefull information i aktuell forskning inom astrobiologi.
\u2013 Vi hoppas bidra till den p\u00e5g\u00e5ende diskussionen om kemins och biologins gr\u00e4nser i extrema milj\u00f6er. \u00c4ven om vi har visat att akrylnitril inte \u00e4r g\u00e5ngbart som byggmaterial f\u00f6r att forma cellmembran p\u00e5 Titan, har vi nu f\u00e5tt en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r n\u00e4r cellmembran kan bildas, f\u00f6rklarar han.
* Deras arbete \u00e4r ocks\u00e5 <\/strong>ett viktigt steg fram\u00e5t f\u00f6r att visa p\u00e5 m\u00f6jligheterna med ber\u00e4kningar inom astrobiologi. S\u00e5dana ber\u00e4kningar kan ge uppskattningar om kemiska strukturer och processer kan vara biosignaturer, tecken p\u00e5 potentiell biologi, redan f\u00f6re experiment eller provtagning har skett. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

NASA:s Dragonfly s\u00e5 som rymdartisten t\u00e4nker sig denna “rotorcraft” efter landning p\u00e5 Titans yta. Bildk\u00e4lla: NASA\/JHU-APL<\/em><\/p>\n\n\n\n


* Intresset f\u00f6r astrobiologi<\/strong> p\u00e5 Titan \u00e4r mycket stort \u2013 s\u00e5 stort att Nasa kommer att skicka iv\u00e4g miljarddollarrymdfarkosten Dragonfly till Titan 2026. Efter en 8 \u00e5r l\u00e5ng resa dit kommer Dragonfly under tre \u00e5r att utforska m\u00f6jligheterna f\u00f6r prebiotisk kemi och leta efter f\u00f6rekomsten av liv.
* Artikeln \u201dCan polarity-inverted membranes self-assemble on Titan?\u201d<\/strong> kan l\u00e4sas i den vetenskapliga tidskriften Science Advances:
* Samtidigt som forskarna <\/strong>understryker att liv i de extrema f\u00f6rh\u00e5llandena som finns p\u00e5 Titan och liknande v\u00e4rldar \u00e4r h\u00f6gst osannolikt, \u00f6verv\u00e4ger de likv\u00e4l andra m\u00f6jligheter. De framf\u00f6r hypotesen att cellmembran kanske inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r allt liv, \u00e4ven om det verkar s\u00e5 p\u00e5 Jorden.
* Cellmembran fyller <\/strong>en viktig funktion p\u00e5 Jorden genom att skydda cellens inneh\u00e5ll fr\u00e5n att bli utsp\u00e4tt och f\u00f6rst\u00f6rt i omkringliggande vatten. P\u00e5 Titans yta skulle dock en hypotetiskt livsb\u00e4rande biomolekyl endast kunna existera i fast form p\u00e5 grund av den l\u00e5ga temperaturen och aldrig riskera att f\u00f6rst\u00f6ras genom att l\u00f6sas upp. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Titan. Bildk\u00e4lla: NASA<\/em>
*<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Eftersom hypotetiska biomolekyler<\/strong> p\u00e5 Titan skulle vara or\u00f6rliga skulle de beh\u00f6va f\u00f6rlita sig p\u00e5 att sm\u00e5 energirika molekyler, som v\u00e4tgas eller acetylen, kan n\u00e5 dem innan de kan v\u00e4xa eller kopiera sig sj\u00e4lva. S\u00e5dana sm\u00e5 molekyler skulle beh\u00f6va transporteras igenom den omgivande atmosf\u00e4ren eller genom flytande kolv\u00e4ten och ett membran skulle i b\u00e5da fallen hejda den n\u00f6dv\u00e4ndiga diffusionen. Ett membran skulle troligtvis \u00e4ven vara ett hinder i motsatt riktning, d\u00e5 restprodukter fr\u00e5n biomolekylens metabolism beh\u00f6ver transporteras bort.
\u2013 Man kan d\u00e4rf\u00f6r ifr\u00e5gas\u00e4tta nyttan av ett cellmembran under s\u00e5 pass annorlunda f\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6rklarar Martin Rahm. <\/p>\n\n\n\n

Prisad Stockholmsprofessor<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

G\u00f6ran Gustafsson<\/strong>-priset i fysik tilldelas Hiranya Peiris,<\/strong> professor vid Stockholms universitet, \u201df\u00f6r hennes nydanande forskning om dynamiken i det tidiga universum, som kopplar kosmologiska observationer till grundl\u00e4ggande fysik\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Pressrelisen fr\u00e5n KVA h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bes\u00f6k p\u00e5 Aerospace i Trollh\u00e4ttan<\/h2>\n\n\n\n

Christian Vestergaard,<\/strong> bloggvicen, rapporterar – bilderna nedan tagna av CV – att han bes\u00f6kt Trollh\u00e4ttan och brittiska GKN Aerospace, p\u00e5 Stallbackas industriomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

– Jag som representerade GAK var d\u00e4r tillsammans med Chalmers Aerospace Club. Tjugotre deltagare guidades runt p\u00e5 fabriken d\u00e4r man tillverkar flygmotorer och raketmotorer. Fyra f\u00f6redragsh\u00e5llare f\u00f6rel\u00e4ste om hemligheterna med att bygga dessa motorer. M\u00e5nga fr\u00e5gor st\u00e4lldes om turbiner och br\u00e4nslemunstycken. Bes\u00f6ket tog en heldag!<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

F\u00f6retaget har en hemsida v\u00e4rt att surfa in om<\/a>, och vem vet, kanske ASTB och HAS sl\u00e5r sig samman kring ett studiebes\u00f6k “norr\u00f6ver” n\u00e5ng\u00e5ng?<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Ny teori om Uranus<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Astrobites \u00e4r en sorts kvalificerad lekstuga f\u00f6r doktorander inom US-astronomin. M\u00e5nga bidrag \u00e4r v\u00e4lskrivna och skribenterna l\u00e4r sig h\u00e5lla en god popul\u00e4rvetenskaplig ton.<\/p>\n\n\n\n

Tomas Diez<\/strong> har f\u00e5tt korn p\u00e5 en Astrobites-artikel om Uranus <\/a>m\u00e4rkliga fenomen med rotationsaxeln liggande n\u00e4ra banplanet och hur det ska f\u00f6rklaras. <\/p>\n\n\n\n

Fynd i MARS-arkivet<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Jag t\u00e4nker ofta p\u00e5 sedan l\u00e4nge bortg\u00e5ngne Leif Andersson<\/strong>, v\u00e5r Hallandsf\u00f6dde MARS-medlem som blev tv-k\u00e4ndis (vinnare i Kvitt eller dubbelt t ex) och proffsastronom i USA (Pluto med m\u00e5nen Charon hans specialitet). Kontakten med hans hustru Gloria, i dag Gloria McMillan<\/strong>, har \u00e5terupptagits och hon \u00e4r j\u00e4tteglad \u00f6ver att f\u00e5 se gamla rara bilder fr\u00e5n MARS-tiden. <\/p>\n\n\n\n

Dessa tre dokumentationer fr\u00e5n senare delen av 1960-talet av Leif Petersson<\/strong> visar Leif A dels p\u00e5 Ven vid Tycho Brahe<\/strong>-statyn, dels under ett MARS-bes\u00f6k p\u00e5 danska Brorfelde-observatoriet:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Vi planerar ju en “MARS-reunion” kommande h\u00f6st ute p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet och Leif Andersson kommer att diskuteras flitigt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kvantmekanik l\u00f6ser g\u00e5tan om liv p\u00e5 Saturnusm\u00e5nen Titan Mess fr\u00e5n Chalmers: Forskare p\u00e5 Chalmers tekniska h\u00f6gskola har gjort nya uppt\u00e4ckter f\u00f6r den p\u00e5g\u00e5ende forskningen om m\u00f6jligheterna f\u00f6r liv p\u00e5 Titan, Saturnus st\u00f6rsta m\u00e5ne. Med kvantmekaniska ber\u00e4kningar har de kunnat visat att azotosomer, ett alternativ f\u00f6r att skapa cellmembran som tidigare f\u00f6reslagits, inte kan bildas d\u00e4r.… L\u00e4s mer »Nr 17 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83221"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83221"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83221\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83258,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83221\/revisions\/83258"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83221"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83221"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83221"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}