{"id":83270,"date":"2020-03-05T13:18:11","date_gmt":"2020-03-05T12:18:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=83270"},"modified":"2020-03-06T09:13:45","modified_gmt":"2020-03-06T08:13:45","slug":"nr-18-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/03\/05\/nr-18-2020\/","title":{"rendered":"Nr 18 2020"},"content":{"rendered":"\n

ESO varnar f\u00f6r de nya satellitkonstellationerna<\/h2>\n\n\n\n

Astronomer har nyligen uttryckt oro \u00f6ver hur stora konstellationer med tusentals satelliter kommer att p\u00e5verka astronomisk forskning. ESO har gjort en vetenskaplig studie<\/a> av problemet med fokus p\u00e5 hur de kommer att p\u00e5verka p\u00e5 ESO:s teleskop i visuella och infrar\u00f6da v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n

* I studien, som nyligen har<\/strong> accepterats f\u00f6r publicering i Astronomy & Astrophysics<\/em>, ing\u00e5r 18 satellitkonstellationer under utveckling av bland annat SpaceX, Amazon och OneWeb, med totalt 26 000 satelliter.
Enligt studien kommer ESO:s Very Large Telescope (VLT) och det kommande Extremely Large Telescope (ELT) att p\u00e5verkas “m\u00e5ttligt”. Effekten blir st\u00f6rre f\u00f6r l\u00e5nga exponeringar (cirka 1000 sekunder), d\u00e5 3% av bilderna kan f\u00f6rst\u00f6ras i skymning och gryning.<\/p>\n\n\n\n

*  Problemet \u00e4r mindre vid kortare<\/strong> exponeringar och vid andra tidpunkter under natten, d\u00e5 m\u00e5nga av satelliterna befinner sig i jordskugga. Effekten kan minimeras genom att strategiskt planera de observationsprogram som utf\u00f6rs med ESO:s teleskop, med viss medf\u00f6ljande kostnad {1]. M\u00f6rkare satelliter skulle ocks\u00e5 minimera problemet.<\/p>\n\n\n

<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

ESO:s stora ALMA-maskineri riskerar drabbas… Bildk\u00e4lla: ESO\/Wikipedia<\/em><\/p>\n\n\n\n


* Det st\u00f6rsta p\u00e5verkan kommer<\/strong> att ske under kartl\u00e4ggningsobservationer, d\u00e5 30 till 50 % av bilderna kan g\u00e5 f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av ljusa satellitsp\u00e5r. Detta g\u00e4ller till exempel US National Science Foundations Vera C. Rubin Telescope (som inte \u00e4r en ESO-anl\u00e4ggning), som skulle p\u00e5verkas “allvarligt”. Detta g\u00e4ller \u00e4ven liknande teleskop som rankas som s\u00e4rskilt angel\u00e4gna f\u00f6r det vetenskapliga samfundet, genom sina observationer och uppt\u00e4ckter av jordkorsande asteroider och supernovor, och p\u00e5 grund av att astronomiska data fr\u00e5n dem s\u00e4nds vidare till andra observatorier f\u00f6r mer ing\u00e5ende studier av objekten.
 
* Ett annat orosmoment \u00e4r hur<\/strong> dessa satellitkonstellationer kommer att p\u00e5verka m\u00e4nniskans upplevelse av den naturlig stj\u00e4rnhimlen. Omkring 1 600 satelliter kommer att vara synliga fr\u00e5n medelh\u00f6ga latituder varje givet tillf\u00e4lle, de flesta under 30 graders h\u00f6jd och 250 \u00f6ver denna h\u00f6jd. Omkring 100 av dessa satelliter kommer vara tillr\u00e4ckligt ljusa f\u00f6r att kunna ses f\u00f6r blotta \u00f6gat under skymning och gryning, vilket skulle inneb\u00e4ra en dubblering av antalet satelliter som \u00e4r synliga p\u00e5 himlen \u00f6ver 30 graders h\u00f6jd j\u00e4mf\u00f6rt med i dag.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

… liksom amerikanernas stora Vera C Rubin Observatory, som just nu byggs. Foto: <\/em> Wil O\u2019Mullane (Rubin Observatory, Wikimedia Commons<\/em>
 
<\/p>\n\n\n\n

* Satellitkonstellationerna kommer ocks\u00e5<\/strong> att p\u00e5verka observationer i radio-, millimeter- och submillimeteromr\u00e5det, med negativa effekter f\u00f6r bland annat Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) och Atacama Pathfinder Experiment (APEX), d\u00e4r ESO ing\u00e5r.
 
* I samarbete med andra observatorier <\/strong>och astronomiska organisationer som Internationella Astronomiska Unionen (IAU), American Astronomical Society (AAS) och UK Royal Astronomical Society (RAS), tar ESO denna fr\u00e5ga vidare till globala fora som United Nations Committee on the Peaceful Uses of Outer Space (COPUOS) och European Committee on Radio Astronomy Frequencies (CRAF). Syftet \u00e4r att utarbeta riktlinjer f\u00f6r att skydda m\u00f6jligheterna att studera universum samtidigt som h\u00f6gteknologisk rymdverksamhet kan utvecklas.
Noter
[1] Metoder att minimera problemet med f\u00f6rbipasserande satelliter \u00e4r bland annat att undvika observationer p\u00e5 de positioner d\u00e4r satelliter passerar, st\u00e4nga kameraslutaren n\u00e4r de passerar \u00f6ver synf\u00e4ltet, och observera i jordskuggan d\u00e4r satelliterna inte \u00e4r belysta av solen och d\u00e4rmed osynliga.
 
[2] Uppskattningsvis 34 000 objekt st\u00f6rre \u00e4n 10 cm g\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande i omloppsbana kring jorden. Av dessa \u00e4r 5 500 satelliter, varav 2 300 \u00e4r i drift. Resterande delen \u00e4r “rymdskrot” som raketsteg och mindre raketdelar. Omkring 2 000 av dessa objekt \u00e4r \u00f6ver horisonten n\u00e4r som helst under dygnet. Under skymning och gryning, d\u00e5 de flesta satelliter \u00e4r solbelysta, \u00e4r 5-10 samtidigt synliga f\u00f6r blotta \u00f6gat.
Mer information
 
Studien “On the impact of Satellite Constellations on Astronomical Observations with ESO Telescopes in the Visible and Infrared Domains\u201dav O. Hainaut <\/strong>och A. Williams<\/strong> kommer att publiceras i Astronomy & Astrophysics. Artikeln \u00e4r tillg\u00e4nglig h\u00e4r och p\u00e5 arXiv.<\/p>\n\n\n\n

Urbans projekt snart i m\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

Sista chansen att rapportera in till Urban Erikssons<\/strong> unika projekt att m\u00e4ta ljusf\u00f6roreningar p\u00e5 ett smart s\u00e4tt, \u00e4r den 15 mars.<\/p>\n\n\n\n

Info h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Dubbla lober var det<\/h2>\n\n\n\n

Om hur det g\u00e5r till n\u00e4r en planetarisk nebulosa med dubbla lober bildas, ber\u00e4ttas i detta Chalmers-mess.<\/a><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Almas bild av det gamla stj\u00e4rnsystemet W43A. I bl\u00e5tt visas de dubbla jetstr\u00e5larna som skickas ut i h\u00f6g hastighet ifr\u00e5n den \u00e5ldrade stj\u00e4rnan. I gr\u00f6nt visas utfl\u00f6det med l\u00e5g hastighet fr\u00e5n stj\u00e4rnan, och i orange f\u00e4rg visas de dammiga moln som dras med av jetstr\u00e5larna.
Bild: ALMA (ESO \/ NAOJ \/ NRAO), Tafoya m. fl.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ESO varnar f\u00f6r de nya satellitkonstellationerna Astronomer har nyligen uttryckt oro \u00f6ver hur stora konstellationer med tusentals satelliter kommer att p\u00e5verka astronomisk forskning. ESO har gjort en vetenskaplig studie av problemet med fokus p\u00e5 hur de kommer att p\u00e5verka p\u00e5 ESO:s teleskop i visuella och infrar\u00f6da v\u00e5gl\u00e4ngder. * I studien, som nyligen har accepterats f\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 18 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83270"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83270"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83270\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83285,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83270\/revisions\/83285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83270"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83270"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83270"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}