{"id":8329,"date":"2010-11-07T15:29:56","date_gmt":"2010-11-07T14:29:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8329"},"modified":"2010-11-08T10:09:57","modified_gmt":"2010-11-08T09:09:57","slug":"nr-198-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/11\/07\/nr-198-2010\/","title":{"rendered":"Nr 198 2010"},"content":{"rendered":"

Kosmos vattenkranar<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: Sofie Ohlsson<\/figcaption><\/figure>\n

Titta p\u00e5 dessa fantastiskt fina fallande vattendroppar och v\u00e5gorna efter deras “impact”,\u00a0 fotograferade av unga bildstormande entusiasten Sofie Ohlsson (pluggar p\u00e5 Sundsgymnasiet, Vellinge). Tala om magiska \u00f6gonblick mitt i vardagen.<\/p>\n

Sofie \u00e4r verkligen s\u00e5 fiffig!<\/p>\n

– Jag l\u00e4t fantasin fl\u00f6da, en bakpl\u00e5t och ett f\u00e4rgat papper under en droppande kran, en kamera med v\u00e4ldigt kort slutartid och blixt!<\/p>\n

P\u00e5 Sofies hemsida hittar du fler magiska bilder!<\/a><\/p>\n

Var kommer vattnet p\u00e5 jordklotet ifr\u00e5n?<\/p>\n

F\u00f6rsta ledet \u00e4r naturligtvis i stj\u00e4rnornas inre genom CNO-cykeln, och sen… ja, vad d\u00e5?<\/p>\n

Ett tag var det kometer i planetsystemets begynnelse som uts\u00e5gs som de huvudansvariga, numera \u00e4r det asteroider som anses vara f\u00f6rklaringen. Ett av sk\u00e4len \u00e4r NASA:s infrar\u00f6da teleskopuppt\u00e4ckt tidigare i somras av ist\u00e4cket p\u00e5 den klassiska asteroiden 24 Themis (se blogg 102), uppt\u00e4ckt redan 1853. Dess diameter ligger p\u00e5 198 km och den klassas som en vatten- och\u00a0 kolrik C-asteroid i huvudb\u00e4ltet.<\/p>\n

Vatten\u00e5nga sipprar upp och ut genom ytan fr\u00e5n asteroidens inre, och p\u00e5 ytan l\u00e4gger sig vattenpartiklarna sen som ett papperstunt islager.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Eric James<\/figcaption><\/figure>\n

Spanskf\u00f6dda NASA-astronomen Noemi Pinilla-Alonso ledde det teoretiserande forskningsarbetet, och i en NASA-intervju p\u00e5pekar hon <\/a>att hon och hennes kolleger fr\u00e5n b\u00f6rjan trodde att Themis l\u00e5g f\u00f6r n\u00e4ra solen (3,1 AU) och att vattnet d\u00e4rf\u00f6r skulle f\u00f6r\u00e5ngas direkt n\u00e4r det kom upp till ytan.
\n– This discovery means there must be a mechanism replenishing the water, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Och den mekanismen \u00e5terst\u00e5r att komma p\u00e5!<\/p>\n

Vilken djup ironi, f\u00f6rresten. Vattenbrist och t\u00f6rst hotar p\u00e5 jordklotet – medan \u00f6vriga kosmos \u00e4r v\u00e5tt, v\u00e5tt! \u00c4r det inte dags att b\u00f6rja fundera p\u00e5 hur vi ska kunna tanka ner drickbart vatten fr\u00e5n rymden fram\u00f6ver? Det verkar vara ett enklare tekniskt problem \u00e4n att avsalta v\u00e4rldshaven. H\u00e4nder n\u00e5got \u00f6verhuvud taget p\u00e5 den fronten?<\/p>\n

Ber\u00e4kna din egen asteroidkrock!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Lars Olefeldt har hittat en mycket intressant sajt, som Imperial College\/Purdue University\u00a0 h\u00e5ller i <\/a>– ett\u00a0 Earth Impact Effects Program – och\u00a0 som till\u00e5ter oss r\u00e4kna p\u00e5 nedslag av himlakroppar p\u00e5 jordklotet. Det \u00e4r bara att knappa in ens uppgifter och s\u00e5 fixar datorn ber\u00e4kningen. <\/span><\/p>\n

Jag tog ett exempel p\u00e5 en 100 m:s asteroid med por\u00f6s stenstruktur, 90 graders infallsvinkel (allts\u00e5 rakt ovanifr\u00e5n) och att den uppt\u00e4cktes p\u00e5 10000 km:s avst\u00e5nd – hastigheten 50 km\/h.<\/p>\n

Resultat? P\u00e5 89700:s meters h\u00f6jd splittras stenen, energin som utl\u00f6ses vid kraschen \u00e4r p\u00e5 235 megaton TNT.<\/p>\n

Kratern blir cirka 1,5 km i diameter och 300-400 m djup, men den globala skadan anses \u00e4nd\u00e5 blygsam. P\u00e5 Richter-skalan ligger sm\u00e4llen p\u00e5 5,4.<\/p>\n

Det g\u00e5r ocks\u00e5 att r\u00e4kna p\u00e5 vad som skulle h\u00e4nda om m\u00e5nen skulle ramla ner.<\/p>\n

Vem tog \u00f6ver Einsteins arbetsrum?<\/h2>\n

– Jag har alltid f\u00e5tt h\u00f6ra att det var Arne Beurling som tog \u00f6ver Einsteins tj\u00e4nsterum i Princeton – hur ligger det till, m\u00e5ntro? Satt Beurling och Str\u00f6mgren d\u00e4r i omg\u00e5ngar?, undrar Anders Nyholm aprop\u00e5 W-blogg nr 197.<\/p>\n

Den fr\u00e5gan borde jag kunna svara p\u00e5 direkt eftersom jag i min hand har Ed Regis bok Who Got Einstein\u00b4s Office<\/em>?, som kom ut 1987.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bengt Str\u00f6mgren. Foto: NBI\/Karen Str\u00f6mgren Campbell<\/figcaption><\/figure>\n

Och r\u00e4tt svar \u00e4r…<\/p>\n

… b\u00e5de och!<\/p>\n

Pp 41 i denna underh\u00e5llande bok om alla genier och excentriker vid Princeton-institutet p\u00e5pekar att f\u00f6rst flyttade Bengt Str\u00f6mgren in i rum 115 och anv\u00e4nde det under tio \u00e5r.\u00a0 D\u00e4refter var det Arne Beurlings tur, svenske mattegeniet Beurling (Frida\u00a0 Palm\u00e9r kryptokollega under krigs\u00e5ren p\u00e5 FRA) levde \u00e4nnu 1987 och hade fortfarande kvar rummet n\u00e4r boken kom ut.<\/p>\n

Ed Regis framh\u00e5ller att Bengt Str\u00f6mgren aldrig k\u00e4nde sig det minsta besv\u00e4rad \u00f6ver att Albert Einstein kunde g\u00e5 igen och sp\u00f6ka. Tv\u00e4rtom placerade Str\u00f6mgren institutets nya forskningsf\u00e4lt, astrofysiken, p\u00e5 v\u00e4rldskartan, vilket Einstein s\u00e4kert uppskattade i sin himmel.<\/p>\n

Hartley portr\u00e4tteras<\/h2>\n

Christian Vestergaard tipsar om detta portr\u00e4tt av och intervju med kometuppt\u00e4ckaren Malcolm Hartley<\/a>.<\/p>\n

Inte gl\u00f6mma Maria Mitchell!<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r vi pratar om klassiska\u00a0 kometuppt\u00e4ckare f\u00e5r vi inte gl\u00f6mma Maria Mitchell (1818-1889),\u00a0 amerikanskan som i sitt teleskop uppt\u00e4ckte kometen 1847 (“Miss Mitchells comet”) och som f\u00f6r den bedriften fick en s\u00e4rskilt instiftad medalj av den danske kungen Frederik VII.<\/p>\n

Maria var den f\u00f6rsta kvinnliga astronomen efter\u00a0 Caroline Herschel att uppt\u00e4cka en komet, och amerikanska astrohistoriker \u00e4r stolta \u00f6ver sig egen madam. Carole Oles har rentav skrivit en diktsamling om Mitchell, Night Watches – Inventions on the Life of Maria Mitchell<\/em>, och s\u00e5 finns en Maria Mitchell Association <\/a>som bl a driver tv\u00e5 observatorier i Nantucket, delstaten Massachusetts. Dess slogan \u00e4r en god sammanfattning av Maria Mitchells framstegsv\u00e4nliga h\u00e5llning till naturvetenskap:<\/p>\n

“Explore, Educate, Enjoy”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kosmos vattenkranar Titta p\u00e5 dessa fantastiskt fina fallande vattendroppar och v\u00e5gorna efter deras “impact”,\u00a0 fotograferade av unga bildstormande entusiasten Sofie Ohlsson (pluggar p\u00e5 Sundsgymnasiet, Vellinge). Tala om magiska \u00f6gonblick mitt i vardagen. Sofie \u00e4r verkligen s\u00e5 fiffig! – Jag l\u00e4t fantasin fl\u00f6da, en bakpl\u00e5t och ett f\u00e4rgat papper under en droppande kran, en kamera med… L\u00e4s mer »Nr 198 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8329"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8329"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8329\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8374,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8329\/revisions\/8374"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8329"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8329"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8329"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}