{"id":8337,"date":"2010-11-08T16:28:54","date_gmt":"2010-11-08T15:28:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8337"},"modified":"2010-11-08T19:57:09","modified_gmt":"2010-11-08T18:57:09","slug":"nr-199-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/11\/08\/nr-199-2010\/","title":{"rendered":"Nr 199 2010"},"content":{"rendered":"

N\u00e4rstudium av M31 fr\u00e5n Oxie!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Mittpartiet av M31. Foto: Peter Linde\/TBO<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e5r ordf\u00f6rande Peter Linde har \u00e4gnat n\u00e5gra kv\u00e4llar ute p\u00e5 v\u00e5r observatorium i Oxie och friskat upp CCD-kameran, som nu\u00a0 verkar funka riktigt bra igen. Ovan\u00a0 \u00e4r centralpartiet av M31 f\u00e5ngat h\u00e4rom kv\u00e4llen.<\/p>\n

Peter f\u00f6rklarar pedagogiskt och enkelt:<\/p>\n

– M31 \u00e4r en stackad bild av 5 st 30 s exponeringar, dvs\u00a0 medelv\u00e4rdesbildad. Gr\u00e5skalan, intensitetstransformationen,\u00a0 \u00e4r gjord med\u00a0 histogramutj\u00e4mning f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra att se n\u00e5got ut\u00f6ver sj\u00e4lva centrum\u00a0 som annars \u00e4r en mycket ljus och suddig fl\u00e4ck.<\/p>\n

– Bilden visar bara de centrala 19 b\u00e5gminuterna och \u00e4r inte flatf\u00e4ltad.<\/p>\n

Tankeperspektiv: S\u00e5 bra och “n\u00e4ra” bilder kunde de stora observatorierna inte ta f\u00f6rr\u00e4n in p\u00e5 1910\/20-talen, och d\u00e5 efter timsl\u00e5nga exponeringar.<\/p>\n

Fler nytagna bilder av Peter p\u00e5 TBO:s hemsida!<\/p>\n

Livet p\u00e5 Mars kom fr\u00e5n jorden?<\/h2>\n

Christian Vestergaard har hittat en sp\u00e4nnande uppgift i vilken p\u00e5st\u00e5s att OM det finns liv p\u00e5 Mars, kan det mycket v\u00e4l h\u00e4rstamma fr\u00e5n jorden<\/a>. Via \u00f6verlevnde mikrober p\u00e5\u00a0 rymdskrot fr\u00e5n nedslag, bumlingar som sen kraschlandat p\u00e5 den r\u00f6da grannplaneten.<\/p>\n

Dessutom: Underjordiskt “marsianskt DNA” kan beh\u00e5lla strukturen i en miljon \u00e5r, och f\u00f6rhoppningarna bland amerikanska forkare \u00e4r att en Mars-landare 2018 ska gr\u00e4va fram friska men n\u00e5got kylslagna exempel p\u00e5 nukleidsyror – med DNA och RNA intakta.<\/p>\n

\n

\n

\n

\n

En magdansande planetj\u00e4gare!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Beth I. Foto: JPL\/NASA\/ Douglas Hester<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns massor av sp\u00e4nnande\u00a0 personligheter i dagens astronomiv\u00e4rld – m\u00e5nga astronomer har \u00f6verraskande sidointressen. S\u00e5 allt ljus i denna W-blogg p\u00e5 Beth A Biller, som \u00e4r en av tidens mera profilstarka planetj\u00e4gare. Och vars stora hobby \u00e4r – magdans! Men som hon s\u00e4ger p\u00e5 en officiell JPL\/NASA-sajt: Det handlar INTE om de sju sl\u00f6jornas dans, utan om en “American Tribal Dance” med en leader ungef\u00e4r som i square dance.<\/p>\n

Astronomiskt \u00e4r Beth knuten till Steward Observatory, University of Arizona, men jobbar med alla de stora planetjagande teleskopen inklusve\u00a0 de p\u00e5 Hawaii och NASA:s teleskopiska Gemini-bamsar\u00a0 i Chile. Hon doktorerade 2007 och har senast i h\u00f6st\u00a0 “toppat” en vetenskapsrapport om\u00a0 PZ Tel(escopium) och d\u00e4r gjort en\u00a0 intressant \u00f6verskottsuppt\u00e4ckt fr\u00e5n planetjakten:<\/p>\n

En “substellar companion” till PZ Tel A, som f\u00f6ljdriktigt kallas PZ Tel B.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Credit: Beth Biller and the Gemini NICI Planet-Finding Campaign, Gemini Observatory\/AURA<\/figcaption><\/figure>\n

B-himlakroppen \u00e4r en brun dv\u00e4rg i ett extremt tr\u00e5ngt bin\u00e4rt system i en stark elliptiskt bana (excentriciteten st\u00f6rre \u00e4n 0,6), den ligger p\u00e5 16 AU:s avst\u00e5nd fr\u00e5n huvudstj\u00e4rnan, allts\u00e5 innanf\u00f6r v\u00e5r Uranus-bana, beskrivs som ultrakall med spektrum av typen M7 och med en massa p\u00e5 ca 36 Jupitermassor. Plusminus ett och annat i alla dessa\u00a0 m\u00e4tningar.<\/p>\n

Huvudstj\u00e4rnan \u00e4r mycket ung, astronomiskt sett, ca 12 miljoner \u00e5r,\u00a0 och\u00a0 kring PZ Tel A roterar ett gasmoln som \u00e4nnu inte sopats bort och som mycket v\u00e4l med tiden kan kondenseras till planeter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r studiet av detta bin\u00e4ra system (0,4 b\u00e5gsekunders vinkelavst\u00e5nd) s\u00e5 utmanade \u00e4ven f\u00f6r planetforskare, som tvingas anv\u00e4nda en cocktail av adaptiv optik och andra gimmickar f\u00f6r att komma \u00e5t stj\u00e4rnorna.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Beth II. Foto JPL\/NASA\/Emma Graham<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns en hel del bra info om Beth A Biller, hennes hobby, hennes tidigare skr\u00e4ck f\u00f6r matte\u00a0 och hennes PZ Tel-forskning p\u00e5 det oumb\u00e4rliga n\u00e4tet. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra:<\/p>\n

\u221a <\/span> <\/span>JPL\/NASA Planet Quests intervju med henne fr\u00e5n 2007.<\/a><\/p>\n

\u221a<\/span> Gemini-observatoriets hemsida<\/a>.<\/p>\n

\u221a<\/span> Astrophysical Journal Letters abstract om PZ Tel.<\/a><\/p>\n

NASA-folk menar f\u00f6r \u00f6vrigt\u00a0 i nya rapporter att mindre planeter \u00e4r mer frekventa i Vintergatan \u00e4n st\u00f6rre, och att var fj\u00e4rde solliknande stj\u00e4rna har planeter av jordens storlek. Vi har nu hittat s\u00e5 m\u00e5nga exoplaneter att vi statistiskt kan b\u00f6rja syna deras storleks- och massf\u00f6rdelning.<\/p>\n

Bland Vintergatans 200 miljarder solar anses finnas 46 miljarder planeter av jordens nimma\u00a0 storlek och massa.<\/p>\n

46 000 000 000… och 1 av dem \u00e4r v\u00e5r hemplanet.<\/p>\n

Kosmologiska teorier “out of this world”…<\/h2>\n

Bertil Falk har p\u00e5 New Scientists sajt hittat 10 exempel p\u00e5 h\u00e4pnadsv\u00e4ckande kosmologiska teorier<\/a>, betitlad “Top 10: Weirdest cosmology theories”.\u00a0 Och det \u00e4r sannerligen inga d\u00e5liga exempel! Mest begriplig verkar n\u00e4stan teorin om de kolliderande branerna <\/span>vara, den som Uppsala-professorn Ulf Danielsson ju faktiskt pratade om f\u00f6r oss p\u00e5 ASTB h\u00e4rom \u00e5ret.<\/p>\n

Och h\u00e4rom kv\u00e4llen satt jag och sl\u00f6tittade p\u00e5 Discovery<\/em>, d\u00e4r en forskare f\u00f6rf\u00f6riskt undrade om inte Big Bang i sj\u00e4lva verket var motsatsen till ett svart h\u00e5l, ett vitt h\u00e5l… Kanalens nya tv-serie heter “How the universe works” – h\u00e5ll ett \u00f6ga p\u00e5 den!\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4rstudium av M31 fr\u00e5n Oxie! V\u00e5r ordf\u00f6rande Peter Linde har \u00e4gnat n\u00e5gra kv\u00e4llar ute p\u00e5 v\u00e5r observatorium i Oxie och friskat upp CCD-kameran, som nu\u00a0 verkar funka riktigt bra igen. Ovan\u00a0 \u00e4r centralpartiet av M31 f\u00e5ngat h\u00e4rom kv\u00e4llen. Peter f\u00f6rklarar pedagogiskt och enkelt: – M31 \u00e4r en stackad bild av 5 st 30 s exponeringar,… L\u00e4s mer »Nr 199 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8337"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8337"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8337\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8401,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8337\/revisions\/8401"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8337"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8337"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8337"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}