{"id":83533,"date":"2020-03-30T17:36:03","date_gmt":"2020-03-30T16:36:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=83533"},"modified":"2020-03-30T17:40:37","modified_gmt":"2020-03-30T16:40:37","slug":"nr-26-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/03\/30\/nr-26-2020\/","title":{"rendered":"Nr 26 2020"},"content":{"rendered":"\n

Senaste nytt om Betelgeuse i  – direkts\u00e4ndning!<\/h2>\n\n\n\n

Tack till Anders Nyholm,<\/strong> som tipsar om att nu p\u00e5 onsdag eftermiddag 1 april  ges det m\u00f6jlighet att h\u00f6ra Bengt Gustafsson<\/strong> och Bernd Freytag<\/strong> prata i tandem om det senaste om Betelgeuse:<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/indico.fysik.su.se\/event\/6997\/ <\/a><\/p>\n\n\n\n

Mig veterligen har Gustafsson \u00e4ven forskat p\u00e5 denna lynniga r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rna, som nu b\u00f6rjat g\u00e5 tillbaka till n\u00e5n sorts normall\u00e4ge.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Klassisk Orion, fr\u00e5n Bayers stj\u00e4rnatlas 1603. H\u00e4r f\u00f6rsvarar Betelgeuse positionen som “alfa” i stj\u00e4rnbilden. Rigel tv\u00e5a…<\/em><\/p>\n\n\n\n

S\u00e4ndningen b\u00f6rjar 13.30 och h\u00e5ller p\u00e5 i en timmas tid. Seminariet presenteras s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

“Bengt Gustafsson and Bernd Freytag will discuss the current status of the mysterious and suspiciously strong dimming of Betelgeuse at the end of last year. Viewed from the Northern hemisphere, this top-left corner star of Orion is very characteristic of Northern Winter nights. A major change in luminosity of this star reminds us that life, as we know it, may not be forever. The luminosity is now on the rise again, but the question remains: how was this possible?”<\/p>\n\n\n\n

Mt Hindby p\u00e5 “djupt vatten”<\/h2>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

V\u00e5r egen Deep sky-fotograf i Malm\u00f6, Hans Hilderfors<\/strong>, har varit flitigt i elden under de senaste stj\u00e4rnklara kv\u00e4llarna. Ovan \u00e4r hans senaste bidrag:<\/p>\n\n\n\n

Vad vi ser? Svar Valen och  Hockeyklubban, b\u00e5da smeknamn p\u00e5 vars en galax. I stj\u00e4rnbilden Jakthundarna ligger dessa b\u00e5da galaxer med de officiella namnen NGC 4631 respektive NGC 4656.  De \u00e4r b\u00e5da spiralgalaxer som vi ser fr\u00e5n kanten och de ligger cirka 30 milj ljus\u00e5r bort.
– NGC 4631 har en n\u00e4raliggande kompanjon i form av dv\u00e4rggalaxen NGC 4627. De \u00e4r listade i \u201dAtlas of Peculiar Galaxies\u201d som ett bra exempel p\u00e5 en dubbelgalax.
– NGC 4656 \u00e4r kraftigt deformerad av interaktion via gravitation med NGC 4631\/4627. \u00c4ven formen p\u00e5 NGC 4631 \u00e4r p\u00e5verkad av denna interaktion.
–  Vad jag kan se vid j\u00e4mf\u00f6relse med en atlas g\u00e5r min bild ner till lite drygt magnitud 19,5.  I mitt tycke bra f\u00f6r RGB foto fr\u00e5n Malm\u00f6.
 
Bildfakta:    Datum:  2020-03-23\/26.
                  Samma utrustning som tidigare galaxbilder.
                  Exponering: L  240 x 60s.  R,G,B  34 x 90s vardera.  Summa: 6h 33m.
                  Bildf\u00e4lt:  67\u00b4 x 53\u00b4.   Orientering:  N^E< . 
  
–  Du Ulf har skrivit om Hockeyklubban i C-bloggen  nr 52  2012 !!! 
PS.<\/p>\n\n\n\n

Hans hotar eventuellt med att \u00e5terkomma fram\u00f6ver med solbilder, vi f\u00e5r se vad Mt Hindby-observatoriet orkar med.
  <\/p>\n\n\n\n

ATLAS-kometen sedd fr\u00e5n Guss\u00f6-observatoriet<\/h2>\n\n\n\n

Christian Vestergaard <\/strong>har f\u00f6rmedlat kontakten med Guss\u00f6-observatoriets Ulf “JUO” Jonsson<\/strong>, Guss\u00f6n, Lule, som ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

“Bilden p\u00e5 komet ATLAS tog jag den 26 mars i \u00e5r. Detta ungef\u00e4r 22:30. Kameran var en Nikon D810A. Sj\u00e4lva teleskopet \u00e4r en japansk Takahashi FSQ-106 refraktor. Alltihop \u00e4r uppmonterat i mitt lilla observatorium som jag kallar Guss\u00f6-observatoriet.<\/p>\n\n\n\n

Bilden best\u00e5r av tre exponeringar. Detta p\u00e5 vardera 120 sekunder med ISO1600, som \u00e4r “stackade” i PixInsight.”                                              <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Som vanligt detta tittips: Bl\u00e5s upp bilden p\u00e5 din sk\u00e4rm eller i din smartf\u00e5ne.<\/p>\n\n\n\n

Ulf Jonsson \u00e4r framst\u00e5ende aktivist inom NSAA, North Sweden Amateur Astronomers. V\u00e5ra kolleger p\u00e5 andra sidan Sverige! (\u00a0Hemsidan h\u00e4r.)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Str\u00e4ngteorin ifr\u00e5gasatt<\/h2>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av Chandra-sonden<\/a> har ett team forskare inkluderande David Marsh,<\/strong> Stockholms U, gjort astronomiska m\u00e4tningar som inte bekr\u00e4ftar str\u00e4ngteorin och en av dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar: f\u00f6rekomsten av den supersuperl\u00e4tta axionen.<\/p>\n\n\n\n

I fokus stod studiet av galaxhopen i Perseus 240 miljoner ljus\u00e5r bort. Observationerna varade i fem dagar men inga axioner, som kan f\u00f6rklara den m\u00f6rka materien, iakttogs.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: NASA \/ CXC \/ University of Cambridge \/ Reynolds et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ett klassiskt fall av Karl Poppers<\/strong> falsifiseringskrav?<\/p>\n\n\n\n

Venus m\u00f6ter Plejaderna<\/h2>\n\n\n\n

1-5 april passerar Venus delvis \u00f6ver Plejaderna. M\u00f6tet ses mycket bra i en liten vanlig kikare typ 10×50.<\/p>\n\n\n\n

Peaken intr\u00e4ffar 3 april p\u00e5 beh\u00e4ndig kv\u00e4llstid.<\/p>\n\n\n\n

Ett vettigt s\u00e4tt att f\u00f6rbereda sig \u00e4r att nyttja gratisprogrammet Stellarium.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Senaste nytt om Betelgeuse i  – direkts\u00e4ndning! Tack till Anders Nyholm, som tipsar om att nu p\u00e5 onsdag eftermiddag 1 april  ges det m\u00f6jlighet att h\u00f6ra Bengt Gustafsson och Bernd Freytag prata i tandem om det senaste om Betelgeuse: https:\/\/indico.fysik.su.se\/event\/6997\/  Mig veterligen har Gustafsson \u00e4ven forskat p\u00e5 denna lynniga r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rna, som nu b\u00f6rjat g\u00e5 tillbaka till n\u00e5n sorts normall\u00e4ge. Klassisk Orion,… L\u00e4s mer »Nr 26 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83533"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83533"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83565,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83533\/revisions\/83565"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}