Fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6rv\u00e5nades astronomerna av prickens ljusstyrka i den visuella delen av spektrumet alltmedan den inte syntes i infrar\u00f6tt, vilket den borde gjort. Inte heller gick pricken i en elliptisk bana kring huvudstj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/heic0821a1-300x200.jpg\")
<\/a><\/div>\n\n\nPrickens vandring 2004 och 2006. Bildk\u00e4lla: HST<\/em><\/p>\n\n\n\n Nu tror astronomerna i st\u00e4llet att pricken \u00e4r en molnliknande rest efter att tv\u00e5 himlakroppar kolliderat. Molnet av damm och annat finf\u00f6rdelat stoff (1 micron stora i snitt, 1\/50-del av ett h\u00e5rstr\u00e5) har nu expanderat ut i ett omr\u00e5de st\u00f6rre \u00e4n jordbanan och kan inte l\u00e4ngre detekteras av HST.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r v\u00e4l James Webbs IR-k\u00e4nsliga rymdteleskop \u00e4r p\u00e5 plats, kommer astronomerna att kasta sig \u00f6ver det som en g\u00e5ng katalogiserades som exoplaneten Fomalhaut b.<\/p>\n\n\n\n Min l\u00e4rde v\u00e4n och lundal\u00e4rare i id\u00e9- och l\u00e4rdomshistoria Rolf Lindborg<\/strong> ber\u00f6rde Nils Celsius \u00f6de i sin doktorsavhandling om de cartesianska irrl\u00e4rornas h\u00e4rjningar i Uppsala. Celsius, n\u00e4r han var student, utsattes n\u00e4rmast f\u00f6r en k\u00e4tteriprocess i sj\u00e4lva domkyrkan, och trots att han umgicks med universitetsrektorn, tidigare lundaastronomen Anders Spole <\/strong>och gifte sig med dennes dotter, levde han hela livet under knappast m\u00f6jliga omst\u00e4ndigheter. Teologerna hatade honom och f\u00f6rstod aldrig argumenten om att Bibelns utsagor var formulerade p\u00e5 en tid d\u00e5 m\u00e4nniskan inte visste b\u00e4ttre om himlakropparna \u00e4n s\u00e5 som de tycktes se ut, inte s\u00e5 som de faktiskt var beskaffade.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det i Bibelns utsaga om skapelsen ber\u00e4ttades att Gud skapat “de tv\u00e5 stora ljusen” (Genesis 1: 16), solen och m\u00e5nen, visste vi inte att t ex Saturnus var ofantligt mycket st\u00f6rre \u00e4n m\u00e5nen. Hur t\u00e4nkte sig teologerna dribbla bort det?<\/p>\n\n\n\n Jag ska med stor gl\u00e4dje l\u00e4sa den nya boken!!!<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Och s\u00e5 ett tack till ASTB:aren \u00c5ke Nyholm<\/strong>, klanen Nyholms h\u00f6vding, \u00a0som skickat oss en fantastisk bild d\u00e4r geografi, meterorologi och astronomi v\u00e4l samsas: Vi befinner oss vid klassiska radiostationen p\u00e5\u00a0Signal Hill, St Johns Newfoundland, varifr\u00e5n den f\u00f6rsta transatlantiska radiosignalen togs emot 1901 genom Guglielmo Marconis <\/strong>f\u00f6rsorg.<\/p>\n\n\n\n – Min fru och jag v\u00e4ntade p\u00e5 maten. S\u00e5g regnb\u00e5gen genom restaurangens f\u00f6nster. Hann ut och ta fotot. Lite ber\u00f6ring har det med rymden, etern och solen som skapar de vackra f\u00e4rgerna, resonerar \u00c5ke.<\/p>\n\n\n – Varf\u00f6r bes\u00f6ker man Newfoundland? Jo, som sj\u00f6man var jag d\u00e4r, d\u00e5 och d\u00e5 och en g\u00e5ng fastfrusen, till kaj, en hel vinter. Ber\u00e4ttat mycket om detta s\u00e5 det var b\u00e4st att visa det f\u00f6r k\u00e4ra hustrun. Vacker natur. Trevligt folk, otvungna med pionj\u00e4randans hj\u00e4lpsamhet bevarad. Vikingal\u00e4mningarna i L\u00b4Anse aux Meadows \u00e4r sev\u00e4rd. Guglielmo Marconi<\/strong> fick ju dela nobelpriset i fysik 1909 med Ferdinand Braun<\/strong> (katodstr\u00e5ler\u00f6ret bl a) f\u00f6r deras bidrag till den tr\u00e5dl\u00f6sa telegrafin. Numera \u00e4r kandidatlistan fr\u00e5n det \u00e5ret offentlig och \u00f6gnar man igenom den noteras bl a f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n * Att fysikern Vilhelm Carlheim-Gyllensk\u00f6ld <\/strong>och astronomen Oscar Backlund<\/strong> liksom Henri Poincar\u00e9<\/strong> (sj\u00e4lv kandidat) f\u00f6reslog – Wilbur<\/strong> och Orville Wright<\/strong>, flygarbr\u00f6derna\/pionj\u00e4rerna.<\/p>\n\n\n\n * Att Max Wolf<\/strong>, astronomen i Heidelberg, f\u00f6reslog solforskarpionj\u00e4ren och observatoriebyggaren George Hale.<\/strong><\/p>\n\n\n\n * Att Max Planck<\/strong> f\u00f6reslogs av flera.<\/p>\n\n\n\n Men det blev Marconi och tysken Braun som tog hem spelet. Till saken h\u00f6r att Marconi \u00e4ven nominerats tidigare \u00e5r.<\/p>\n\n\n Fomalhaut b finns inte l\u00e4ngre – har den \u00f6verhuvud taget funnits? 2008 fick vi veta att den mystiska pricken, Fomalhaut b, var en exoplanet runt Fomalhaut, huvudstj\u00e4rnan i stj\u00e4rnbilden Piscis Austrini\/S\u00f6dra fisken, men nu vet vi b\u00e4ttre: Pricken har f\u00f6rsvunnit, visar n\u00e4rstudier av HST, Hubble-teleskopet. Fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6rv\u00e5nades astronomerna av prickens ljusstyrka i den visuella… L\u00e4s mer »Nr 32 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83788"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83788"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83788\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83829,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83788\/revisions\/83829"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83788"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83788"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83788"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Ny bok om fader Celsius<\/h2>\n\n\n\n
Nils Celsius<\/strong>, pappa till Anders Celsius<\/strong>, r\u00e5kade i klammeri med Uppsala-teologerna f\u00f6r att han i ungdomen pl\u00e4derade f\u00f6r det copernikanska systemet. Om detta har nu skrivits en bok av Uppsalaforskarna Eric Stempels<\/strong>, astronom, och Erik B Karlsson<\/strong>, prof em i fysik, en bok utgiven av KVA som vi v\u00f6rdnadsfullt \u00e4mnar \u00e5terkomma till.<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/061c8c9d-2e80-4370-9d91-fb612806f50e1-e1587453374860-194x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nInte vilken regnb\u00e5ge som helst<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/P6150043-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n
<\/p>\n\n\n\nPS om Nobelpriset i fysik 1909<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/Lire_2000_Guglielmo_Marconi1-282x300.jpg\")
<\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"