{"id":84093,"date":"2020-05-20T17:40:56","date_gmt":"2020-05-20T16:40:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=84093"},"modified":"2020-05-20T17:44:46","modified_gmt":"2020-05-20T16:44:46","slug":"nr-41-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/05\/20\/nr-41-2020\/","title":{"rendered":"Nr 41 2020"},"content":{"rendered":"\n

“Knuten” \u00e4r en planet i vardande<\/h2>\n\n\n\n

Observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) har avsl\u00f6jat ett planetsystem under bildande.<\/a> Kring den unga stj\u00e4rnan AB Aurigae finns en t\u00e4t skiva av gas och stoft med en tydlig spiralstruktur och en “knut” som kan markera en planet som h\u00e5ller p\u00e5 att bildas. Detta kan vara det f\u00f6rsta direkta beviset p\u00e5 p\u00e5g\u00e5ende planetbildning.
\u201cTusentals exoplaneter har identifierats, men vi vet mycket lite om hur de bildades\u201d s\u00e4ger Anthony Boccaletti <\/strong>fr\u00e5n Observatoire de Paris, PSL-universitetet, som ledde det aktuella forskningsprojektet. Astronomerna vet att planeter bildas i stoftrika skivor kring unga stj\u00e4rnor, som AB Aurigae, n\u00e4r kall gas och stoft bildar st\u00f6rre partiklar. De nya observationerna med ESO:s Very Large Telescope (VLT) som nu publiceras i Astronomy & Astrophysics<\/em> ger ny kunskap f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 denna process.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla ESO\/Boccaletti et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n


 
\u201cVi beh\u00f6ver observera dessa mycket unga stj\u00e4rnsystem f\u00f6r att f\u00e5nga det \u00f6gonblick d\u00e5 planeter bildas\u201d s\u00e4ger Boccaletti. Men tills nu har astronomerna inte haft m\u00f6jlighet att ta tillr\u00e4ckligt skarpa och djupa bilder av s\u00e5dana skivor f\u00f6r att se den \u201cknut\u201d eller st\u00f6rning i systemet som kan indikera att planetbildning p\u00e5g\u00e5r.
 
De nya bilderna visar en vacker spiral av stoft och gas runt stj\u00e4rnan AB Aurigae, som ligger p\u00e5 520 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd i stj\u00e4rnbilden Kusken (Auriga). Spiraler av detta slag indikerar att unga planeter redan har bildats. Planeterna p\u00e5verkar gasens r\u00f6relse s\u00e5 att \u201cst\u00f6rningar i skivan i form av en v\u00e5g bildas, ungef\u00e4r som svallv\u00e5gorna fr\u00e5n en b\u00e5t\u201d, f\u00f6rklarar Emmanuel Di Folco<\/strong> vid det Astrofysikaliska laboratoriet i Bordeux (LAB), som ocks\u00e5 deltog i studien. N\u00e4r en planet r\u00f6r sig runt moderstj\u00e4rnan utvecklar sig denna v\u00e5g till en spiralarm. Den ljusa gula knutliknande regionen n\u00e4ra spiralens mitt \u00e4r ett av de st\u00f6rda omr\u00e5den d\u00e4r astronomerna tror att en planet kan vara under bildande. Knuten ligger p\u00e5 ett avst\u00e5nd fr\u00e5n stj\u00e4rnan AB Aurigae som motsvarar planeten Neptunus avst\u00e5nd fr\u00e5n solen.
 
Observationer av AB Aurigae gjordes redan f\u00f6r flera \u00e5r sedan med Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA), d\u00e4r ESO \u00e4r en partnerorganisation, vilka indikerade att planetbildning kan p\u00e5g\u00e5 runt denna stj\u00e4rna. P\u00e5 ALMA-bilderna uppt\u00e4ckte astronomerna tv\u00e5 spiralarmar av gas n\u00e4ra stj\u00e4rnan i skivans inre del.  Under 2019 och 2020 ledde Boccaletti ett forskarlag med deltagare fr\u00e5n Frankrike, Taiwan, USA och Belgien med syftet att ta skarpare bilder av systemet med SPHERE-instrumentet p\u00e5 ESO:s VLT. De nya SPHERE-bilderna \u00e4r de skarpaste och djupaste som n\u00e5gonsin tagits av objektet.
 
Med SPHERE:s avancerade avbildningssystem kunde astronomerna se det svaga ljuset fr\u00e5n sm\u00e5 stoftkorn i skivans inre del. De tv\u00e5 armarna som ALMA tidigare hade observerat kunde bekr\u00e4ftas, men en ytterligare m\u00e4rklig detalj uppt\u00e4cktes: en \u201cknut\u201d som indikerar att aktiv planetbildning troligen p\u00e5g\u00e5r i skivan. \u201cKnutar av detta slag har setts i teoretiska modeller av planetbildning\u201d s\u00e4ger Anne Dutrey<\/strong>, en medf\u00f6rfattare till studien knuten till LAB. \u201cKnuten bildas d\u00e4r tv\u00e5 spiraler m\u00f6ter varandra, d\u00e4r den ena r\u00f6r sig in\u00e5t fr\u00e5n planetens position, och den andra expanderar ut\u00e5t. Spiralerna g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r gas och stoft att ansamlas kring den v\u00e4xande planeten\u201d.

<\/p>\n\n\n\n

Delta Scorpii ljus<\/h2>\n\n\n\n

Den variabla dubbelstj\u00e4rnan delta Scorpii \u00e4r ovanligt ljus nu rapporterar ASTB:aren Karl Palm<\/strong> fr\u00e5n l\u00e4rdomsstaden Lund. Enligt AAVSO snurrar ljusstyrkan runt 1,8-2,0 och r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan Antares \u00e4r en utm\u00e4rkt j\u00e4mf\u00f6relsestj\u00e4rna innan den g\u00e5tt ner under horisonten.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nens \u00f6ppettider<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r v\u00e5r eminente astropedagog Peter Hemborg <\/strong>passerade M\u00e5nen, fritidshemmet, Stanstorpsskolan, Staffanstorp, fick han se f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

“Knuten” \u00e4r en planet i vardande Observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) har avsl\u00f6jat ett planetsystem under bildande. Kring den unga stj\u00e4rnan AB Aurigae finns en t\u00e4t skiva av gas och stoft med en tydlig spiralstruktur och en “knut” som kan markera en planet som h\u00e5ller p\u00e5 att bildas. Detta kan vara det… L\u00e4s mer »Nr 41 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84093"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84093"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84093\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84150,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84093\/revisions\/84150"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84093"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84093"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84093"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}