{"id":84145,"date":"2020-05-21T20:49:12","date_gmt":"2020-05-21T19:49:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=84145"},"modified":"2020-05-31T20:48:16","modified_gmt":"2020-05-31T19:48:16","slug":"nr-42-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/05\/21\/nr-42-2020\/","title":{"rendered":"Nr 42 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00e5r det vara en liten protuberans?<\/h2>\n\n\n\n<p>De fina v\u00e5rdagarna inbjuder till solstudier, bl a av <strong>Hans Hilderfors.<\/strong> Rapport h\u00e4r fr\u00e5n idag 21.5.2020:<\/p>\n\n\n\n<p>&#8220;Fortfarande sedan nu 19 dagar i rad syns inga fl\u00e4ckar p\u00e5 solen. <br> Trots detta tog jag idag ut Lunten &nbsp;och hittade en hyfsat stor protuberans som jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5nga p\u00e5 bild. <br> Jag tog en sekvens p\u00e5 160 exponeringar med Barlow (2x) och exponeringstid 25ms vardera. De 40 b\u00e4sta \u201dstackades\u201d i &nbsp;Autostakkert3. <br> D\u00e4refter viss vidare bildbehandling i PS. Hyfsat resultat trots usel seeing och en del skymmande sl\u00f6jmoln.&nbsp;<br>&nbsp; Optik:&nbsp; Lunt &nbsp;100THA. <br> Kamera: ASI CMOS mono&#8221;<br>&nbsp;&nbsp;<br> Och s\u00e5 bildbeviset:<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-84152\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-768x432.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-200x112.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2-1536x864.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/Protuberans-2020-05-21-2.jpg 2038w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Cathy Horellou underh\u00f6ll p\u00e5 klubbkv\u00e4llen<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5r radioastronom <strong>Cathy Horellou<\/strong>, Chalmersprofessor p\u00e5 R\u00e5\u00f6-institutionen, Onsala, \u00e4r isolerad hemma hos sina f\u00f6r\u00e4ldrar i Frankrike men h\u00f6ll iaf ett fint, matigt, bildm\u00e4ssigt pedagogiskt f\u00f6redrag om det&nbsp;radioastronomiska LOFAR och dess citizenscience-projekt p\u00e5 ASTB:s klubbkv\u00e4ll (20.5)&nbsp;med hj\u00e4lp av Zoom. <\/p>\n\n\n\n<p>Projektets titel: Lofar Radio Galaxy Zoo.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=83175\">Kolla g\u00e4rna W-bloggen nr 15 i \u00e5r<\/a>, d\u00e4r hittar ni bakgrunden till projektet. Det h\u00e5ller p\u00e5 en tid till.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Historien om H\u00e4sthuvudnebulosan (1)<\/h2>\n\n\n\n<p>Alla himlakroppar \u00e4r fascinerande men somliga himlakroppar \u00e4r mer fascinerande \u00e4n andra, t ex H\u00e4sthuvudnebulosan i Orions stj\u00e4rnbild. H\u00e4sthuvudet \u00e4r en ikonisk nebulosa och den \u00e4r otroligt v\u00e4ldokumenterad sen&nbsp;drygt 130&nbsp;&nbsp;\u00e5r tillbaka.<\/p>\n\n\n\n<p>Det b\u00f6rjade med<strong>&nbsp;Williamina Fleming<\/strong>, som f\u00e5r klassas som den egentliga uppt\u00e4ckaren p\u00e5 Harvard. \u00c5ret var 1888 och i Harvards DASCH-samling av unika pl\u00e5tar \u00e5terfinns Plate b2312 nedan. <\/p>\n\n\n\n<p>Fotot togs 7 februari detta \u00e5r fr\u00e5n Cambridge, USA, med en 8-tums Bache Doublet, Voigtlander, exponeringstiden var 90 minuter.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"499\" height=\"793\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/b02312_011-kopia-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-84165\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/b02312_011-kopia-1.jpg 499w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/b02312_011-kopia-1-189x300.jpg 189w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/b02312_011-kopia-1-126x200.jpg 126w\" sizes=\"(max-width: 499px) 100vw, 499px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Historien om uppt\u00e4ckten och vem som b\u00f6r crediteras f\u00f6r den, \u00e4r ganska typisk. Mrs Fleming n\u00e4mndes inte med ett ord n\u00e4r <strong>J L E Dreyer<\/strong> sammanst\u00e4llde sina NGC- och IC-kataloger. Hennes Harvard-chef <strong>E G Pickering<\/strong> s\u00e5g dock till att r\u00e4tt blev r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4sthuvudnebulosan, som ni ser uppe till v\u00e4nster under den ljusa Orionstj\u00e4rnan Alnitak (Zeta Orionis), ska jag \u00e5terkomma till fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Merkurius m\u00f6ter Venus<\/h2>\n\n\n\n<p>Dessa dagar 21 och 22 maj ligger Merkurius och Venus bara en himmelsgrad fr\u00e5n varandra. Merkurius under. Kolla Stellarium!<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n alla amat\u00f6rastronomer som sett Merkurius &#8220;live&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">NASA hedrar kvinnlig astronom med nytt rymdteleskop<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5r ordf &nbsp;<strong>Peter Linde<\/strong> tipsar om att 2025 skickar NASA upp n\u00e4sta &#8220;Great Observatory&#8221; i rymden.&nbsp; <a href=\"https:\/\/www.stsci.edu\/wfirst\">Det f\u00e5r namnet The Nancy Grace Roman&nbsp;Space&nbsp;Telescope<\/a> (tidigare kallat&nbsp;Wide-Field InfraRed Survey Telescope , WFIRST), och kommer att spana in en yta p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen&nbsp;100 ggr st\u00f6rre \u00e4n Huble-teleskopet &#8211; i infrar\u00f6tt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Nancy Grace Roman<\/strong> var NASA:s f\u00f6rsta chefsastronom.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-84170\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1-300x169.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1-768x432.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1-200x113.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/STScI-H-p2035b-d-1280x7201-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Dr Roman med en modell av Hubble ST.<\/em> <em>Bildk\u00e4lla: https:\/\/www.stsci.edu\/wfirst<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00e5r det vara en liten protuberans? De fina v\u00e5rdagarna inbjuder till solstudier, bl a av Hans Hilderfors. Rapport h\u00e4r fr\u00e5n idag 21.5.2020: &#8220;Fortfarande sedan nu 19 dagar i rad syns inga fl\u00e4ckar p\u00e5 solen. Trots detta tog jag idag ut Lunten &nbsp;och hittade en hyfsat stor protuberans som jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5nga p\u00e5 bild. Jag tog&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/05\/21\/nr-42-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 42 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84145"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84145"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84145\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84225,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84145\/revisions\/84225"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84145"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84145"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84145"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}