Sajten finns h\u00e4r<\/a> och t\u00e4cker sol- och m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelser 1639-1880. Titel: “Early Motion Pictures of Eclipses (1639-1880)”.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rfattaren har satt samman samtida “en-stycke”-illustrationer i r\u00f6rliga sekvenser och och animerat dem med verkligt sl\u00e5ende resultat. Fr\u00e5n 1854 f\u00e5r vi detta resultat av br\u00f6derna Frederick <\/strong>och William Langenheim<\/strong> i Nordamerika, \u00e5tta fotografier som n\u00e4r de satts samman i en sekvens ger oss denna unika “film”:<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n f\u00f6rm\u00f6rkelsen 1649 har vi denna “upptagning” av ikonen Johannes Hevelius<\/strong> i Gdansk\/Danzig:<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n 1724 har vi detta vackra resultat, fr\u00e5n en skrift med ber\u00e4kningar av hur solf\u00f6rm\u00f6rkelsen kommer att gestalta sig:<\/p>\n\n\n\n Tekniken inbjuder till uppf\u00f6ljningar, t ex av Tycho Brahes <\/strong>m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsestudier. Vi f\u00e5r se om vi klarar av den tekniska utmaningen.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan var kompisen Gerd Svensson<\/strong> p\u00e5 Gran Canaria och s\u00e5g en m\u00e4rklig sten vid strandkanten, en sten som hon tog med sig hem. N\u00e5gra decimeter l\u00e5ng, vikt runt ett halvt kg.<\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r det f\u00f6r sten?<\/p>\n\n\n\n N\u00e5got astronomiskt ursprung tror jag inte p\u00e5. Gran Canaria har ju vulkanisk bakgrund och kan det vara en lavarest, som genom tiderna slipats av till denna runda form? Eller \u00e4r det en fossil?<\/p>\n\n\n\n Vad betyder f\u00e4rgen? Strecken?<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rslag mottages med tacksamhet. Anv\u00e4nd g\u00e4rna kommentatorsf\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Utforskningen av H\u00e4sthuvudnebulosan \u00e4r en “never-ending story” och proffsastronomerna v\u00e4ntar bara p\u00e5 att det IR-k\u00e4nsliga James Webb-teleskopet ska skickas upp, komma p\u00e5 plats och b\u00f6rja leverera observationer fr\u00e5n detta stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5de i Orion. Den senaste rapporten<\/a>, vad jag kan se, handlar om nebulosastoftets karakt\u00e4r p\u00e5 nanoniv\u00e5 och baseras p\u00e5 observationer med Spitzer, Herschel m fl IR-detektorer \u00f6ver flera v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n Dagens bild kommer fr\u00e5n det rymdbaserade Herschel-teleskopet (numera stallat) och visar de ljusa stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5dena i H\u00e4sthuvudets skalle och gap. Visuell j\u00e4mf\u00f6relsebild t v.<\/p>\n\n\n\n Bildk\u00e4lla: Image: Steve Eales\/U of Cardiff<\/em><\/p>\n\n\n\n De ljusa omr\u00e5dena har numera f\u00e5tt egna beteckningar och utforskas intensivt. Hela nebulosan \u00e4r ett veritabelt laboratorium f\u00f6r hur stj\u00e4rnbildning g\u00e5r till men ocks\u00e5 hur stoft bildas p\u00e5 nanoniv\u00e5, byggs upp, och vilket roll olika processer (typ photodissociation) spelar.<\/p>\n\n\n\n Jag vet inte exakt var bilden kommer ifr\u00e5n – vem var tecknaren Heydel<\/strong>? – men jag tycker att den visar p\u00e5 n\u00e5got tr\u00e4ffande i dessa coronatider: H\u00e5ll gr\u00e4nsen, respektera den sociala distanceringen. \u00c4ven vid teleskopen. <\/p>\n\n\n\n Och gl\u00f6m inte torka av okularen!<\/p>\n\n\n\n Unika “filmer” fr\u00e5n tidiga solf\u00f6rm\u00f6rkelser W-bloggens flitmyra Christian Vestergaard har kommit n\u00e5got mycket intressant p\u00e5 sp\u00e5ren: En sajt med r\u00f6rliga bilder av f\u00f6rm\u00f6rkelser \u00e4nda sedan 1600-talet. Sajten finns h\u00e4r och t\u00e4cker sol- och m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelser 1639-1880. Titel: “Early Motion Pictures of Eclipses (1639-1880)”. F\u00f6rfattaren har satt samman samtida “en-stycke”-illustrationer i r\u00f6rliga sekvenser och och animerat dem med… L\u00e4s mer »Nr 43 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84196"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84196"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84196\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84275,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84196\/revisions\/84275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84196"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84196"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84196"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/1854-eclipse11.gif\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/hevelius-1649-eclipse-timed11.gif\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/1724-eclipse1.gif\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nVad \u00e4r detta f\u00f6r sten?<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/97529483_259301901939699_8753541389637124096_n1.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nHistorien om H\u00e4sthuvudnebulosan (2)<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/dn18871-3_5001.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nH\u00e5ll gr\u00e4nsen!<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/091113_urania1.jpg\")
<\/figure><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"