{"id":84276,"date":"2020-05-31T18:54:16","date_gmt":"2020-05-31T17:54:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=84276"},"modified":"2020-05-31T22:23:07","modified_gmt":"2020-05-31T21:23:07","slug":"nr-45-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/05\/31\/nr-45-2020\/","title":{"rendered":"Nr 45 2020"},"content":{"rendered":"\n

Svensk science fiction-historia skildras  i m\u00e4ktigt trebandsverk<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4nnu ett storverk fr\u00e5n v\u00e4nnen och journalistkollegan Bertil Falk<\/strong> \u00e4r i faggorna: Hans trebandsverk om svensk sf och dess sensationellt l\u00e5nga historia. Det \u00e4r Aleph Bokf\u00f6rlag som ger ut denna unika litteraturhistoriska satsning, bakom vilken ligger \u00e5rtionden av  arkivgr\u00e4vande, biblioteksbes\u00f6k och ett o\u00e4ndligt antal timmars l\u00e4sning och reflektioner:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

F\u00f6rlaget ber\u00e4ttar i sin release<\/a><\/em> att den svenska science fiction-litteraturens historia \u00e4r ett till st\u00f6rsta delen outforskat f\u00e4lt. F\u00f6reg\u00e5ngare som Sam J. Lundwall <\/strong>och Jerry M\u00e4\u00e4tt\u00e4<\/strong> har gjort betydande insatser, men detta \u00e4r den f\u00f6rsta stora genomg\u00e5ngen av dess hela historia fr\u00e5n 1600-talet fram till b\u00f6rjan av millenniet. En historik som ocks\u00e5 tj\u00e4nar som lexikon.
Detta f\u00f6rsta band (av tre) behandlar perioden fram till och med 1930-talet. Uppt\u00e4ckterna \u00e4r m\u00e5nga och fascinerande: Vem kunde ana att allm\u00e4nheten i b\u00f6rjan av 1800-talet var entusiastiska l\u00e4sare av tv\u00e5 framtidsskildringar? Dessa \u201dbestsellers\u201d var dels den humoristiska Resan till Stockholm<\/em> \u00e5r 1913 av pseudonymen Fusselbrenner<\/strong>, dels dystopin Sveriges sista strid<\/em> av Gustaf Henrik Mellin. Men redan 1803 hade den finlandssvenske filosofen Gabriel Israel Hartman<\/strong> bes\u00f6kt atomernas bebodda mikrokosmos i novellen \u201dEn dr\u00f6m\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r Sveriges minsta bokm\u00e4ssa la av efter tolv \u00e5r 2015, passade Dast Magazine p\u00e5 att ta denna bild av Bertil Falk. Foto: Ahrvid Engholm<\/em>
<\/p>\n\n\n\n

Detta storverk har under m\u00e5nga \u00e5r efterforskats och skrivits av Bertil Falk (f\u00f6dd 1933), sj\u00e4lv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 \u00e5terupplivade Jules Verne-Magasinet<\/em>, som n\u00e5gra \u00e5r senare \u00f6vertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som f\u00f6rfattare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen \u201dTripp i rymden\u201d. Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kv\u00e4llsposten och p\u00e5 TV3:s nyhetsredaktion i London. \u00c5r 2016 r\u00f6nte han stor uppm\u00e4rksamhet i Indien genom sin bok Feroze \u2014 the Forgotten Gandhi.<\/em><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6rlaget. Skojigt f\u00f6r oss inom det sakastronomiska f\u00e4ltet \u00e4r att bland de tidiga svenska astronomerna som f\u00f6rfattade sf var – Anders Celsius<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Bertil \u00e4r i dag en \u00e4ldre herre, men om vi ber honom riktigt sn\u00e4llt kanske han kommer p\u00e5 ett ASTB-m\u00f6te och ber\u00e4ttar om sitt nyaste storverk.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e4l ingen hemlighet att Bertil gett sig den p\u00e5 att avsluta ett annat om\u00f6jligt uppdrag: \u00d6vers\u00e4ttningen av James Joyce <\/strong>o\u00f6vers\u00e4ttbara Finnegan\u00b4s Wake.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

SS Cyg:s snabba variationer<\/h2>\n\n\n\n

ASTB:aren Magnus Larsson<\/strong> har uppm\u00e4rksammats f\u00f6r sina sp\u00e4nnande m\u00e4tningar av variabeln SS Cygnis snabba optiska variationer. Fr\u00e5n AAVSO finns en ganska s\u00e5 dramatisk ljuskurva med sekundskiftningar, \u00f6vers\u00e4nd av v\u00e5rt variabelorakel Hans Bengtsson.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Stj\u00e4rnsystemets variation har av japanska astronomer noterats i r\u00f6ntgendelen av spektrumet <\/a>och de \u00e4r j\u00e4ttetacksamma f\u00f6r alla optiska bidrag fr\u00e5n amat\u00f6rv\u00e4rlden som Magnus & Co. <\/p>\n\n\n\n

Har vi tur, kommer Magnus sj\u00e4lv att prata om sina m\u00e4tningar p\u00e5 kommande klubbkv\u00e4ll inom ASTB (\u00f6ver n\u00e4tet, f\u00f6rst\u00e5s). Onsdag kv\u00e4ll, kl 19.<\/p>\n\n\n\n

SS Cyg:s variabilitet fastst\u00e4lldes 1896 av Louisa D. Wells<\/strong>\u00a0vid Harvard College Observatory, en av legendariske chefen Edward C Pickerings<\/strong> ber\u00f6mda kvinnliga “computers”, damerna vars insatser mer och mer kommit i dagen, konstigt vore det annars.<\/p>\n\n\n\n

Glad coronasommar…<\/h2>\n\n\n\n

Det finns inga alternativ, vi f\u00e5r bita i det sura \u00e4pplet och g\u00f6ra allt vad vi kan f\u00f6r att \u00f6verleva i den astronomiska communityn.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Lars Olefeldt <\/strong>kom detta glada budskap aprop\u00e5 SpaceX lyckade uppskjutning::<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Pierre Mens<\/strong>, fotografnestor, f\u00f6revigade W-bloggens redakt\u00f6r n\u00e4r han h\u00f6gg in i ett lass jordgubbar h\u00e4rom dan. Se det som en h\u00e4lsning fr\u00e5n redaktionens “l\u00e4tt&lagom”-isolering men ocks\u00e5 som ett hopp om normala tider fram\u00f6ver, ju f\u00f6rr desto b\u00e4ttre:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto: Pierre Mens<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svensk science fiction-historia skildras  i m\u00e4ktigt trebandsverk \u00c4nnu ett storverk fr\u00e5n v\u00e4nnen och journalistkollegan Bertil Falk \u00e4r i faggorna: Hans trebandsverk om svensk sf och dess sensationellt l\u00e5nga historia. Det \u00e4r Aleph Bokf\u00f6rlag som ger ut denna unika litteraturhistoriska satsning, bakom vilken ligger \u00e5rtionden av  arkivgr\u00e4vande, biblioteksbes\u00f6k och ett o\u00e4ndligt antal timmars l\u00e4sning och reflektioner: F\u00f6rlaget ber\u00e4ttar… L\u00e4s mer »Nr 45 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84276"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84276"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84276\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84316,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84276\/revisions\/84316"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84276"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84276"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84276"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}