{"id":84671,"date":"2020-07-03T22:38:05","date_gmt":"2020-07-03T21:38:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=84671"},"modified":"2020-07-04T00:10:49","modified_gmt":"2020-07-03T23:10:49","slug":"nr-56-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/07\/03\/nr-56-2020\/","title":{"rendered":"Nr 56 2020"},"content":{"rendered":"\n

Fyrverkerier skapas n\u00e4r stj\u00e4rnor f\u00f6ds tillsammans <\/h2>\n\n\n\n


Kosmiska fyrverkerier lyser upp i en ny bild av en ung stj\u00e4rnhop fr\u00e5n Alma och Hubbleteleskopet. F\u00f6r Chalmersastronomen Jonathan Tan<\/strong>, som ing\u00e5r i teamet bakom bilden, ger bilden nya insikter <\/a>om hur stj\u00e4rnor som v\u00e5r sol f\u00f6ds tillsammans.\u200b\u200b 
* De flesta stj\u00e4rnor i universum,<\/strong> inklusive v\u00e5r sol, f\u00f6ddes in i stora familjer av stj\u00e4rnor som kallas stj\u00e4rnhopar. Galaxer \u00e4r dessutom uppbyggda av stj\u00e4rnhopar. Hoparna sj\u00e4lva bildas ur t\u00e4ta molekylmoln, men hur det g\u00e5r till \u00e4r fortfarande till stor del ett mysterium.<\/p>\n\n\n\n

* I en ny, spektakul\u00e4r bild<\/strong> ser vi en ung stj\u00e4rnhop som just nu h\u00e5ller p\u00e5 att ta form. I bilden p\u00e5 hopen, som kallas G286.21+0.17, ing\u00e5r flera exponeringar i olika v\u00e5gl\u00e4ngder \u2013 sammanlagt fler \u00e4n 750 enskilda m\u00e4tningar \u2013 med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) samt en bild tagen i infrar\u00f6tt ljus av NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble. Hopen ligger i v\u00e5r galax Vintergatan i n\u00e4rheten av Carinanebulosan, ungef\u00e4r 8000 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Kosmiska fyrverkerier lyser upp i den h\u00e4r nya bilden av den unga stj\u00e4rnhopen G286.21 + 0.17. Bildk\u00e4lla:
\u200bALMA (ESO \/ NAOJ \/ NRAO), Y. Cheng et al .; NRAO \/ AUI \/ NSF, S. Dagnello; NASA \/ ESA Hubble <\/em><\/p>\n\n\n\n

* I Almas m\u00e4tningar lyser t\u00e4ta moln<\/strong> av molekyl\u00e4r gas (lila i bilden). Teleskopet har f\u00e5ngat hur turbulent gas faller in mot hopens mitt, d\u00e4r gasen bildar t\u00e4ta k\u00e4rnor i vilka enskilda stj\u00e4rnor s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer att t\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n

* Stj\u00e4rnorna i bilden syns tack<\/strong> vare deras infrar\u00f6da ljus, registrerat av Hubbleteleskopet. H\u00e4r finns bland annat en st\u00f6rre grupp av stj\u00e4rnor som h\u00e5ller p\u00e5 att bryta ut fr\u00e5n molnens ena sida. De tyngsta av dessa stj\u00e4rnor lyser intensivt och bl\u00e5ser ut kraftfulla vindar, och det r\u00e4cker f\u00f6r att spr\u00e4nga bort delar av molekylmolnen. Kvar finns spillror som lyser svagt tack vare uppv\u00e4rmda stoftkorn (visas i gult och r\u00f6tt).<\/p>\n\n\n\n

* Bilden f\u00e5ngar, i en enda stj\u00e4rnhop,<\/strong> stj\u00e4rnor som n\u00e5tt m\u00e5nga olika utvecklingsstadier. Det ber\u00e4ttar Yu Cheng<\/strong>, som \u00e4r astronom vid University of Virginia i Charlottesville, USA, och huvudf\u00f6rfattare till tv\u00e5 forskningsartiklar som publicerats i tidskriften Astrophysical Journal.<\/p>\n\n\n\n

* Hubbleteleskopet avsl\u00f6jar h\u00e4r<\/strong> cirka tusen nybildade stj\u00e4rnor med olika massor, fr\u00e5n l\u00e4tta till tunga. Dessutom visar Almas m\u00e4tningar att det finns mycket mer massa i t\u00e4t gas som \u00e4nnu inte st\u00f6rtat samman. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Sammantaget kan processen ta minst en miljon \u00e5r att slutf\u00f6ra, f\u00f6rklarar Yu Cheng.<\/p>\n\n\n\n

* Jonathan Tan, astronom vid Chalmers<\/strong> och University of Virginia, \u00e4r medf\u00f6rfattare och har \u00e4ven lett projektet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Detta illustrerar just hur dynamisk och kaotisk processen \u00e4r som leder till att stj\u00e4rnor f\u00f6ds. Vi ser konkurrerande krafter i aktion: tyngdkraft och turbulens fr\u00e5n molnet \u00e5 ena sidan, och stj\u00e4rnvindar och str\u00e5lningstryck fr\u00e5n de unga stj\u00e4rnorna \u00e5 andra sidan. Denna process skulpterar omr\u00e5det. Det \u00e4r en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande tanke att v\u00e5r egen sol och planeterna en g\u00e5ng var en del av en s\u00e5dan kosmisk dans, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Svensk sf-film redan 1958<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r KB (Kungliga Biblioteket) f\u00f6r en tid \u00f6ppnade upp alla svenska tidningar under coronavirusets h\u00e4rjningar, slog Ahrvid Engholm <\/strong>till och b\u00f6rjade gr\u00e4va fram rariteter ur svensk sf-fandoms historia. Resultatet har blivit ett antal tidningsklipp  som presenteras i  Ahrvids  mailtidning Intermission 98<\/em> (skriv till honom under mailadressen ahrvid@hotmail.com s\u00e5 f\u00e5r du tillg\u00e5ng till numret).<\/p>\n\n\n\n

Men inte bara det. Ett litet cineastiskt fynd: Jag trodde att Jultomten fixar allt! (Santa Claus Conquers the Martians<\/em>) fr\u00e5n 1964 var den s\u00e4msta av alla sf-filmer. Nu ber\u00e4ttar Ahrvid  om filmen Rymdinvasion i Lappland (Terror in the Midnight Sun)<\/em>, ett US-svenskt filmprojekt. Utan att ha sett filmen sv\u00e4r jag p\u00e5 att den leder bottenligan!<\/p>\n\n\n\n

Bland  k\u00e4nda svenska  namn som figurerar \u00e4r \u00c5ke Gr\u00f6nberg, G\u00f6sta Pr\u00fczelius <\/strong>och Brita Borg<\/strong>. F\u00f6r det musikaliska svarade  Golden Gate Quartett och – Harry Arnold<\/strong>!<\/p>\n\n\n\n

Njut av filmaffischerna!<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Einar Bager och Halleys komet<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5r “inb\u00e4ddade” ASTB:are p\u00e5 Stadsarkivet i Malm\u00f6 Pettzy Ahlstr\u00f6m <\/strong> har fiskat i v\u00e5r ASTB:are Harry Lindholms<\/strong> efterl\u00e4mnade saker, i vilket ing\u00e5r m\u00e4ngder av tidningsklipp. Bl a \u00e5terfinns d\u00e4r detta fynd av den store Malm\u00f6k\u00e4nnaren Einar Bagers<\/strong> tidningsartikel fr\u00e5n Sydsvenskan<\/em> 1986. L\u00e4s och njut i sommarsoffan! <\/p>\n\n\n\n

Tips: KLICKA upp artikeln ett par ggr p\u00e5 din sk\u00e4rm. Jag lovar att du f\u00e5r ett gott skratt.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Newton offer f\u00f6r \u00e5rhundradets b\u00f6rskrasch<\/h2>\n\n\n\n

Sir Isaac Newton<\/strong> m\u00e5 ha varit ett geni, men \u00e4nd\u00e5 gick han p\u00e5 pumpen 1720 i det \u00e5rhundradets v\u00e4rsta ekonomiska krasch: <\/p>\n\n\n\n

Den s\u00e5 kallade S\u00f6derhavsbubblan, South Sea Bubble.<\/p>\n\n\n\n

En mycket avsl\u00f6jande skrivpi\u00e8ce finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Efter sin akademiska karri\u00e4r och vidh\u00e4ngande v\u00e4rldsber\u00f6mmelse, drog sig Newton tillbaka, tr\u00f6tt p\u00e5 den akademiska milj\u00f6n,  som chef f\u00f6r  Kungliga Myntverket i Storbritannien. Han var duktig och l\u00e4t dessutom h\u00e4nga falskmyntare. <\/p>\n\n\n\n

Detta hindrade inte att Newton var n\u00e4ra personlig konkurs i spekulationerna kring South Sea-bolagets aff\u00e4rer. Han summerade sin erfarenhet s\u00e5 h\u00e4r enligt artikeln i Physics World<\/em>: Att hanf\u00f6rvisso  kunde  “calculate the motions of the heavenly bodies, but not the madness of people”.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Klassisk 1-punds sedel<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fyrverkerier skapas n\u00e4r stj\u00e4rnor f\u00f6ds tillsammans Kosmiska fyrverkerier lyser upp i en ny bild av en ung stj\u00e4rnhop fr\u00e5n Alma och Hubbleteleskopet. F\u00f6r Chalmersastronomen Jonathan Tan, som ing\u00e5r i teamet bakom bilden, ger bilden nya insikter om hur stj\u00e4rnor som v\u00e5r sol f\u00f6ds tillsammans.\u200b\u200b  * De flesta stj\u00e4rnor i universum, inklusive v\u00e5r sol, f\u00f6ddes in i stora… L\u00e4s mer »Nr 56 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84671"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84671"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84710,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84671\/revisions\/84710"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}