{"id":84824,"date":"2020-07-17T11:51:08","date_gmt":"2020-07-17T10:51:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=84824"},"modified":"2020-07-17T22:58:10","modified_gmt":"2020-07-17T21:58:10","slug":"nr-62-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/07\/17\/nr-62-2020\/","title":{"rendered":"Nr 62 2020"},"content":{"rendered":"\n

Tv\u00e5 s\u00e4tt att dokumentera NEOWISE-kometen<\/h2>\n\n\n\n

Alla s\u00e4tt att se kometen NEOWISE \u00e4r bra utom de d\u00e5liga… h\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 exempel p\u00e5 de b\u00e4sta:<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Johan K\u00e4rnfelt<\/strong> var ute p\u00e5 f\u00e4ltet h\u00e4rom kv\u00e4llen tog han denna bild med sin handh\u00e5llna mobilkamera genom ett litet teleskop, en refraktor p\u00e5 100 mm \u00f6ppning. Det fungerade mycket v\u00e4l – k\u00e4rnan tydlig, huvudsvansen tydlig:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Foto: Johan K\u00e4rnfelt<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 andra sidan spektrumet, om vi s\u00e4ger s\u00e5, har vi proffsastronomerna, som senast gett oss denna n\u00e4rstudie fr\u00e5n Planetary Science Institute.<\/a>  Bilderna f\u00f6r en vecka sedan visar tv\u00e5 (f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkta) versioner i tv\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bildk\u00e4lla:  Planetary Science Institute\u2019s Input\/Output facility)\/Jeffrey Morgenthaler, Carl Schmidt.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n om kometer som smutsiga sn\u00f6bollar h\u00e5ller fortfarande 100-procentigt, n\u00e5got paradigmskifte d\u00e4r \u00e4r inte att v\u00e4nta, men sp\u00e4nnande \u00e4r det likafullt att f\u00f6lja NEOWISE-kometen. Solens v\u00e4rma f\u00e5r isen att direkt \u00f6verg\u00e5 i gasform, och n\u00e4r det g\u00e4ller stoftpartiklarna – bilden t v –  \u00e4r det relativt enkel mekanism: L\u00e4ttare material slungas l\u00e4ngre bak i svansens bana \u00e4n tyngre partiklar.<\/p>\n\n\n\n

Ljuset fr\u00e5n atom\u00e4rt natrium – bilden t h – \u00e4r en speciell historia, som bara kommer till synes i mycket ljusa kometer (Hale Bopp, ISON).<\/p>\n\n\n\n

Instrumenteringen som anv\u00e4nts har tidigare brukats f\u00f6r att m\u00e4ta Jupiterm\u00e5nen Ios vulkanism vs Jupiters magnetf\u00e4lt och Merkurius natriumsvans.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt erinrar NASA:s  Parker Solar Probe i en upptagning 5 juli <\/a>att det d\u00e5 verkade finnas tv\u00e5 plasmasvansar (\u00f6versta i bilden)- BL\u00c5S UPP bilden p\u00e5 din sk\u00e4rm:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bildk\u00e4lla:  NASA\/Johns Hopkins APL\/Naval Research Lab\/Parker Solar Probe\/Guillermo Stenborg<\/em><\/p>\n\n\n\n

Och h\u00e4r har vi Svenska Astronomiska S\u00e4llskapets ordf\u00f6rande och hans aktuellaste kommentar i Expressen-tv: https:\/\/www.expressen.se\/tv\/nyheter\/nu-i-veckan-kan-du-se-kometen-neowise-i-sverige\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

PS. Jag har inte sett kometen<\/strong> sj\u00e4lv f\u00f6rr\u00e4n \u00a0i kv\u00e4ll (17.7) – min enkla\u00a0\u00a0 f\u00e4ltkikare r\u00e4ckte f\u00f6r att j\u00e4mst\u00e4lla kometen med Halleys \u00f6ver Stenskogen, H\u00f6\u00f6r, 1986, och Hale Bopp \u00f6ver Dekanen, Malm\u00f6, \u00a0l\u00e5\u00e5\u00e5ngt senare. Men \u00e4nd\u00e5:\u00a0 Lika fascinerande!<\/p>\n\n\n\n

Ny “svensk” supernova<\/h2>\n\n\n\n

Nu har han gjort det igen – amat\u00f6rastronomen Gregor Duszanowicz <\/strong>i \u00c5kersberga har hittat \u00e4nnu en supernova, avrapporterar Christian Vestergaard.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Uppt\u00e4ckten gjordes fotografiskt fr\u00e5n Hakos Astro Guest Farm i Namibia, Afrika; www.hakos-astrofarm.com. <\/a>
SN 2020ohg ligger i en galax med katalognumret IC 4654 och magnituden vid uppt\u00e4ckten var 15,5.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Christian st\u00e4llde fr\u00e5gan till Gregor hur m\u00e5nga supernovor han egentligen uppt\u00e4ckt, blev svaret:<\/p>\n\n\n\n

– Vet inte. Men det \u00e4r i varje fall 17-19 stycken!<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Uppt\u00e4ckarbilden<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Boken om Thulin har kommit<\/h2>\n\n\n\n

Det l\u00e5ter stort, men nu har Lars Olefeldts <\/strong>och “min” bok om Enoch Thulin<\/strong>, den sk\u00e5nske flygarpionj\u00e4ren, kommit. Titeln Enoch Thulin – En utst\u00e4llning till minnet av en aviat\u00f6r <\/em>avsl\u00f6jar vad skriften handlar om: Den fina Thulin-utst\u00e4llningen p\u00e5 Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp, Halland.<\/p>\n\n\n\n

Utst\u00e4llningen \u00f6ppnade i fjor i samband med 100-\u00e5rsminnet av Thulins d\u00f6dsst\u00f6rning \u00f6ver Landskrona.<\/p>\n\n\n\n

Bokens upplaga? 4 ex!!! Ett till mig, ett till Lars, ett till museichefen Bj\u00f6rn Svedfelt<\/strong> och ett till Kristian Herrlin<\/strong>, barnbarn till Thulin.<\/p>\n\n\n\n

I Lund, innan han gav sig aerodynamiken i v\u00e5ld p\u00e5 allvar (f\u00f6rsta fil dr-avhandlingen i \u00e4mnet i Sverige), studerade Thulin astronomi bl a f\u00f6r prof C V L Charlier.<\/strong> Hans store mentor var dock fysikern Janne “Konstanten” Rydberg.<\/strong><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Uppslag ur boken<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Dagens Betelgeuse skapades genom sammanslagning?<\/h2>\n\n\n\n

Datasimuleringar ger vid handen <\/a>att f\u00f6r bara n\u00e5gra hundra tusen \u00e5r sedan kan Betelgeuse mycket v\u00e4l ha svalt en grannstj\u00e4rna i ett ursprungligt bin\u00e4rt system. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Gick det till s\u00e5? Bildk\u00e4lla: Chatzopoulos et al. 2020<\/em><\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n skulle framf\u00f6r allt  kunna f\u00f6rklara den r\u00f6da j\u00e4ttens snabba framfart genom Vintergatan och en del andra anomalier. Betelgeuse klassas som en “runaway star”.<\/p>\n\n\n\n

Urban syns i mediabruset<\/h2>\n\n\n\n

Vi \u00e4r inte direkt buskablyga inom v\u00e5r astronomiska samf\u00e4llighet och vi syns ofta i mediafl\u00f6det. Som h\u00e4r Urban Eriksson<\/strong> i Sydsvenskan<\/em> 14 juli (tack f tipset till Peter Hemborg<\/strong>) – gl\u00f6m inte klicka upp texten p\u00e5 din sk\u00e4rm:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Fynd i arkivet<\/h2>\n\n\n\n

Ett g\u00e4ng inom ASTB har b\u00f6rjat rota i sina g\u00f6mmor f\u00f6r att samla ihop material till v\u00e5r egen malm\u00f6itisk\/lundensiska historia. Detta fyndet, ett gammalt tidningsklipp, kan jag inte underl\u00e5ta att \u00e5terge allmogen. Vi befinner oss p\u00e5 gamla obsis i Lund och Bj\u00f6rn Stenholm<\/strong> och Ingemar Lundstr\u00f6m<\/strong> f\u00f6rs\u00f6ker begripa sig p\u00e5 den nya planetariemaskinen:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Sitter du sj\u00e4lv p\u00e5 potentiella bidrag till v\u00e5r historia, kontakta v\u00e5r ordf\u00f6rande Peter Linde<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tv\u00e5 s\u00e4tt att dokumentera NEOWISE-kometen Alla s\u00e4tt att se kometen NEOWISE \u00e4r bra utom de d\u00e5liga… h\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 exempel p\u00e5 de b\u00e4sta: N\u00e4r Johan K\u00e4rnfelt var ute p\u00e5 f\u00e4ltet h\u00e4rom kv\u00e4llen tog han denna bild med sin handh\u00e5llna mobilkamera genom ett litet teleskop, en refraktor p\u00e5 100 mm \u00f6ppning. Det fungerade mycket v\u00e4l –… L\u00e4s mer »Nr 62 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84824"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84824"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84824\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84901,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84824\/revisions\/84901"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84824"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84824"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84824"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}