* Bilder p\u00e5 planetsystem med fler<\/strong> \u00e4n en exoplanet \u00e4r extremt ovanliga och hittills har astronomer aldrig kunnat observera mer \u00e4n en planet i omloppsbana kring en sollik stj\u00e4rna. Observationerna kan hj\u00e4lpa astronomerna att f\u00f6rst\u00e5 hur solsystemets planeter har bildats och utvecklats. Denna bild, tagen med SPHERE-instrumentet p\u00e5 ESO:s Very Large Telescope, visar stj\u00e4rnan TYC 8998-760-1 med dess tv\u00e5 j\u00e4ttelika exoplaneter. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som astronomer direkt har kunnat fotografera mer \u00e4n en planet i omloppsbana kring en stj\u00e4rna lik solen. K\u00e4lla: ESO\/Bohn et al<\/em> * \u201cDenna uppt\u00e4ckt ger en \u00f6gonblicksbild <\/strong>av ett system likt v\u00e5rt eget solsystem, men i en mycket tidigare utvecklingsfas\u201d s\u00e4ger Alexander Bohn, <\/strong>forskarstudent vid Leidens universitet i Nederl\u00e4nderna, som ledde den forskning som presenteras i dag i The Astrophysical Journal Letters.<\/em> VLT-kvartetten med Stilla havet som fond. Bildk\u00e4lla: ESO<\/em><\/p>\n\n\n\n * \u201cM\u00f6jligheten att ELT och andra <\/strong>stora teleskop i framtiden kommer att kunna uppt\u00e4cka \u00e4nnu l\u00e4ttare planeter i omloppsbana kring denna stj\u00e4rna g\u00f6r v\u00e5r uppt\u00e4ckt till en viktig milstolpe i v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av flerplanetsystem, med potentiella implikationer f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av utvecklingen av v\u00e5rt eget solsystem\u201d, avslutar Bohn.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Vad h\u00e4nder om du kombinerar en SOHO\/AIA-upptagning med LOFAR:s radioastronomiska interferensinstrumentering i jakten p\u00e5 solens “radio bursts”? Svaret \u00e4r att du f\u00e5r denna kombo:<\/p>\n\n\n En animerad version vidh\u00e4nger den vetenskapliga rapporten, som finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n Alla \u00e4r vi barn i b\u00f6rjan, och v\u00e5r nye ASTB-aktivist Filip J\u00f6nsson<\/strong> har b\u00f6rjat spana in planeter som Jupiter och Saturnus. Det g\u00e5r bra att dokumentera dessa v\u00e5rt planetsystems gasj\u00e4ttar, det beh\u00f6vs inga j\u00e4ttemaskiner f\u00f6r att komma n\u00e4ra dem – \u00e4ven om Filip \u00e4r medveten om att han beh\u00f6ver ett st\u00f6rre teleskop.<\/p>\n\n\n
* F\u00f6r bara n\u00e5gra veckor sedan<\/strong> publicerade ESO ett planetsystem som bildas i en ny bild fr\u00e5n VLT. Nu har samma instrument p\u00e5 samma teleskop tagit den f\u00f6rsta direkta bilden av ett planetsystem kring en stj\u00e4rna lik v\u00e5r egen sol. Stj\u00e4rnan \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 300 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och har beteckningen TYC 8998-760-1.<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/eso2011b1-300x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n
De tv\u00e5 exoplaneterna ses som stj\u00e4rnlika prickar nedanf\u00f6r stj\u00e4rnan. Exoplaneten TYC 8998-760-1b ses i bildens mitt och exoplaneten TYC 8998-760-1c ses nedan till h\u00f6ger (markerade med pilar). Med bilder tagna vid olika tillf\u00e4llen kunde astronomerna s\u00e4rskilja p\u00e9xoplaneterna fr\u00e5n avl\u00e4gsna bakgrundsstj\u00e4rnor.
Bilden togs genom att ljuset fr\u00e5n stj\u00e4rnan (ovan till v\u00e4nster) blockerades med en koronagraf vilket gjorde att de svaga planeterna framtr\u00e4dde. De ljusare och m\u00f6rkare ringarna kring stj\u00e4rnan \u00e4r diffraktionseffekter som uppst\u00e5r i instrumentet<\/em>. <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
* \u00c4ven om astronomer indirekt <\/strong>har uppt\u00e4ckt tusentals planeter kring andra stj\u00e4rnor i v\u00e5r galax s\u00e5 har bara en liten handfull av dessa fotograferats direkt\u201d s\u00e4ger medf\u00f6rfattaren Matthew Kenworthy<\/strong>, bitr\u00e4dande professor vid Leidenuniversitetet, och till\u00e4gger att \u201cdirekt observationer \u00e4r viktiga i s\u00f6kandet efter system d\u00e4r liva kan uppst\u00e5\u201d. Bilder av tv\u00e5 eller fler planeter kring samma stj\u00e4rna \u00e4r \u00e4nnu mer s\u00e4llsynta – bara tv\u00e5 s\u00e5dana system har fotograferats direkt hittills, och b\u00e5da dessa stj\u00e4rnor \u00e4r mycket olika v\u00e5r egen sol.
* ESO:s VLT var ocks\u00e5 det f\u00f6rsta<\/strong> teleskopet som direkt avbildade en exoplanet. Detta skedde 2004 d\u00e5 det f\u00e5ngade en ljuspunkt kring en brun dv\u00e4rg, en slags \u201cmisslyckad\u201d stj\u00e4rna.<\/p>\n\n\n\n
* \u201cV\u00e5rt forskarlag har lyckats<\/strong> med bedriften att ta en bild av tv\u00e5 j\u00e4tteplaneter kring en ung sollik stj\u00e4rna\u201d s\u00e4ger Maddalena Reggiani, <\/strong>forskare vid KU Leuven i Belgien, som ocks\u00e5 deltog i studien. De tv\u00e5 planeterna kan ses som ljusa stj\u00e4rnlika prickar p\u00e5 bilden. Genom att ta bilder vid olika tillf\u00e4llen kunde forskarna skilja dessa prickar fr\u00e5n mer avl\u00e4gsna stj\u00e4rnor.
* Gasplaneterna kretsar kring<\/strong> sin moderstj\u00e4rna p\u00e5 160 och 320 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. De befinner sig allts\u00e5 p\u00e5 mycket st\u00f6rre avst\u00e5nd fr\u00e5n sin moderstj\u00e4rna \u00e4n de tv\u00e5 st\u00f6rsta gasplaneterna Jupiter och Saturnus i v\u00e5rt eget solsystem, som ligger 5 respektive 10 g\u00e5nger l\u00e4ngre bort fr\u00e5n solen \u00e4n jorden. Forskarna fann ocks\u00e5 att exoplaneterna \u00e4r betydligt tyngre \u00e4n sina motsvarigheter i solsystemet. Den inre \u00e4r 14 g\u00e5nger och den yttre 6 g\u00e5nger tyngre \u00e4n Jupiter.
* Bohns forskarlag avbildade <\/strong>systemet i ett s\u00f6kprojekt f\u00f6r att hitta j\u00e4tteplaneter kring sollika stj\u00e4rnor med mycket l\u00e4gre \u00e5lder \u00e4n solen. Den aktuella stj\u00e4rnan, TYC 8998-760-1, \u00e4r bara 17 miljoner \u00e5r gammal och bel\u00e4gen i stj\u00e4rnbilden Flugan p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen. Bohn beskriver stj\u00e4rnan som \u201cen mycket yngre version av solen\u201d.
* Bilderna var m\u00f6jliga att ta tack <\/strong>vare SPHERE-instrumentet p\u00e5 ESO:s VLT, som \u00e4r bel\u00e4get i den Chilenska Atacama\u00f6knen. SPHERE blockerar det infrar\u00f6da ljuset fr\u00e5n den ljusa stj\u00e4rnan med en s\u00e5 kallad koronagraf, vilket reducerar det spridda ljuset och g\u00f6r det m\u00f6jligt att se mycket svagare objekt i n\u00e4rheten. \u00c4ldre planeter som Jupiter och Saturnus \u00e4r f\u00f6r kalla f\u00f6r att kunna hittas med denna metod, med yngre planeter \u00e4r varmare och lyser d\u00e4rf\u00f6r starkare i infrar\u00f6tt ljus. Genom att ta flera bilder under loppet av ett \u00e5r, i kombination med bilder tagna senare \u00e4n 2017, har astronomerna kunnat bekr\u00e4fta att planeterna tillh\u00f6r stj\u00e4rnan.
* Ytterligare observationer av <\/strong>detta system kommer att g\u00f6ras med ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) och kommer att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomerna att unders\u00f6ka om planeterna bildades p\u00e5 deras nuvarande avst\u00e5nd fr\u00e5n stj\u00e4rnan eller mycket n\u00e4rmare. ELT kommer ocks\u00e5 att kunna studera de tv\u00e5 unga planeterna samverkar med varandra. <\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/paranal_16-nov19991-294x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n\n\nSolens radioutbrott<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/aa37733-20-fig21-300x253.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nGasj\u00e4ttarna f\u00e5ngade av Filip J\u00f6nsson<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/jupiter-no-moons-2-300x169.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/saturnus1-1-300x169.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n