{"id":8522,"date":"2010-11-14T17:52:12","date_gmt":"2010-11-14T16:52:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8522"},"modified":"2010-11-15T22:44:05","modified_gmt":"2010-11-15T21:44:05","slug":"nr-204-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/11\/14\/nr-204-2010\/","title":{"rendered":"Nr 204 2010"},"content":{"rendered":"

Schackspelande astronomer<\/h2>\n

Tack till min gamle kompis i Lund Calle Erlandsson, som\u00a0 har f\u00f6rflutet inom Lugi och som \u00e4r en drivande kraft inom LASK, Lunds Akademiska Schackklubb.<\/p>\n

Calle tipsar om ett par schackvirtuosa yrkesastronomer och amat\u00f6rer. H\u00e4r tv\u00e5 exempel:<\/p>\n

\u221a Greken Eug\u00e8ne M Antoniadi f\u00f6ddes i Konstantinopel 1870 och dog i Paris 1944. Inom v\u00e5r vetenskap \u00e4r han mest k\u00e4nd f\u00f6r sin kartl\u00e4ggning av Mars och Merkurius; bland experter betraktas hans planetkartor som de b\u00e4sta innan rymdfarten gjorde alla jordbaserade bilder obsoleta.<\/p>\n

\"\"<\/a>Det var Antoniadi som genom observationer med Meudon-observatoriets 83 cm-refraktor effektivt och grundligt kullkastade teorin om “Mars-kanaler” 1909.<\/p>\n

Antoniadis bok om Merkurius \u00f6versattes p\u00e5 sin tid till engelska av Patrick Moore.<\/p>\n

Runt 1907 gjorde Antoniadi bra ifr\u00e5n sig i en schackturnering i Paris med segrar, oavgjorda och n\u00e5gra f\u00f6rlorade partier mot Frank J Marshall, och han m\u00f6tte ocks\u00e5 en storhet som Comte Jean de Villeneuve Esclapon.<\/p>\n

\u221a John Nunn p\u00e5 ChessBase News-sajten \u00e4r en starkt intresserad och engagerad schackspelande amat\u00f6rastronom<\/a> och jobbar med fj\u00e4rrstyrningsinstrument inom GRAS-n\u00e4tverket (Global Rent-a-Scope), bl a med ett teleskop i Moorook, Australien, \u00e4gt av Dr Christian Sasse, en annan schackintresserade amat\u00f6rastronom. Dennes 40 cm:s reflektor st\u00e5r i Australien och ing\u00e5r i GRAS.<\/p>\n

John ber\u00e4ttar senast bl a om de ekonomiska villkoren f\u00f6r att vara med och ta superbilder f\u00f6r 10-15 dollar. Teleskoptiden \u00e4r dyr, men inte astronomiskt dyr. Och s\u00e5 p\u00e5pekar han, som bor p\u00e5 norra halvklotet, hur kul det \u00e4r att b\u00e5de kunde jobba med norra och s\u00f6dra himlavalvet!<\/p>\n

\"\"<\/a>
N\u00e4r John Nunn sitter i England vid datorn och planerar attacker mot stj\u00e4rnhimlen via Australien...<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
... kan resultatet bli denna bild av Centaurus A. FOTO: chessbase.com<\/figcaption><\/figure>\n

\n

ASTB – ett folkuniversitet!<\/h2>\n

Kjell Werner, v\u00e5r eminente sekreterare i ASTB, har sammanst\u00e4llt en f\u00f6rteckning \u00f6ver alla de f\u00f6redrag som presenterats i v\u00e5r f\u00f6rening de senaste tio \u00e5ren.<\/p>\n

Min slutsats \u00e4r klar:<\/p>\n

V\u00e5r bildningst\u00f6rst \u00e4r enorm, och vi fungerar som ett fantastiskt folkuniversitet inom de astronomiska f\u00f6rtecknen.<\/p>\n

Tycho p\u00e5 frim\u00e4rke<\/h2>\n

I anledning av morgondagens betydelse, grav\u00f6ppningen i Prag, skickade Christian Vestergaard \u00f6ver ett danskt frim\u00e4rke, som kom ut 1946 i samband med 400-\u00e5rsminnet av Ven-astronomens f\u00f6delse.\"\"<\/a><\/p>\n

En \u00e4kta Einsteinclown… \u00e4hh Einsteinklon!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
\u00c4kta vara och...<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 Anna-Mi Wendels uppt\u00e4ckt av likheterna mellan Alexander Bard och Tycho Brahe (blogg 203) s\u00e5 g\u00e5r nu jakten efter fler look-a-likes inom astronomi och fysik.<\/p>\n

Hur \u00e4r det med Albert Einstein?<\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4tet finns rentav en sajt p\u00e5 \u00e4mnet, och “The Einstein Clone”<\/a> – inte The Einstein Clown – heter Patrick McManus och \u00e4r uppenbarligen en humanist och kulturarbetare i USA med djupa insikter i det allm\u00e4nm\u00e4nskliga – precis som Einstein.<\/p>\n

\"\"<\/a>
... en skicklig kopia.<\/figcaption><\/figure>\n

Likheten \u00e4r inte sl\u00e5ende, den \u00e4r mer \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

N\u00e5n som vet vilken sorts piptobak Einstein f\u00f6redrog? Det kan ju knappast ha varit Greve Hamilton.<\/p>\n

\n

I v\u00e4ntan p\u00e5 Stora Sm\u00e4llen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Mount Merapi ovanifr\u00e5n. Foto: NASA\/Earthobservatory<\/figcaption><\/figure>\n

Helgens IHT (International Herald Tribune) uppm\u00e4rksmmar bl a Mount Merapis v\u00e5ldsamma eruptioner i Indonesien, som kr\u00e4vt m\u00e4ngder av liv – till och med bergets egen andlige bevakare str\u00f6k med och hittades f\u00f6rkolnad i bedjande st\u00e4llning. Han \u00f6verlevde f\u00f6rra sm\u00e4llen och trodde kanske att han var od\u00f6dlig.<\/p>\n

I IHT-artikeln ber\u00e4ttas om “the Sundra Arc”, b\u00e5gen som hyser ett antal potentiellt extremt farliga och explosiva vulkaner och i vars djupa\u00a0 inre det hela tiden bubblar och kokar. H\u00e4r small Tambora 1815, vulkanutbrottet som gav oss “\u00c5ret utan sommar”, och h\u00e4r small ocks\u00e5 Krakatoa p\u00e5 1800-talet. Nu fruktas att en supervulkan, Lake Toba-vulkanen,\u00a0 \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att aktiveras. Igen.<\/p>\n

Jordklotet \u00e4r ingen d\u00f6d planet. De tektoniska plattorna r\u00f6r sig och kolliderar hela tiden, och i Asien \u00e4r det de indiska och burmesiska plattorna som sp\u00f6kar och oroar b\u00e5de vulkanologer och allm\u00e4nheten.<\/p>\n

.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Schackspelande astronomer Tack till min gamle kompis i Lund Calle Erlandsson, som\u00a0 har f\u00f6rflutet inom Lugi och som \u00e4r en drivande kraft inom LASK, Lunds Akademiska Schackklubb. Calle tipsar om ett par schackvirtuosa yrkesastronomer och amat\u00f6rer. H\u00e4r tv\u00e5 exempel: \u221a Greken Eug\u00e8ne M Antoniadi f\u00f6ddes i Konstantinopel 1870 och dog i Paris 1944. Inom v\u00e5r… L\u00e4s mer »Nr 204 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8522"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8522"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8522\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8614,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8522\/revisions\/8614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8522"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8522"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8522"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}