{"id":85482,"date":"2020-09-03T19:15:55","date_gmt":"2020-09-03T18:15:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=85482"},"modified":"2020-09-03T19:15:59","modified_gmt":"2020-09-03T18:15:59","slug":"nr-79-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/09\/03\/nr-79-2020\/","title":{"rendered":"Nr 79 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">&#8220;N\u00e5gon ser dig&#8221;<\/h2>\n\n\n\n<p>&#8211; Detta \u00e4r egentligen en testbild f\u00f6r att kolla gr\u00e4nserna f\u00f6r nya kameran, Asi 6200 mm. Testobjektet \u00e4r M57 aka ringnebulosan i Lyran. Den har en mycket ljussvag yttre halo som oftast inte ses p\u00e5 bilder, ber\u00e4ttar <strong>Hans<\/strong> <strong>Hilderfors.<\/strong><\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85485\" rel=\"attachment wp-att-85485\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"225\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-85485\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1-300x225.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1-1024x769.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1-768x577.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1-200x150.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/M57-Bloggen-1.jpg 1100w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p>&#8211;&nbsp;Jag testade med i sammanhanget kort exponeringstid och lyckades vid bildbehandlingen f\u00e5 med antydan till denna halo som lyser r\u00f6tt i H\u03b1. Detta tack vare kamerans h\u00f6ga k\u00e4nslighet parat med l\u00e5g brusniv\u00e5. Ringnebulosan \u00e4r ett mycket litet objekt, bilden beskuren till 6<code>x 3,5<\/code>.<br>&nbsp;<br>Bildfakta.&nbsp; Optik:&nbsp; Refraktor 130 mm,&nbsp;&nbsp; f\/4,5.<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Kamera:&nbsp; CMOS monokrom med filterhjul.<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Exponering: H\u03b1 12 x 5 min,&nbsp; RGB&nbsp; 48 x 20 sek.<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Datum:&nbsp;&nbsp; 2020-08-31.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta allseende \u00f6ga &#8211; med unik halo &#8211; &nbsp;f\u00e5r W-bloggens ansvarige att erinra om \u00f6gat i valvet i S:t Johannes, Malm\u00f6. Jag vet fortfarande inte om det \u00e4r ett&nbsp; argt bevakande \u00f6ga eller ett \u00f6ga som k\u00e4rleksfullt h\u00e5ller koll p\u00e5 oss. Jag hade hellre sett Ringnebulosan i kyrktaket!<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Trippelstj\u00e4rnor sliter itu planetbildande skiva<\/h2>\n\n\n\n<p>Ett internationellt forskarlag har funnit det f\u00f6rsta beviset p\u00e5 att multipelstj\u00e4rnor kan slita s\u00f6nder sin omgivande planetbildande stoftskiva, f\u00f6rvrida den och bilda snedst\u00e4llda ringar. <\/p>\n\n\n\n<p>De nya forskningsresultaten indikerar att exotiska planeter, inte helt olika Tatooine i <em>Stj\u00e4rnornas krig<\/em>, kan bildas i skivor runt multipelstj\u00e4rnor. Resultaten baseras p\u00e5 observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA).<br><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2014\/?lang\">Pressmeddelandet med bilder och filmer finns p\u00e5 ESO:s sajt.<\/a><\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85492\" rel=\"attachment wp-att-85492\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"154\" class=\"size-medium wp-image-85492 aligncenter\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1-300x154.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1-300x154.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1-1024x526.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1-768x395.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1-200x103.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2014a1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>ALMA-teleskopet, d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, och SPHERE-instrumentet p\u00e5 ESO:s Very Large Telescope, har avbildat GW Orionis, ett trippelstj\u00e4rnsystem med en m\u00e4rklig stoftskiva. Observationerna visar att systemet har en f\u00f6rvriden planetbildande skiva med en snedst\u00e4lld ring. Med SPHERE-instrumentet kunde man f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen observera (till h\u00f6ger) skuggan som den inre ringen kastar mot den \u00f6vriga skivan. Detta gjorde det m\u00f6jligt att ber\u00e4kna ringens och skivans tredimensionella struktur. Den v\u00e4nstra bilden visar en konstn\u00e4rlig illustration av den inre regionen i skivan, inklusive den snedst\u00e4llda ringen, baserad p\u00e5 en datormodell<\/em>.<em> Bildk\u00e4lla: ESO\/L. Cal\u00e7ada, Exeter\/Kraus et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ny Sophie Brahe-entusiast<\/h2>\n\n\n\n<p>Vi har f\u00e5tt en ny trevlig bekantskap inom den astronomihistoriska&nbsp; communityn h\u00e4r nere. Han heter <strong>Bo Jonsson<\/strong>, bor i S\u00f6lvesborg, och har b\u00f6rjat rota i <strong>Sophie Brahes<\/strong> liv och g\u00e4rning. <\/p>\n\n\n\n<p>Vi \u00e4r b\u00e4gge \u00f6verens om at det finns alltf\u00f6r m\u00e5nga&nbsp;blottor i Sophies liv och Bo \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng att reda ut n\u00e5gra. Bl a v\u00e4ntar kontakter med Rigsarkivet i K\u00f6benhavn.<\/p>\n\n\n\n<p>Bo bor n\u00e4rmast granng\u00e5rds med ett par &#8220;misst\u00e4nkta&#8221; platser i Sophie Brahes liv i nord\u00f6stra Sk\u00e5ne.<\/p>\n\n\n\n<p>Bo tipsar bl a om <a href=\"https:\/\/walkendorff.com\/atteanor\/beromda-personer-i-slakten\/framgangsrika-kvinnor-2\/sophie-ottesdatter-brahe\/\">denna sajt f\u00f6r adelsfamiljen Walkendorff.<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">\u00c5kersberg <\/h2>\n\n\n\n<p>Kommer ni ih\u00e5g n\u00e4r vi inom ASTB hade v\u00e5r astronomi\/konstutst\u00e4llning p\u00e5 Stiftsg\u00e5rden \u00c5kersberg i H\u00f6\u00f6r? <\/p>\n\n\n\n<p>Ett mycket trevligt&nbsp; arrangemang, som toppades av ett par saker: Kommande \u00e4rkebiskopen <strong>Antje Jackel\u00e9n<\/strong> l\u00e4t sig (kors)f\u00f6rh\u00f6ras om sin h\u00e5llning till de yttersta astronomiska tingen, och bortg\u00e5ngna paret <strong>Gunnel Cavalli-Bj\u00f6rkman <\/strong>och <strong>Hans Cavalli-Bj\u00f6rkman<\/strong> l\u00e4t oss f\u00e5 visa n\u00e5gra av i deras \u00e4go f\u00f6rekommande &nbsp;<strong>Olle Svanlunds <\/strong>stora galaxm\u00e5lningar. Otroligt!<\/p>\n\n\n\n<p>Jag var p\u00e5 \u00c5kersberg idag av andra, mycket personliga sk\u00e4l och gl\u00e4ds \u00f6ver att stiftsg\u00e5rden sakta men s\u00e4kert \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g tillbaka efter tuffa Corona-m\u00e5nader. Den som i sin ensamhet vill sitta och filosofera \u00f6ver &#8220;meningen med livet&#8221; s\u00e5 \u00e4r adressen Frihetens kapell, den som vill\u00a0njuta av ett spa och till och med g\u00e5 en sk\u00e5nsk vallfartstur k\u00e4nner sig \u00e4ven hemma h\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n<p>Vi beh\u00f6ver s\u00e5dana h\u00e4r milj\u00f6er f\u00f6r reflektion. <br><\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85505\" rel=\"attachment wp-att-85505\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-85505\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-200x150.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/burning-candle-PPNHCAP-11.jpg 1705w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p><br>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8220;N\u00e5gon ser dig&#8221; &#8211; Detta \u00e4r egentligen en testbild f\u00f6r att kolla gr\u00e4nserna f\u00f6r nya kameran, Asi 6200 mm. Testobjektet \u00e4r M57 aka ringnebulosan i Lyran. Den har en mycket ljussvag yttre halo som oftast inte ses p\u00e5 bilder, ber\u00e4ttar Hans Hilderfors. &#8211;&nbsp;Jag testade med i sammanhanget kort exponeringstid och lyckades vid bildbehandlingen f\u00e5 med&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/09\/03\/nr-79-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 79 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85482"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=85482"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85506,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85482\/revisions\/85506"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=85482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=85482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=85482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}