{"id":85635,"date":"2020-09-14T18:48:56","date_gmt":"2020-09-14T17:48:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=85635"},"modified":"2020-09-15T09:19:23","modified_gmt":"2020-09-15T08:19:23","slug":"nr-84-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/09\/14\/nr-84-2020\/","title":{"rendered":"Nr 84 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tecken p\u00e5 liv i Venus atmosf\u00e4r &#8211; eller?<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6r klarhetens skull &#8211; <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2015\/?lang\">h\u00e4r \u00e4r hela det svenskspr\u00e5kiga ESO-messet idag (\u00f6vers\u00e4ttarupphovsman Johan Warell):<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><strong>* Ett internationellt forskarlag <\/strong>rapporterade i dag (14.9.2020) att de har uppt\u00e4ckt en ovanlig molekyl, fosfin, i Venus molnt\u00e4cke. P\u00e5 jorden produceras denna gas endast industriellt och av mikrober som frodas i syrefria milj\u00f6er. Astronomer har spekulerat i \u00e5rtionden om de h\u00f6gre molnlagren p\u00e5 Venus skulle kunna h\u00e4rb\u00e4rgera mikrober som kan tolerera mycket h\u00f6g surhetsgrad. Uppt\u00e4ckten av fosfin skulle kunna indikera utomjordiskt atmosf\u00e4rsburet liv av detta slag.<br><strong>* \u201cN\u00e4r vi s\u00e5g de f\u00f6rsta tecknen <\/strong>p\u00e5 fosfin i Venusatmosf\u00e4ren var det en chock!\u201d s\u00e4ger forskningsledaren <strong>Jane Greaves<\/strong> vid Cardiffs universitet i Storbritannien, som var den f\u00f6rste att notera tecken p\u00e5 fosfin i observationer gjorda med James Clerk Maxwellteleskopet (JCMT), som drivs av East Asian Observatory p\u00e5 Hawaii. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-rich is-provider-inbaddningshanterare wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"ESOcast 230 Light: Possible Marker of Life Spotted on Venus\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/g_GO_2Avk04?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>* En bekr\u00e4ftelse av observationerna kr\u00e4vde <\/strong>de 45 antennerna i Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) i Chile, ett betydligt k\u00e4nsligare teleskop d\u00e4r Europeiska Sydobservatoriet (ESO) \u00e4r en partner. B\u00e5da teleskopen observerade Venus vid en v\u00e5gl\u00e4ngd av cirka 1 millimeter, mycket l\u00e4ngre \u00e4n de v\u00e5gl\u00e4ngder som \u00f6gat \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r och som bara teleskop p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd kan detektera.<br>&nbsp;<br><strong>* Det internationella forskarlaget<\/strong>, med deltagare fr\u00e5n Storbritannien, USA och Japan, uppskattar att fosfin (som best\u00e5r av v\u00e4te och fosfor, PH3) f\u00f6rekommer i mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder, endast cirka 20 p\u00e5 en miljard molekyler i atmosf\u00e4ren. Forskarna gjorde ber\u00e4kningar f\u00f6r att kunna avg\u00f6ra om den observerade halten skulle kunna produceras av icke-biologiska processer p\u00e5 planeten. Bland de produktionsm\u00f6jligheter som utforskades var solljus, mineraler fr\u00e5n ytan, vulkaner och blixturladdningar, men ingen av dessa kunde producera p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r tillr\u00e4ckliga halter. Tillsammans bidrog dessa icke-biologiska processer till endast en tusendel av den observerade fosfinhalten som detekterades i Venusatmosf\u00e4ren.<br>&nbsp;<br><strong>* F\u00f6r att ge upphov till den <\/strong>observerade fosfinhalten p\u00e5 Venus skulle jordiska organismer beh\u00f6va frig\u00f6ra \u00e4mnet p\u00e5 omkring 10 % av sin maximala niv\u00e5, enligt forskarna. Jordbakterier tillverkar fosfin genom att ta upp fosfat fr\u00e5n mineraler eller biologiskt material och addera v\u00e4te, vilket slutligen resulterar i fosfin. Eventuella organismer p\u00e5 Venus skulle s\u00e4kerligen vara mycket olika sina jordiska motsvarigheter, men de skulle ocks\u00e5 kunna vara k\u00e4llan till fosfin i atmosf\u00e4ren.<br><strong>* \u00c4ven om uppt\u00e4ckten kom<\/strong> som en \u00f6verraskning \u00e4r astronomerna s\u00e4kra p\u00e5 detektionen av fosfin. \u201cTill v\u00e5r stora l\u00e4ttnad var f\u00f6rh\u00e5llandena goda f\u00f6r ALMA att utf\u00f6ra uppf\u00f6ljande observationer n\u00e4r Venus stod i en f\u00f6rdelaktigt l\u00e4ge sett fr\u00e5n jorden. Databehandlingen av observationerna var sv\u00e5r eftersom ALMA normalt inte \u00e4r optimerat f\u00f6r att observera s\u00e5 ljusstarka objekt som Venus\u201d s\u00e4ger <strong>Anita Richards<\/strong> vid UK ALMA Regional Center och Manchesters universitet, som ingick i forskarlaget. \u201cVi fann slutligen att b\u00e5da observatorierna hade detekterat samma sak \u2212 en svag absorption vid v\u00e5gl\u00e4ngden f\u00f6r fosfingas som uppst\u00e5r n\u00e4r molekylerna tar upp str\u00e5lning fr\u00e5n l\u00e4gre och varmare atmosf\u00e4rslager\u201d till\u00e4gger Greaves, som ledde den studie som presenteras i dagens nummer av <em>Nature Astronomy.<\/em><\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85655\" rel=\"attachment wp-att-85655\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"200\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-85655\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-300x200.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/James-Clerk-Maxwell-Telescope-scaled1-2048x1366.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>S\u00e5 h\u00e4r ser det m\u00e4rkliga radiol\u00e4ngdsbaserade &nbsp;&#8220;uppt\u00e4ckarteleskopets&#8221; yttre ut, allts\u00e5&nbsp; James Clerk Maxwell Telescope (JCMT)&nbsp;p\u00e5 &nbsp;Hawaii. Bildk\u00e4lla:&nbsp;Will Montgomery, EAO-JCMT<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><br>&nbsp;<br><strong>* En annan av forskarna, Clara Sousa Silva<\/strong> vid Massachusetts Institute of Astronomy, USA, har unders\u00f6kt fosfinets roll som biosignatur f\u00f6r liv i syrefria milj\u00f6er p\u00e5 planeter kring andra stj\u00e4rnor, eftersom andra processer ger upphov till s\u00e5 sm\u00e5 halter av \u00e4mnet. \u201cAtt hitta fosfin p\u00e5 Venus var en ov\u00e4ntad bonus! Uppt\u00e4ckten ger upphov till en m\u00e4ngd fr\u00e5gor, som hur producerande organismer skulle kunna \u00f6verleva p\u00e5 Venus. P\u00e5 jorden kan vissa mikrober \u00f6verleva vid syrahalter av omkring 5%, medan molnen p\u00e5 Venus n\u00e4stan uteslutande utg\u00f6rs av syra\u201d, ber\u00e4ttar hon.<br>&nbsp;<br><strong>* Forskarlaget tror att uppt\u00e4ckten <\/strong>\u00e4r signifikant d\u00e5 de kan utesluta m\u00e5nga alternativa s\u00e4tt att producera fosfin, men de medger att steget d\u00e4rifr\u00e5n till att konstatera att liv f\u00f6rekommer kr\u00e4ver mycket mer arbete. \u00c4ven om molnen p\u00e5 Venus har temperaturer upp till behagliga 30 grader Celsius har de en extremt h\u00f6g syrahalt \u2212 omkring 95% svavelsyra&nbsp; \u2212 vilket utg\u00f6r ett avsev\u00e4rt hinder f\u00f6r mikrober.<br>&nbsp;<br><strong>* ESO-astronomen, tillika<\/strong> ALMA European Operations Manager, <strong>Leonardo Testi, <\/strong>som inte ingick i forskarlaget, kommenterar: \u201cIcke-biologisk produktion av fosfin p\u00e5 Venus \u00e4r utesluten baserad p\u00e5 v\u00e5r nuvarande f\u00f6rst\u00e5else av fosfinkemin i atmosf\u00e4ren p\u00e5 stenplaneter. En bekr\u00e4ftelse av liv p\u00e5 Venus skulle vara ett genombrott f\u00f6r astrobiologin. Av denna anledning \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6lja upp detta sp\u00e4nnande resultat med teoretiska och observationella studier f\u00f6r att utesluta m\u00f6jligheten av fosfin i s\u00e5dana milj\u00f6er kan ha ett kemiskt ursprung som \u00e4r olikt det p\u00e5 jorden\u201d.<br>&nbsp;<br>* <strong>Ytterligare observationer av Venus<\/strong> och steniga planeter bortom v\u00e5rt eget solsystem, bland annat med ESO:s kommande Extremely Large Telescope, kan bidra till ytterligare ledtr\u00e5dar om \u00e4mnets ursprung och s\u00f6kandet efter liv bortom jorden.<br>Mer information<br><strong>* Forskningsresultaten presenteras<\/strong> i artikeln \u201cPhosphine Gas in the Cloud Decks of Venus\u201d i <em>Nature Astronomy<\/em>.<br>&nbsp;<br><strong>* Forskarlaget utg\u00f6rs <\/strong>av Jane S. Greaves (School of Physics &amp; Astronomy, Cardiff University, UK [Cardiff]), Anita M. S. Richards (Jodrell Bank Centre for Astrophysics, The University of Manchester, UK), William Bains (Department of Earth, Atmospheric, and Planetary Sciences, Massachusetts Institute of Technology, USA [MIT]), Paul Rimmer (Department of Earth Sciences and Cavendish Astrophysics, University of Cambridge and MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, UK), Hideo Sagawa (Department of Astrophysics and Atmospheric Science, Kyoto Sangyo University, Japan), David L. Clements (Department of Physics, Imperial College London, UK [Imperial]), Sara Seager (MIT), Janusz J. Petkowski (MIT), Clara Sousa-Silva (MIT), Sukrit Ranjan (MIT), Emily Drabek-Maunder (Cardiff och Royal Observatory Greenwich, London, UK), Helen J. Fraser (School of Physical Sciences, The Open University, Milton Keynes, UK), Annabel Cartwright (Cardiff), Ingo Mueller-Wodarg (Imperial), Zhuchang Zhan (MIT), Per Friberg (EAO\/JCMT), Iain Coulson (EAO\/JCMT), E\u2019lisa Lee (EAO\/JCMT) och Jim Hoge (EAO\/JCMT).<br>&nbsp;<br>*<strong> En relaterad artikel <\/strong>av n\u00e5gra av forskarlagets medlemmar med titeln \u201cThe Venusian Lower Atmosphere Haze as a Depot for Desiccated Microbial Life: A Proposed Life Cycle for Persistence of the Venusian Aerial Biosphere\u201d, publicerades i tidskriften Astrobiology i augusti 2020. Ytterligare en relaterad studie av n\u00e5gra av forskarlagets medlemmar, &#8220;Phosphine as a Biosignature Gas in Exoplanet Atmospheres&#8221;, publicerades i Astrobiology i januari 2020.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85642\" rel=\"attachment wp-att-85642\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"300\" class=\"size-medium wp-image-85642 aligncenter\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-300x300.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-768x768.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/eso2015b1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Denna nya bild fr\u00e5n ALMA, Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array, d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, visar planeten Venus.<\/em><br>&nbsp;<em>De diffusa fl\u00e4ckarna p\u00e5 planetens skiva orsakas m\u00f6jligen av interferometerns sv\u00e5righeter att studera ett s\u00e5 ljusstarkt objekt som Venus. K\u00e4lla:<br>ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), Greaves et al<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>PS m\u00e5ndag 14.9<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det m\u00e5ste erk\u00e4nnas att tunga forskare \u00e4r skeptiska. I kv\u00e4ll kommenterade t ex britternas Astronomer Royal, <strong>Sir Martin Rees\u00a0<\/strong> i BBC World saken och var inte hundra \u00f6vertygad om den biologiska kopplingen.<\/p>\n\n\n\n<p>Rees var v\u00e4ldigt tydlig och pedagogisk: Finns det liv p\u00e5 Venus &#8211; och har funnits p\u00e5 \u00a0Mars? &#8211; finns det liv \u00f6verallt i universum. Finns det bara liv i v\u00e5rt solsystem p\u00e5 jorden kanske vi \u00e4r helt unika. <\/p>\n\n\n\n<p>Jag gillar hans skeptiska h\u00e5llning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tecken p\u00e5 liv i Venus atmosf\u00e4r &#8211; eller? F\u00f6r klarhetens skull &#8211; h\u00e4r \u00e4r hela det svenskspr\u00e5kiga ESO-messet idag (\u00f6vers\u00e4ttarupphovsman Johan Warell): * Ett internationellt forskarlag rapporterade i dag (14.9.2020) att de har uppt\u00e4ckt en ovanlig molekyl, fosfin, i Venus molnt\u00e4cke. P\u00e5 jorden produceras denna gas endast industriellt och av mikrober som frodas i syrefria&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/09\/14\/nr-84-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 84 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85635"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=85635"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85635\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85658,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85635\/revisions\/85658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=85635"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=85635"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=85635"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}