{"id":85927,"date":"2020-10-06T13:22:18","date_gmt":"2020-10-06T12:22:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=85927"},"modified":"2020-10-06T17:46:24","modified_gmt":"2020-10-06T16:46:24","slug":"nr-94-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/10\/06\/nr-94-2020\/","title":{"rendered":"Nr 94 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">\u00c5rets fysikpris gick till oss!<\/h2>\n\n\n\n<p>Kul!, vad det nu heter p\u00e5 tyska, engelska, franska, ryska, andra spr\u00e5k. MEN VI VANN \u00c4NNU EN G\u00c5NG. V\u00e5r Stockholmsprofessor <strong>Jesper Sollerman<\/strong> utropar ett WOW!, och i det WOW:et h\u00e5ller vi med.<\/p>\n\n\n\n<p>Ord och bild (in)direkt till Kungliga Vetenskapsakademien &#8211; s\u00e4ndningen \u00e4r fr\u00e5n middagens offentligg\u00f6rande:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-rich is-provider-inbaddningshanterare wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Announcement of the 2020 Nobel Prize in Physics\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/5JFKNDVmx6k?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Och, sensation \u00f6ver alla sensationer, vi k\u00e4nner till alla namnen och har skrivit om dem under \u00e5rens lopp h\u00e4r p\u00e5 &#8220;The Blog&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r \u00e4r st\u00f6rre delen av <a href=\"KVA:s&nbsp; pressmess:\">KVA:s&nbsp; pressmess:<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>* Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2020 till <strong>Roger Penrose<\/strong>, University of Oxford, Storbritannien, <strong>Reinhard Genzel, <\/strong>Max-Planck-Institut f\u00fcr extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och University of California, Berkeley, USA och <strong>Andrea Ghez,<\/strong> University of California, Los Angeles, USA.<\/p>\n\n\n\n<p>* Med ena h\u00e4lften till Roger Penrose, University of Oxford, Storbritannien<br>\u201df\u00f6r uppt\u00e4ckten att bildandet av svarta h\u00e5l \u00e4r en robust f\u00f6ruts\u00e4gelse av den allm\u00e4nna relativitetsteorin\u201d och med andra h\u00e4lften gemensamt till<br>Reinhard Genzel, Max-Planck-Institut f\u00fcr extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och University of California, Berkeley, USA och Andrea Ghez, University of California, Los Angeles, USA \u201df\u00f6r uppt\u00e4ckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum\u201d<br><br>* Roger Penrose visade att den allm\u00e4nna relativitetsteorin leder till att svarta h\u00e5l kan bildas. Reinhard Genzel och Andrea Ghez uppt\u00e4ckte att n\u00e5got osynligt och extremt tungt styr stj\u00e4rnornas kretslopp n\u00e4rmast mitten av v\u00e5r egen galax, Vintergatan. Ett supermassivt svart h\u00e5l \u00e4r den enda i dag k\u00e4nda f\u00f6rklaringen.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85933\" rel=\"attachment wp-att-85933\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-85933\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/nobelmedalj_5601-300x300.png\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/nobelmedalj_5601-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/nobelmedalj_5601-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/nobelmedalj_5601-200x200.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/nobelmedalj_5601.png 560w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p><br>* Roger Penrose anv\u00e4nde snillrika matematiska metoder i sitt bevis f\u00f6r att svarta h\u00e5l \u00e4r en direkt konsekvens av <strong>Albert Einsteins<\/strong> allm\u00e4nna relativitetsteori. Einstein trodde inte sj\u00e4lv att svarta h\u00e5l fanns p\u00e5 riktigt, dessa supertunga rymdmonster som f\u00e5ngar allt som kommer in. Ingenting, inte ens ljus, kan ta sig ut.<br>* Tio \u00e5r efter Einsteins d\u00f6d visade Roger Penrose i januari 1965 att svarta h\u00e5l faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj: innerst inne i alla svarta h\u00e5l g\u00f6ms en singularitet d\u00e4r alla de k\u00e4nda naturlagarna upph\u00f6r. Hans banbrytande artikel ses fortfarande som det viktigaste bidraget till den allm\u00e4nna relativitetsteorin sedan Einstein.<br>* Reinhard Genzel och Andrea Ghez leder var sin grupp astronomer som sedan b\u00f6rjan av 1990-talet har spanat mot ett omr\u00e5de kallat Sagittarius A* i centrum av v\u00e5r hemgalax. Med allt st\u00f6rre precision kartlades omloppsbanorna hos de starkast lysande stj\u00e4rnorna n\u00e4rmast Vintergatans mitt. De tv\u00e5 astronomgruppernas m\u00e4tningar st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens, och b\u00e5da fann att ett osynligt och extremt tungt objekt f\u00e5r stj\u00e4rnmyllret att rusa runt med svindlande fart. Cirka fyra miljoner solmassor tr\u00e4ngs d\u00e4r inne inom ett omr\u00e5de som inte \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5rt solsystem.<br>* F\u00f6r att se \u00e4nda in mot centrum av Vintergatan, igenom jordens atmosf\u00e4r och de kolossala rymdmolnen av gas och stoft, r\u00e4ckte det inte att anv\u00e4nda v\u00e4rldens st\u00f6rsta teleskop. Genzel och Ghez fick t\u00e4nja teknikens gr\u00e4nser till det yttersta, utveckla och f\u00f6rfina nya metoder, bygga avancerade instrument och satsa l\u00e5ngsiktigt. Deras pionj\u00e4rinsatser har f\u00f6rsett oss med de mest \u00f6vertygande bevisen hittills f\u00f6r att ett supermassivt svart h\u00e5l finns l\u00e4ngst inne i Vintergatan.<br>\u2013 \u00c5rets pristagare har med sina uppt\u00e4ckter brutit ny mark i studier av kompakta och supermassiva objekt. Men dessa exotiska objekt v\u00e4cker fortfarande m\u00e5nga fr\u00e5gor som manar till vidare studier. Inte bara fr\u00e5gor om deras innersta uppbyggnad, utan \u00e4ven om hur vi mer exakt kan testa v\u00e5r gravitationsteori under extrema f\u00f6rh\u00e5llanden i deras omedelbara n\u00e4rhet, s\u00e4ger <strong>David Haviland<\/strong>, ordf\u00f6rande f\u00f6r Nobelkommitt\u00e9n f\u00f6r fysik.<\/p>\n\n\n\n<p>Pristagarna: <br>* <strong>Reinhard Genzel, f\u00f6dd 1952 (68 \u00e5r) i Bad Homburg <\/strong>vor der H\u00f6he, Tyskland. Fil.dr 1978 vid Universit\u00e4t Bonn, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut f\u00fcr extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och professor vid University of California, Berkeley, USA.<br>* <strong>Andrea Ghez, f\u00f6dd 1965 (55 \u00e5r) i New York, USA.<\/strong> Fil.dr 1992 vid California Institute of Technology, Pasadena, USA. Professor vid University of California, Los Angeles, USA.<br>* <strong>Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, <\/strong>med ena h\u00e4lften till Roger Penrose och med andra h\u00e4lften gemensamt till Reinhard Genzel och Andrea Ghez.<br>* <strong>Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad \u00e5r 1739,<\/strong> \u00e4r en oberoende organisation som har till uppgift att fr\u00e4mja vetenskaperna och st\u00e4rka deras inflytande i samh\u00e4llet. Akademien tar s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r naturvetenskap och matematik, men str\u00e4var efter att \u00f6ka utbytet mellan olika discipliner.<br>Nobelpriset\u00ae och Nobelmedaljen \u00e4r av Nobelstiftelsen registrerat varum\u00e4rken.<br>&nbsp;<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=85934\" rel=\"attachment wp-att-85934\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"163\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-85934\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/fig_fy_20_webb7701-300x163.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/fig_fy_20_webb7701-300x163.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/fig_fy_20_webb7701-768x418.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/fig_fy_20_webb7701-200x109.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/fig_fy_20_webb7701.jpg 770w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildk\u00e4lla\/illustration: \u00a9Johan Jarnestad\/The Royal Swedish Academy of Sciences.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>ESO:s eget mess <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso2017\/?lang\">finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets fysikpris gick till oss! Kul!, vad det nu heter p\u00e5 tyska, engelska, franska, ryska, andra spr\u00e5k. MEN VI VANN \u00c4NNU EN G\u00c5NG. V\u00e5r Stockholmsprofessor Jesper Sollerman utropar ett WOW!, och i det WOW:et h\u00e5ller vi med. Ord och bild (in)direkt till Kungliga Vetenskapsakademien &#8211; s\u00e4ndningen \u00e4r fr\u00e5n middagens offentligg\u00f6rande: Och, sensation \u00f6ver alla sensationer,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/10\/06\/nr-94-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 94 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85927"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=85927"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85927\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85940,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85927\/revisions\/85940"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=85927"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=85927"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=85927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}