{"id":86065,"date":"2020-10-16T18:19:39","date_gmt":"2020-10-16T17:19:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=86065"},"modified":"2020-10-17T17:46:47","modified_gmt":"2020-10-17T16:46:47","slug":"nr-97-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/10\/16\/nr-97-2020\/","title":{"rendered":"Nr 97 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Venus passeras av BepiColombo<\/h2>\n\n\n\n<p>Ett notabelt Twitter som ber\u00e4ttar om Merkuriusfararen BepiColombos flyby f\u00f6rbi Venus h\u00e4rom dan:<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-twitter wp-block-embed is-type-rich is-provider-twitter\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<blockquote class=\"twitter-tweet\" data-width=\"550\" data-dnt=\"true\"><p lang=\"en\" dir=\"ltr\">While we wait &#8211; here&#39;s Bepi Colombo&#39;s engineering camera view of the Venus flyby. <a href=\"https:\/\/t.co\/9xSXYWTyfN\">pic.twitter.com\/9xSXYWTyfN<\/a><\/p>&mdash; Scott Manley (@DJSnM) <a href=\"https:\/\/twitter.com\/DJSnM\/status\/1316916555691720710?ref_src=twsrc%5Etfw\">October 16, 2020<\/a><\/blockquote><script async src=\"https:\/\/platform.twitter.com\/widgets.js\" charset=\"utf-8\"><\/script>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>BepiColombo tar god tid p\u00e5 sig till minstingen Merkurius, sonden som best\u00e5r av tv\u00e5 delar kommer att g\u00e5 in i omloppsbana 2025. <a href=\"https:\/\/sci.esa.int\/web\/bepicolombo\">Fakta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Bakom projektet st\u00e5r europeiska ESA och japanska JAXA.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Senaste nytt om Betelgeuse<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5rt favoritobjekt p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen&nbsp;Betelgeuse, Alfa Ori, \u00e4r b\u00e5de mindre och ligger n\u00e4rmare oss, \u00e4n vad vi tidigare trott. <a href=\"https:\/\/phys.org\/news\/2020-10-supergiant-star-betelgeuse-smaller-closer.html\">S\u00e4gs h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Dagens siffror \u00e4r dessa:<\/p>\n\n\n\n<p>* Avst\u00e5nd 530 ljus\u00e5r, ca en fj\u00e4rdedel n\u00e4rmare \u00e4n vi tidigare ber\u00e4knat.<\/p>\n\n\n\n<p>*&nbsp; Storlek 2\/3-delar av tidigare m\u00e4tningar, d\u00e4r vi ofta sagt att Betelgeuse \u00e4r s\u00e5 stor att stj\u00e4rnans yttre n\u00e5r ut l\u00e4ngre \u00e4n Jupiters bana.<\/p>\n\n\n\n<p>* Radien 750 ggr solens.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Basfakta om Mars &#8211; en Youtubefilm fr\u00e5n oss<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5r Youtube-satsning har senast resulterat i denna informativa lilla film, med Tomas Diez som guidar oss ut&nbsp;till den r\u00f6da planeten.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-rich is-provider-inbaddningshanterare wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Mars - V\u00e5r r\u00f6da grannplanet\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/rYINJaVF9gQ?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Sj\u00e4lv h\u00e5ller jag p\u00e5 med gamla Marsoppositioner. En intr\u00e4ffade 1862 och <strong>Herman Schultz<\/strong> i Uppsala observerade planeten. Det mesta i hans rapport handlade om tr\u00e4iga mikrometerobservationer, reduktioner och liknande, s\u00e5 mycket sp\u00e4nnande hade han inte att s\u00e4ga om planeten &#8220;som s\u00e5dan&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=19227\">P\u00e5 Astronet.se diskuteras<\/a> nytagna bilder av svenska amat\u00f6rer d\u00e4r vi \u00e4ven kan se n\u00e5got av det mest sv\u00e5robserverade i v\u00e5rt planetsystem, Mars pyttem\u00e5nar.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att avsluta &#8211; f\u00f6r denna g\u00e5ng &#8211; kapitlet Mars, undrar jag vad du ser i bilden? Mina \u00f6gon luras ofta, \u00e4r det sf\u00e4rer, kupoler eller f\u00f6rdjupningar?<\/p>\n\n\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86078\" rel=\"attachment wp-att-86078\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"217\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86078\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/PIA24040_fig11-300x217.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/PIA24040_fig11-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/PIA24040_fig11-768x555.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/PIA24040_fig11-200x145.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/PIA24040_fig11.jpg 996w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><br data-rich-text-line-break=\"true\"><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><em>Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\/University of Arizona<\/em><\/p>\n\n\n<p>R\u00e4tt svar \u00e4r <a href=\"https:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA24040\">en kluster av sm\u00e5 kratrar p\u00e5 Mars<\/a>, orsakade av en och samma meteorit. Noggrannheten i bilden \u00e4r faktiskt fantastisk: Den st\u00f6rsta kratern \u00e4r fyra meter tv\u00e4rs\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Att vi lever i nya tider bevisas av att det \u00e4r ett AI-system som f\u00f6ljde upp bilden fr\u00e5n HiRISE, kamerasystemet som finns ombord p\u00e5 NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4r det inte m\u00e4rkligt att bilderna fr\u00e5n Mars \u00e4r klarare \u00e4n alla \u00f6vervakningskameror som bevakar stadsbilden och t ex bankomater p\u00e5 jordklotet?<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Arecibo knegar p\u00e5<\/h2>\n\n\n\n<p>Alla som tror att Coronan g\u00f6r att alla observatorier lagt sig i stabsl\u00e4ge, tror faktiskt fel. Inte minst&nbsp;fr\u00e5n radioastronomin dyker det upp intressanta nyheter, som h\u00e4r i <a href=\"http:\/\/outreach.naic.edu\/ao\/newsletters\">Arecibo Observatorys newsletter i h\u00f6st.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Planetariet flyttar?<\/h2>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r mycket diskussioner p\u00e5 v\u00e5ra institutioner i Lund. Flytta ut till Brunnsh\u00f6g och det skissade Science Centret d\u00e4r&nbsp;&#8211; inte flytta ut? Studenterna vill vara d\u00e4r institutionerna ligger i dag.<\/p>\n\n\n\n<p>Sannolikt h\u00e4nger i alla fall planetariet i Vattenhallen med i flytten <\/p>\n\n\n\n<p>Fysikerna vill nog, men inte om inte astronomerna h\u00e4nger p\u00e5 i flyttkarusellen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ingen sm\u00e4ll &#8211; denna g\u00e5ng&#8230;<\/h2>\n\n\n\n<p>Det blev ingen trafikolycka mellan rymdskroten (se f\u00f6rra W-bloggen). Men det var n\u00e4ra, runt 10 meter skilde, <a href=\"https:\/\/twitter.com\/LeoLabs_Space\">rapporteras.<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Nils-Udes favoritstj\u00e4rnbild<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Lars Yngve <\/strong>\u00e4r en av de sista \u00e4kta Sk\u00e5nef\u00f6rfattarna, han&nbsp;f\u00f6rsvarar g\u00e4rna det klassiska \u00d6sterlenm\u00e5let, och han&nbsp;har de senaste \u00e5ren tillsammans med&nbsp; illustrat\u00f6ren <strong>Martin Reslow<\/strong> f\u00e5tt en egen fanclub med sin osannolike figur Nils-Ude, han som vi aldrig f\u00e5r se framifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att klassifisera Nils-Ude, han \u00e4r mycket jordn\u00e4ra i sina st\u00f6vlar men ocks\u00e5 en t\u00e4nkare och filosof. Inte f\u00f6r inte sp\u00f6kar <strong>Leonardo da Vincis <\/strong>vitruvianske man p\u00e5 bokomslaget.<\/p>\n\n\n\n<p>I&nbsp;h\u00f6stens bilderbok <em>Hagestamannen<\/em> (Bokf\u00f6rlaget H\u00e5ll Truten) har Nils-Ude och hans kamrat hittat stj\u00e4rnbilden &#8220;Korvav\u00e5jnen&#8221; (Korvvagnen). H\u00e5ll till godo!<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86089\" rel=\"attachment wp-att-86089\"><img decoding=\"async\" width=\"225\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86089\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/IMG_18841-225x300.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/IMG_18841-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/IMG_18841-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/IMG_18841.jpg 708w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86088\" rel=\"attachment wp-att-86088\"><img decoding=\"async\" width=\"280\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86088\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-280x300.jpg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-280x300.jpg 280w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-956x1024.jpg 956w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-768x823.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-187x200.jpg 187w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3-1434x1536.jpg 1434w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Hagestamannen_Omslag-3.jpg 1654w\" sizes=\"(max-width: 280px) 100vw, 280px\" \/><\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Venus passeras av BepiColombo Ett notabelt Twitter som ber\u00e4ttar om Merkuriusfararen BepiColombos flyby f\u00f6rbi Venus h\u00e4rom dan: BepiColombo tar god tid p\u00e5 sig till minstingen Merkurius, sonden som best\u00e5r av tv\u00e5 delar kommer att g\u00e5 in i omloppsbana 2025. Fakta h\u00e4r. Bakom projektet st\u00e5r europeiska ESA och japanska JAXA. Senaste nytt om Betelgeuse V\u00e5rt favoritobjekt&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/10\/16\/nr-97-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 97 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86065"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86065"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86065\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86114,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86065\/revisions\/86114"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86065"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86065"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86065"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}