{"id":86188,"date":"2020-10-29T17:18:49","date_gmt":"2020-10-29T16:18:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=86188"},"modified":"2020-10-29T17:18:52","modified_gmt":"2020-10-29T16:18:52","slug":"nr-100-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/10\/29\/nr-100-2020\/","title":{"rendered":"Nr 100 2020"},"content":{"rendered":"\n

Anders Spole portr\u00e4tterad i ny bok<\/h2>\n\n\n\n

Inspirerad av Henrik Anderssons <\/strong>bok Wollsj\u00f6 S\u00e4teri och Piraten<\/em> uppt\u00e4cker jag till min fasa s\u00e5 lite vi\/jag skrivit om Anders (ibland Andreas) Spole<\/strong> under W-bloggens drygt tio\u00e5riga historia. Spole var v\u00e5r “f\u00f6rste astronom”, han skapade det f\u00f6rsta observatoriet i landet (= Lund) bara f\u00f6r att f\u00e5 se det g\u00e5 upp i r\u00f6k i samband med Slaget vid Lund. Hans v\u00e4n Erik Dahlberg <\/strong>hann dock i en av sina bataljteckningar \u00e5terge observatoriet.<\/p>\n\n\n\n

Henrik Andersson, som idag \u00e4ger s\u00e4teriet i Vollsj\u00f6 och som kan dess l\u00e5nga historia, har tagit fasta p\u00e5 Spoles relation till s\u00e4rskilt krigarkungen Karl XI.<\/strong> I sin sj\u00e4lvbiografi erinrar Spole:<\/p>\n\n\n\n

“Hafwer skapat mig i m\u00e5tt, l\u00e5tit mig, som af ringa f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6dder \u00e4r, blifwa en l\u00e4rd Man, som hafwer bekl\u00e4dt f\u00f6rn\u00e4mblige \u00c4mbete, gifwit mig gunst hos m\u00e5nga h\u00f6ga Herrar, s\u00e5 utomlands som h\u00e4r i W\u00e5rt Ki\u00e4ra F\u00e4dernesland, hos Hans Kongl. Maijtt h\u00f6gstsalige Konung Carl den XI, den iag aldrignogsamt ber\u00f6mma kan, f\u00f6r Hans H\u00f6ga n\u00e5d och gifmildhet,[\u2026].”<\/p>\n\n\n\n

Med Spole som kamrat kan krigarkungen mycket v\u00e4l ha bes\u00f6kt slottet i d\u00e5varande Vollsj\u00f6, vilket f\u00e5r mig att \u00e5terge Alf Andersson<\/strong>s kluriga bakifr\u00e5nstudie av Anders Spole t v med kikaren i handen och kungen till t h. I bakgrunden slottet med svensk flagga! (Bilden s\u00e5ledes ur Henrik Anderssons bok.)<\/p>\n\n\n\n

Bildmakaren sj\u00e4lv, Alf Andersson, \u00e4r en v\u00e4lk\u00e4nd konstn\u00e4r och illustrat\u00f6r i Piratens v\u00e4rld, <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Spoles karri\u00e4r \u00e4r en m\u00e4rkv\u00e4rdig historia. Han kom fr\u00e5n sm\u00e5 omst\u00e4ndigheter i Sm\u00e5land, han kom att bli som han sj\u00e4lv skrev en “l\u00e4rd man”, gjorde i unga \u00e5r en tidstypisk Grand Tour i Europa d\u00e4r han tr\u00e4ffade och l\u00e4rde k\u00e4nna rader av k\u00e4nda vetenskapsm\u00e4n och humanister, och p\u00e5 svenskt hemmaplan blev han en viktig kugge i skapandet av det vetenskapliga Sverige. Professor i Lund, rektor i Uppsala, familjeband genom dottern med Anders Celsius. <\/strong>Flitig var han \u00e4ven som popul\u00e4rvetenskaplig f\u00f6rfattare p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Erik Dahlbergs ber\u00f6mda illustration av observatoriet i Lund. <\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r femtio \u00e5r sedan hade jag anledning att i Astronomisk Tidsskrift<\/em> syna hans lilla kometbok fr\u00e5n 1681. Den lilla skriften visade hur modern Anders Spole var i sitt t\u00e4nkande. Bl a hade han en f\u00f6r tiden klart vettiga synpunkter p\u00e5 kopplingen mellan kometer och solfl\u00e4ckar. Kometernas astrologi tog han definitivt avst\u00e5nd ifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Om Spoles liv och g\u00e4rning kan med f\u00f6rdel bl a l\u00e4sas i Svenskt Biografiskt Lexikon<\/em><\/a> i en f\u00f6rn\u00e4mlig genomg\u00e5ng av Gustav Holmberg<\/strong>. Om Spoles h\u00e5llning till den stora samtida striden f\u00f6r\/emot Copernicus, noterar Holmberg:<\/p>\n\n\n\n

“Verksam i en tid d\u00e5 den vetenskapliga v\u00e4rlden stod under f\u00f6r\u00e4ndring hade S att v\u00e4lja sida i tidens stora fr\u00e5gor: l\u00e5g jorden i v\u00e4rldsalltets centrum, hur j\u00e4mka samman Bibelns utsagor med forskningens resultat? H\u00e4r valde han m\u00e5h\u00e4nda f\u00f6rsiktigt, som en del f\u00f6rfattare menar. Han tycks helt enkelt ha h\u00e4vdat en sak i tryck, en annan i f\u00f6rel\u00e4sningar och andra kontakter med studenter. Med tanke p\u00e5 den lutherska ortodoxins styrka var det en taktik som m\u00e5ste ha upplevts som lockande.<\/p>\n\n\n\n

S h\u00e4vdar i flera av sina tryckta texter att det finns filosofiska sk\u00e4l f\u00f6r Copernicus’ l\u00e4ra, men att v\u00f6rdnad f\u00f6r den heliga skrift g\u00f6r att man b\u00f6r sluta sig till den geocentriska v\u00e4rldsbildens riktighet. I de otryckta f\u00f6rel\u00e4sningsmanuskripten \u00e4r dock tonen en annan. D\u00e4r ansluter han sig till den heliocentriska l\u00e4ran och framst\u00e4ller den cartesianska himmelsmekaniken som den giltiga. De tryckta texternas f\u00f6rsiktighet och dubbeltydighet \u00e4r d\u00e4r borta.”<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Spole var en taktiker i den stora striden f\u00f6r\/emot Copernicus.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Anders Spole levde \u00e5ren 1630-1699. F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan trodde arkeologerna att de hittat hans gravkammare i Uppsala domkyrka.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anders Spole portr\u00e4tterad i ny bok Inspirerad av Henrik Anderssons bok Wollsj\u00f6 S\u00e4teri och Piraten uppt\u00e4cker jag till min fasa s\u00e5 lite vi\/jag skrivit om Anders (ibland Andreas) Spole under W-bloggens drygt tio\u00e5riga historia. Spole var v\u00e5r “f\u00f6rste astronom”, han skapade det f\u00f6rsta observatoriet i landet (= Lund) bara f\u00f6r att f\u00e5 se det g\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 100 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86188"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86188"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86188\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86210,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86188\/revisions\/86210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86188"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86188"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}