Anders Nyholm<\/strong> ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n
“N\u00e4r nu Vita huset (eller, snarast, personerna i det) drar intresset till sig kan man t\u00e4nka p\u00e5 denna lundensiska h\u00f6jdpunkt, p\u00e5 andra sidan p\u00f6len 1961: https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:JFKWHP-AR6476-A.jpg<\/a> Foto: Wikipedia\/ Robert Knudsen, White House Photographer<\/em><\/p>\n\n\n\n Bertil kunde f\u00f6r \u00f6vrigt ber\u00e4tta m\u00e5nga historier om Jarring, som ju inte f\u00f6r inte kallades “Musslan”.<\/p>\n\n\n\n I samband med uppt\u00e4ckten av m\u00e5nvattnet p\u00e5 den solbelysta sidan, riktade Hans Hilderfors <\/strong>in sin optik och teknik mot m\u00e5nen h\u00e4rom kv\u00e4llen och vi fick detta str\u00e5lande bevis p\u00e5 kraterna Clavius – den krater som SOFIA-systemet H2O-studerat:<\/p>\n\n\n Foto: Hans Hilderfors<\/em><\/p>\n\n\n\n Ny teknik<\/em> ber\u00e4ttar om riskerna<\/a> f\u00f6r jordklotet i samband med att asteroiden Apophis kommer oss obehagligt n\u00e4ra 2068, tipsar Carsten Nilsson.<\/strong><\/p>\n\n\n\n I artikeln ber\u00e4ttas att det \u00e4r studier med Subaru-teleskopet p\u00e5 Hawaii som ligger bakom de nya m\u00e4tningarna, som v\u00e4ger risken f\u00f6r en sm\u00e4ll till 1 p\u00e5 kanske 500 000-del.<\/p>\n\n\n\n I originalmesset <\/a>fr\u00e5n University of Hawaii noteras att det som sp\u00f6kar \u00e4r den s\u00e5 kallade Yarkovsky-effekten, som vi l\u00e4rt oss \u00e4r “en kraft som verkar p\u00e5 en roterande kropp i rymden orsakad av anisotropisk utstr\u00e5lning av termiska fotoner vilka b\u00e4r r\u00f6relsem\u00e4ngd”. Effekten \u00e4r liten men p\u00e5verkar meteoriders och asteroiders omloppsbanor.<\/p>\n\n\n\n Som om inte verkligheten \u00e4r hemsk nog kommer ESO med denna pressrelis <\/a>i Halloweentider, en bild p\u00e5 en planetarisk nebulosa p\u00e5passligt nog kallad D\u00f6dsskallenebulosan.<\/p>\n\n\n\n Bilden \u00e4r tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT) och visar D\u00f6dskallenebulosans r\u00f6da, rosa och bl\u00e5 nyanser. Denna planetariska nebulosa, som ocks\u00e5 har beteckningen NGC 246, \u00e4r den f\u00f6rsta k\u00e4nda med ett trippelstj\u00e4rnsystem i centrum. D\u00f6dskallens \u00f6gonh\u00e5lor representeras av de tv\u00e5 runda m\u00f6rka fl\u00e4ckarna i nebulosan, som g\u00f6r att ansiktet ser ut att vara v\u00e4nt \u00e5t v\u00e4nster. <\/p>\n\n\n
Fyra lundensare gjorde president John F Kennedy<\/strong> den \u00e4ran, med astronomin och fysiken rikt f\u00f6retr\u00e4dd. Agnes Charlier Jarrings<\/strong> koppling till astronomin liksom makarna Tage och Eina Erlanders<\/strong> koppling till fysiken \u00e4r inte ok\u00e4nd. Att \u00e4ven Gunnar Jarring <\/strong>satt sp\u00e5r i den lundensiska astronomins historia \u00e4r kanske mindre k\u00e4nt. I http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/\/full\/1938AnLun…8….3A\/0000011.000.html<\/a> ser vi Nils Ambol<\/strong>t tacka honom (och Agnes) f\u00f6r spr\u00e5khj\u00e4lp kopplat till geodesiarbetet under Sven Hedins<\/strong> expedition i Centralasien runt 1930.”
Till Anders ber\u00e4ttelse m\u00e5ste s\u00e4gas att fru Jarring (i familjen kallad Lillan) ju var dotter till C V L Charlier<\/strong>, v\u00e5r lundaprofessor, vilket gjorde Jarring till min KvP-kollegas, Bertil Behrings, <\/strong>mosters man. <\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:JFKWHP-AR6476-A.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nN\u00e4rstudie av Clavius<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/p>\n\n\nApophis p\u00e5 g\u00e5ng in…<\/h2>\n\n\n\n
D\u00f6dskallenebulosan en skr\u00e4mmande upplevelse<\/h2>\n\n\n\n