{"id":86257,"date":"2020-11-06T17:22:00","date_gmt":"2020-11-06T16:22:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=86257"},"modified":"2020-11-06T18:48:32","modified_gmt":"2020-11-06T17:48:32","slug":"nr-103-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/11\/06\/nr-103-2020\/","title":{"rendered":"Nr 103 2020"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

Lundmark inspirerade tons\u00e4ttaren Anderberg<\/h2>\n\n\n\n

Carl-Olof Anderberg<\/strong> (1914-1972) var en sp\u00e4nnande tons\u00e4ttare, modernist, avantgardist, allm\u00e4nt “—dist”, Stockholmsf\u00f6dd men verksam i Malm\u00f6. En och annan g\u00e5ng skrev han p\u00e5 Kv\u00e4llspostens <\/em>kultursida. Hans bok H\u00e4n mot en ljudkons<\/em>t (Cavefors, 1961) \u00e4r en klassiker. <\/p>\n\n\n\n

Jag gillar fortfarande att Anderberg pl\u00e4derade f\u00f6r en sorts musikens oaser, “kreativa paviljonger” i det offentliga rummet d\u00e4r vi kan skapa, lyssna p\u00e5 musik, se p\u00e5 konst, en mental avkoppling i stadsbruset. <\/p>\n\n\n\n

Jfr g\u00e4rna med Scaniaparkens ljudgryta idag i Malm\u00f6! Denna ljudkulle \u00e4r en perfekt plats att b\u00e5de lyssna p\u00e5 musik och se p\u00e5 stj\u00e4rnorna dessa begynnande vinterkv\u00e4llar. Just nu p\u00e5 aftnarna spelas musik av Talking Heads, The Clash, Police och Velvet Underground. Musiken kommer fr\u00e5n delvis nergr\u00e4vda h\u00f6gtalare och det \u00e4r en fascinerande surroundeffekt som uppn\u00e5s.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Fin plats att se f\u00f6rst sk\u00e5da in solnedg\u00e5ngen \u00f6ver \u00d6resund och Broen, sen stj\u00e4rnor och planeter… Till sk\u00f6n musik! Bildk\u00e4lla: Malm\u00f6 Stad\/Sara Kapusta<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men nu till det allra viktigaste:<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r kontakt p\u00e5 Malm\u00f6 stadsarkiv, ASTB:aren Pettzy Ahlstr\u00f6m <\/strong>har sprungit p\u00e5 ett i mina \u00f6gon helt sensationellt fynd: Att Carl-Olof Anderbergs musikverk Cyclus Stellarum<\/em> inspirerades av Knut Lundmark<\/strong> och dennes stora bok Nya himlar<\/em>, som vi verkligen v\u00f6rdar i v\u00e5r community och som djupt ber\u00f6rde Anderberg.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Anderberg i sin programf\u00f6rklaring (bl\u00e5s upp texten genom att klicka p\u00e5 den):<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Anderbergs musik var knepig, ofta tolvtonsanstruken, men jag vet inte hur detta verk l\u00e4t. Undrar om det finns inspelat n\u00e5gonstans? Jakten p\u00e5g\u00e5r. Fr\u00e5n Malm\u00f6 musikh\u00f6gskola har utlovats att jag ska f\u00e5 ett ex av cd:n Tyngdl\u00f6st, <\/em>som kom 2005.<\/p>\n\n\n\n

 <\/strong>Cyclus Stellarum II<\/em> ffg:ade p\u00e5 Malm\u00f6 Stadsteater 28 januari 1958, p\u00e5 Konserthusstiftelsens tisdagskonsert. I den fyrsatsiga sviten har varje sats namn efter en stj\u00e4rnbild, och han tog som en recensent skrev “publiken med sig p\u00e5 en i dessa sputniktider aktuell rymdresa”.
F\u00f6rsta rymdsviten, Cyclus Stellarum I,<\/em> komponerades 1949 och Cyclus Stellarum II <\/em>h\u00f6sten 1957.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n och till har Anders Nyholm<\/strong> och jag sj\u00e4lv jagat tons\u00e4ttningar med vad jag vill kalla “tydlig astronomisk anknytning”; det finns m\u00e4ngder av musik bortom den astrologiintresserade Gustav Holst<\/strong> och dennes ikoniska svit Planeterna. <\/em>Nu f\u00e5r vi tack vare Pettzy Ahlstr\u00f6m veta att malm\u00f6bon Anderberg ing\u00e5r i den exklusiva skaran! <\/p>\n\n\n\n

En senkommen och verkligen \u00f6verraskande nyhet.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Anderberg vid pianot. Bildk\u00e4lla:<\/em> https:\/\/www.discogs.com\/artist\/2197884-Carl-Olof-Anderberg<\/em><\/p>\n\n\n\n

Trevliga zoom-f\u00f6redrag!<\/h2>\n\n\n\n

Senaste tiden har vi kunnat njuta av flera f\u00f6rn\u00e4mliga virtuella “zoom”-f\u00f6redrag i v\u00e5r community. I f\u00f6rra veckan, p\u00e5 ASTB-tr\u00e4ffen, underh\u00f6ll oss prof em Dainis Dravins<\/strong>, Lund, med en f\u00f6rel\u00e4sning om astronomins kommande hundra \u00e5r. Ett sant perspektivf\u00f6rdjupande sk\u00e5dande i den ber\u00f6mda kristallkulan!<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4rom kv\u00e4ll var det dags f\u00f6r det f\u00f6rsta zoomm\u00f6tet inom SAS, Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, med bidrag av Alexis Brandeker<\/strong> (Stockholms universitet) p\u00e5 temat “Exoplanetobservatoriet CHEOPS” och Torbj\u00f6rn Sundberg<\/strong> (FOI), “Rymdskrot, megakonstellationer, och den framtida rymdmilj\u00f6n”.<\/p>\n\n\n\n

En bild tar jag med mig fr\u00e5n dessa tr\u00e4ffar: Alexis visade hur ett satellitsp\u00e5r st\u00f6rde en av CHEOP:s exobilder. Tala om ljusf\u00f6roreningar ovan d\u00e4r.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

M92 f\u00f6rbryllar<\/h2>\n\n\n\n

I en ny f\u00f6rhandsrappor<\/a>t ber\u00e4ttas om en m\u00e4rklig stj\u00e4rnstr\u00f6m som emanerar fr\u00e5n den klotformiga stj\u00e4rnhopen M92 i Herkules stj\u00e4rnbild.<\/p>\n\n\n\n

Stj\u00e4rnstr\u00f6mmen har en \u00e5lder p\u00e5 kanske 500 miljoner \u00e5r alltmedan stj\u00e4rnpopulationerna inuti stj\u00e4rnhopen bed\u00f6ms som runt 11 miljarder \u00e5r gamla.<\/p>\n\n\n\n

Vilka krafter som ligger bakom stj\u00e4rnstr\u00f6mmens bildande diskuteras.<\/p>\n\n\n\n

Andromedasystemets dv\u00e4rggalaxer – kan vi amat\u00f6rer se dem?<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r vi spanar in M31 p\u00e5 kv\u00e4llar och n\u00e4tter gl\u00f6mmer vi g\u00e4rna bort att Andromedagalxen precis som Vintergatan omges av en rad dv\u00e4rggalaxer. Tv\u00e5 av de st\u00f6rre och ljusare \u00e4r ju v\u00e4lk\u00e4nda, kanske \u00e4ven M33 i Triangeln ing\u00e5r, men vi vet numera att det finns m\u00e5nga fler. Jag hoppas att v\u00e5ra astrofotografer vill f\u00f6rs\u00f6ka dokumentera de ljusare.<\/p>\n\n\n\n

Efter M32 och M102 har vi enligt listan p\u00e5 Wikipedia som den tredje ljusaste Andromeda VIII, uppt\u00e4ckt s\u00e5 sent som 2003. Dv\u00e4rgsf\u00e4roiden ligger utspridd framf\u00f6r M31 i v\u00e5r riktning och \u00e4r extremt sv\u00e5ridentifierbar. Likafullt finns den d\u00e4r. Basfakta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: https:\/\/noirlab.edu\/public\/images\/noao0312a\/<\/em><\/p>\n\n\n\n

Och h\u00e4r finns ytterligare en svag M31-dv\u00e4rg<\/a>, definierad inom ovalen:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bildk\u00e4lla: \u00a0Gemini Observatory\/AURA\/Eric Bell<\/em><\/p>\n

Mest mystiskt f\u00f6r forskarna \u00e4r v\u00e4l varf\u00f6r dv\u00e4rgarna ligger i n\u00e5gerlunda samma plan, med M33 och M81 i varsin \u00e4nde, och n\u00e4rmast 90 gr, lodr\u00e4tt, mot M31:s visuella banplan.\u00a0 M\u00f6rk materie sp\u00f6kar i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lundmark inspirerade tons\u00e4ttaren Anderberg Carl-Olof Anderberg (1914-1972) var en sp\u00e4nnande tons\u00e4ttare, modernist, avantgardist, allm\u00e4nt “—dist”, Stockholmsf\u00f6dd men verksam i Malm\u00f6. En och annan g\u00e5ng skrev han p\u00e5 Kv\u00e4llspostens kultursida. Hans bok H\u00e4n mot en ljudkonst (Cavefors, 1961) \u00e4r en klassiker. Jag gillar fortfarande att Anderberg pl\u00e4derade f\u00f6r en sorts musikens oaser, “kreativa paviljonger” i det… L\u00e4s mer »Nr 103 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86257"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86257"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86257\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86317,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86257\/revisions\/86317"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86257"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86257"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}