Dubbelstj\u00e4rnornas dans <\/strong>runt varandra ger nya ledtr\u00e5dar till den kemiska utvecklingen i v\u00e5r galax, Vintergatan. Det framg\u00e5r av en aktuell forskningsstudie. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har man satt fingret p\u00e5 sambandet mellan vissa dubbelstj\u00e4rnors omloppstider och m\u00e4ngden j\u00e4rn i stj\u00e4rnornas inre.<\/p>\n\n\n\n Dubbelstj\u00e4rnor \u00e4r system<\/strong> med tv\u00e5 stj\u00e4rnor som snurrar runt varandra tack vare en gemensam tyngdpunkt. Det finns en rad olika varianter p\u00e5 dubbelstj\u00e4rnor. En ny studie med forskare fr\u00e5n bland annat Lunds universitet har unders\u00f6kt dubbelstj\u00e4rnor som best\u00e5r av dels en vanlig stj\u00e4rna som v\u00e5r sol, dels en specifik sorts dv\u00e4rgstj\u00e4rna kallad subdv\u00e4rg av typ B. Dessa subdv\u00e4rgar \u00e4r sm\u00e5 bl\u00e5skimrande himlakroppar p\u00e5 v\u00e4g mot sin underg\u00e5ng. De \u00e4r rester av d\u00f6ende r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnor som har f\u00f6rlorat sitt yttre lager av gas.<\/p>\n\n\n\n Just s\u00e5dana h\u00e4r system<\/strong> av dubbelstj\u00e4rnor fungerar utm\u00e4rkt som ett slags forskningslaboratorium f\u00f6r unders\u00f6kningar av hur stj\u00e4rnor interagerar med varandra. Tidigare studier av dubbelstj\u00e4rnor har exempelvis gett svar p\u00e5 hur det g\u00e5r till n\u00e4r de r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnorna f\u00f6rlorar sin enorma gasmassa och f\u00f6rvandlas till dv\u00e4rgstj\u00e4rnor. F\u00f6rklaringen i den processen \u00e4r inte bara att gasen brinner upp. \u00c4ven gravitationen fr\u00e5n den andra stj\u00e4rnan bidrar genom att dra till sig en del av gasen, en form av galaktisk kannibalism.<\/p>\n\n\n\n Men det finns fler fr\u00e5go<\/strong>r som forskarna \u00e4r intresserade av att unders\u00f6ka med hj\u00e4lp av dubbelstj\u00e4rnesystem. I den aktuella studien har man tittat p\u00e5 sv\u00e5rf\u00f6rklarade aspekter av dubbelstj\u00e4rnornas omloppsbanor kring varandra. Vissa dubbelstj\u00e4rnor har omloppstider p\u00e5 bara n\u00e5gra timmar medan andra tar flera \u00e5r p\u00e5 sig att cirkla ett varv runt varandra. Forskarna konstaterar nu att dubbelstj\u00e4rnornas olika omloppsbanor kan f\u00f6rklaras av grund\u00e4mnenas evolution i Vintergatans f\u00f6rflutna.<\/p>\n\n\n Konstn\u00e4rlig tolkning av hur en d\u00f6ende stj\u00e4rna, en r\u00f6d j\u00e4tte, successivt f\u00f6rlorar sin gasmassa till den andra stj\u00e4rnan i ett dubbelstj\u00e4rnesystem. Bildens h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp bygger p\u00e5 forskningen i den aktuella studien. Illustration: Joris Vos.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2013 V\u00e5r studie visar att<\/strong> omloppsbanorna \u00e4r direkt kopplade till den kemiska utveckling i galaxens historia, s\u00e4ger Alexey Bobrick,<\/strong> doktorand i astronomi vid Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n I Vintergatans begynnelse <\/strong>existerade inte mycket av metalliska grund\u00e4mnen, och d\u00e4rmed fick de f\u00f6rsta stj\u00e4rnorna v\u00e4ldigt l\u00e5gt inneh\u00e5ll av j\u00e4rn. De nyare stj\u00e4rnor som bildats senare under galaxens utveckling har d\u00e4remot ett betydligt h\u00f6gre j\u00e4rninneh\u00e5ll. Skillnaden i m\u00e4ngden j\u00e4rn g\u00f6r att de nyare stj\u00e4rnorna blir upp till 30 procent st\u00f6rre, och d\u00e4rmed blir deras omloppsbanor i motsvarande grad l\u00e4ngre, konstaterar Bobrick.<\/p>\n\n\n Studien \u00e4r den f\u00f6rsta som<\/strong> knyter samman de tv\u00e5 stora forskningsf\u00e4lt som r\u00f6r Vintergatans historia respektive observationer och datormodellering av dubbelstj\u00e4rnor. Resultaten ger en klar bild av hur bl\u00e5 subdv\u00e4rgstj\u00e4rnor bildas. Arbetet bidrar ocks\u00e5 till ny kunskap om galaxens historia, vilket \u00e4r ett forskningsomr\u00e5de som studeras aktivt i Lund. Den aktuella studien kan \u00e4ven komma till nytta fram\u00f6ver n\u00e4r man tittar p\u00e5 andra typer av dubbelstj\u00e4rnesystem, exempelvis s\u00e5dana som inneh\u00e5ller stj\u00e4rnor vars \u00f6de riskerar att avslutas i en gigantisk supernovaexplosion. <\/p>\n\n\n\n Studien har publicerats <\/strong>i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics.<\/em><\/p>\n\n\n\n Den vetenskapliga studien \u2013 aanda.org<\/a><\/p>\n\n\n\n (Tack f\u00f6r l\u00e5net av ovanst\u00e5ende text, Lena.)<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r historiska community inom ASTB, kallad “Historiska klubben”, \u00e4r ju en liten, f\u00e5r vi erk\u00e4nna, framg\u00e5ngssaga MEN vilande just nu p\u00e5 grund av virusets allt farligare framfart. (Vi har i min pension\u00e4rsf\u00f6rening faktiskt haft ett coronad\u00f6dsfall, inte en person som bor h\u00e4r men som sk\u00f6tte f\u00f6reningens ekonomiska transaktioner. 58 \u00e5r. Tv\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4lder.)<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r ordf\u00f6rande Peter Linde<\/strong> \u00e4r en stor v\u00e4n av zoomm\u00f6ten p\u00e5 n\u00e4tet, de har varit mycket lyckade ska s\u00e4gas, och kanske ska vi f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla entusiasmen f\u00f6r “v\u00e5ra gamla” ig\u00e5ng via just zoomeriet. <\/p>\n\n\n\n Nyfiken p\u00e5 intresset och kommentarer! Anv\u00e4nd g\u00e4rna kommentatorsf\u00e4ltet om ni k\u00e4nner f\u00f6r det. Jag ska kolla med v\u00e4nnerna Klas Hylt\u00e9n-Cavallius<\/strong> och Anders Nyholm.<\/strong><\/p>\n\n\n Bildk\u00e4lla: Wikipedia<\/em><\/p>\n\n\n\n Utan teknisk hj\u00e4lp kan jag iaf inte klara av dessa operationer i cyberrymden.<\/p>\n\n\n\n Svenska Meteorologiska S\u00e4llskapet flaggar f\u00f6r ett digitalt f\u00f6redrag 19 november kl 16 p\u00e5 temat “Klimatet p\u00e5 Venus och Mars”. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rel\u00e4sningen \u00e4r p\u00e5 engelska. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6redragsh\u00e5llare \u00e4r g\u00e4stprofessorn i Uppsala Michael J Way<\/strong>, knuten till NASA Goddard Institute for Space Studies.<\/p>\n\n\n\n All info h\u00e4<\/a>r om hur anm\u00e4lan g\u00e5r till.<\/p>\n\n\n\n Vi fick \u00f6gonen p\u00e5 en obskyr uppgift: Vilka \u00e4r de fr\u00e4msta astronomerna idag? <\/p>\n\n\n\n Det g\u00e5r tydligen att r\u00e4kna ut, en toppkraft vid Max Planck-institutet toppar men p\u00e5 “tio-b\u00e4sta-listan” finns \u00e4ven ett bekant svenskamerikanskt namn: Max Tegmark. <\/strong><\/p>\n\n\n\n Bolidsm\u00e4llen och s\u00f6komr\u00e5det efter eventuella nedslag 7 november \u00f6ver Mellansverige avrapporteras h\u00e4r<\/a> genom Eric Stempels<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n Kolla \u00e4ven \u00d6rebro-kollegernas info h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r jag l\u00e4ste recensionen p\u00e5 sajten physicsworld.com<\/a> ins\u00e5g jag att detta \u00e4r en viktig bok om exoplanetjakter och annat mera jordn\u00e4ra m\u00e4nskligt i en astronoms liv, en bok som ska best\u00e4llas hem:<\/p>\n\n\n Sara Seager<\/strong> \u00e4r bl a ber\u00f6md f\u00f6r en variant p\u00e5 Frank Drakes <\/strong>ekvation, hennes variant som ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n N = N*FQ<\/sub>FHZ<\/sub>Fo<\/sub>FL<\/sub>FS<\/sub><\/strong><\/p>\n\n\n\n Kolla p\u00e5 Wikipedia vad ekvationen st\u00e5r f\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" J\u00e4rn i dubbelstj\u00e4rna speglar galaxens kemiska evolution Tack till Jesper Sollerman f\u00f6r tipset och tack till artikelf\u00f6rfattaren Lena Bj\u00f6rk Blixt, som l\u00e5ter oss \u00e5terge senaste pressrelisen fr\u00e5n Lunds universitet (den finns h\u00e4r). Allts\u00e5: Dubbelstj\u00e4rnornas dans runt varandra ger nya ledtr\u00e5dar till den kemiska utvecklingen i v\u00e5r galax, Vintergatan. Det framg\u00e5r av en aktuell forskningsstudie. F\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 105 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86379"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86379"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86379\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86413,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86379\/revisions\/86413"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86379"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86379"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86379"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/rlof_system-web-300x169.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Logotyp_Lunds_universitet_vit-249x300.png\")
<\/a><\/p>\n\n\n“Historiska klubben” m\u00f6ts via zoom?<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Jacobstaff-184x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nVenus och Mars atmosf\u00e4rer diskuteras<\/h2>\n\n\n\n
Tegmark med p\u00e5 listan<\/h2>\n\n\n\n
Bolidsm\u00e4llen<\/h2>\n\n\n\n
Viktiga “exomemoarer”<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/41rniAGmhnL-197x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n