* Astronomins mest sp\u00e4nnande<\/strong> mysterium g\u00e5r mot en snabb l\u00f6sning. Det bekr\u00e4ftar ett Chalmerslett forskarlag som bevakat en stj\u00e4rna som hade ett spektakul\u00e4rt utbrott i april 2020. De mystiska radioblixtarna \u2013 korta radiosignaler som syns p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll i universum \u2013 alstras av extrema, magnetiserade stj\u00e4rnor och kan vara h\u00e4pnadsv\u00e4ckande olika starka. Ill fr\u00e5n Chalmers pressrelis.<\/em><\/p>\n\n\n\n * I april 2020 uppt\u00e4cktes <\/strong>radioblixtar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen fr\u00e5n v\u00e5r galax, Vintergatan, med radioteleskopen CHIME i Kanada och STARE2 i USA. Det ov\u00e4ntade utbrottet sp\u00e5rades till en tidigare k\u00e4nd k\u00e4lla bara 25 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i stj\u00e4rnbilden R\u00e4ven. Forskare \u00f6ver hela v\u00e4rlden reagerade snabbt med m\u00e5nga olika teleskop f\u00f6r att f\u00f6lja upp uppt\u00e4ckten.<\/p>\n\n\n\n * En forskargrupp<\/strong> som leds av Franz Kirsten<\/strong> vid Chalmers riktade fyra av Europas b\u00e4sta radioteleskop mot k\u00e4llan, som har beteckningen SGR 1935+2154. Forskningsresultaten publiceras idag i en artikel i tidskriften Nature Astronomy<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n *\u2013 Vi visste inte vad vi kunde<\/strong> v\u00e4nta oss. V\u00e5ra radioteleskop hade tidigare knappt kunnat se radioblixtar, och den h\u00e4r k\u00e4llan tycktes h\u00e5lla p\u00e5 med n\u00e5got helt nytt. Vi hoppades att bli f\u00f6rv\u00e5nade!, s\u00e4ger Mark Snelders,<\/strong> teammedlem vid Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi vid Amsterdams universitet.<\/p>\n\n\n\n *Radioteleskopen, ett vardera <\/strong>i Nederl\u00e4nderna och Polen samt tv\u00e5 vid Onsala rymdobservatorium i Sverige, bevakade k\u00e4llan varje natt under mer \u00e4n fyra veckor efter uppt\u00e4ckten av den f\u00f6rsta blixt: totalt blev det 522 timmars observationer.<\/p>\n\n\n\n * P\u00e5 kv\u00e4llen den 24 maj fick<\/strong> laget \u00f6verraskningen de hade letat efter. Klockan 23:19 lokal tid f\u00e5ngade Westerbork-teleskopet i Nederl\u00e4nderna, som d\u00e5 var det enda i tj\u00e4nst, en dramatisk och ov\u00e4ntad signal: tv\u00e5 korta signaler, var och en millisekund l\u00e5ng men med 1,4 sekunders mellanrum.<\/p>\n\n\n\n *Kenzie Nimmo, <\/strong>astronom vid Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi och ASTRON, ocks\u00e5 i Nederl\u00e4nderna, \u00e4r medlem i teamet.<\/p>\n\n\n\n *\u2013 Vi s\u00e5g tydligt tv\u00e5 blixtar<\/strong>, extremt n\u00e4ra i tid. Precis som med blixten fr\u00e5n samma k\u00e4lla den 28 april p\u00e5minde detta om radioblixtarna som vi hade sett fr\u00e5n det avl\u00e4gsna universum, fast inte lika starka. De tv\u00e5 blixtarna som vi uppt\u00e4ckte den 24 maj var \u00e4nnu ljussvagare, sa hon.<\/p>\n\n\n\n *Detta var ett nytt, starkt bevis <\/strong>f\u00f6r en l\u00e4nk mellan radioblixtar och magnetarer, t\u00e4nkte forskarna. Liksom mer avl\u00e4gsna radioblixtk\u00e4llor verkade SGR 1935+2154 blixtra till med slumpm\u00e4ssiga mellanrum och med ett enormt spann i signalstyrka.<\/p>\n\n\n *\u2013 De starkaste blixtarna fr\u00e5n denna<\/strong> magnetar \u00e4r minst tio miljoner g\u00e5nger starkare \u00e4n de svagaste. Vi fr\u00e5gade oss sj\u00e4lva, kan detta g\u00e4lla \u00e4ven f\u00f6r radioblixtar fr\u00e5n utanf\u00f6r v\u00e5r galax? Om det st\u00e4mmer skapar universums magnetarer str\u00e5lar av radiov\u00e5gor som kontinuerligt korsar hela kosmos \u2013 och m\u00e5nga av dessa kan vara inom r\u00e4ckh\u00e5ll \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5ra relativt sm\u00e5 teleskop, s\u00e4ger teammedlem Jason Hessels<\/strong> (Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi och ASTRON, Nederl\u00e4nderna).<\/p>\n\n\n\n *Neutronstj\u00e4rnor \u00e4r de sm\u00e5, <\/strong>extremt t\u00e4ta resterna efter kortlivade, tunga stj\u00e4rnor som exploderat som supernovor. I 50 \u00e5r har astronomer studerat pulsarer, som \u00e4r neutronstj\u00e4rnor som med klockliknande regelbundenhet skickar ut pulser av radiov\u00e5gor och annan str\u00e5lning. Alla pulsarer antas ha starka magnetf\u00e4lt, men de mest extrema kallas magnetarer. Magnetarerna \u00e4r de starkaste k\u00e4nda magneterna i universum, var och en med ett magnetf\u00e4lt hundratals biljoner g\u00e5nger starkare \u00e4n solens.<\/p>\n\n\n\n *Nu planerar forskarna<\/strong> att med radioteleskopen forts\u00e4tta bevaka SGR 1935+2154 och andra magnetarer i v\u00e5r n\u00e4rhet i rymden, i hopp om att fastst\u00e4lla just hur dessa extrema stj\u00e4rnor skapar sina korta men intensiva blixtar.<\/p>\n\n\n\n *Forskare har lanserat m\u00e5nga<\/strong> id\u00e9er f\u00f6r hur radioblixtar kan alstras. Franz Kirsten, astronomen vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, som ledde projektet, tror att den snabba utvecklingen mot nya insikter om fenomenet kommer att forts\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n *\u2013 Fyrverkerierna fr\u00e5n denn<\/strong>a fantastiska n\u00e4rliggande magnetar har gett oss sp\u00e4nnande ledtr\u00e5dar om hur radioblixtarna kan skapas. De blixtarna som vi uppt\u00e4ckte den 24 maj tyder p\u00e5 att det skett en dramatisk st\u00f6rning i magnetosf\u00e4ren, helt n\u00e4ra stj\u00e4rnans yta. Andra m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar, som chockv\u00e5gor l\u00e4ngre ut fr\u00e5n magnetaren, verkar mindre troliga, men jag blir j\u00e4tteglad om jag har fel. Oavsett svaren kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss nya m\u00e4tningar och nya \u00f6verraskningar under de kommande m\u00e5naderna och \u00e5ren, sa han.<\/p>\n\n\n\n *Forskningsresultaten publicera<\/strong>s i artikeln \u201dDetection of two bright radio bursts from magnetar SGR 1935+2154<\/a>\u201d i Nature Astronomy,<\/em> av Franz Kirsten<\/strong> (Onsala rymdobservatorium, Chalmers), M. P. Snelders, M. Jenkins<\/strong> (Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi, Amsterdams universitet) K. Nimmo<\/strong> (Anton Pannekoek Institute for Astronomy, Amsterdams universitet. och ASTRON, Nederl\u00e4ndska institutet f\u00f6r radioastronomi, Nederl\u00e4nderna), J. van den Eijnden<\/strong> (Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi, Amsterdams universitet and Department of Physics, Astrophysics, University of Oxford), J. W. T. Hessels <\/strong>(Anton Pannekoek-institutet f\u00f6r astronomi, Amsterdams universitet och ASTRON, Nederl\u00e4nderna), M. P. Gawro\u0144ski<\/strong> (Institutet f\u00f6r astronomi, Nicolaus Copernicus-universitetet, Toru\u0144, Polen) och Jun Yang<\/strong> (Onsala rymdobservatorium, Chalmers).<\/p>\n\n\n\n *Observationerna utf\u00f6rdes <\/strong>med 25-metersteleskopet RT1 i Westerbork, Nederl\u00e4nderna, b\u00e5de 25-metersteleskopet och 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium, och 32-metersteleskopet i Toru\u0144, Polen.<\/p>\n\n\n\n *Onsala rymdobservatorium \u00e4r Sveriges nationella<\/strong> anl\u00e4ggning f\u00f6r radioastronomi. Observatoriet f\u00f6rser forskare med utrustning f\u00f6r studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km s\u00f6der om G\u00f6teborg, drivs tv\u00e5 radioteleskop, en station i teleskopn\u00e4tverket Lofar, samt utrustning f\u00f6r forskning om jorden och atmosf\u00e4ren. Observatoriet medverkar \u00e4ven i flera internationella projekt. Institutionen f\u00f6r rymd-, geo- och milj\u00f6vetenskap vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola \u00e4r v\u00e4rd f\u00f6r observatoriet.<\/p>\n\n\n\n Lundaastronomen Nils Ryde<\/strong> \u00e4r med i den senaste spektakul\u00e4ra utforskningen av Betelgeuse m\u00e4rkliga ljusvariation, framg\u00e5r av detta pressmess<\/a> fr\u00e5n Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n Ett problem tycker jag \u00e4r detta: Betelgeuse roterar (n\u00e5n som vet exakt?) och naturligtvis kan det finnas “stj\u00e4rnfl\u00e4ckar” som bubblar upp p\u00e5 annat h\u00e5ll l\u00e4ngs sf\u00e4ren alt material som l\u00e4gger sig i atmosf\u00e4ren, kallnar och delvis f\u00f6rm\u00f6rkar stj\u00e4rnan. <\/p>\n\n\n\n Med detta vill jag bara ha sagt att det \u00e4r bra om vi amat\u00f6rer forts\u00e4tter bevaka stj\u00e4rnan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Radioblixtarna inget mysterium l\u00e4ngre – tacka Chalmers forskare f\u00f6r det Ibland \u00e4r det ovanligt l\u00e4tt att vara W-bloggsredakt\u00f6r. Det \u00e4r bara att \u00e5terge v\u00e4lformulerade pressreliser, s\u00e5 \u00e4r saken klar. S\u00e5ledes: Fr\u00e5n Chalmers har idag influtit f\u00f6ljande pressmess: * Astronomins mest sp\u00e4nnande mysterium g\u00e5r mot en snabb l\u00f6sning. Det bekr\u00e4ftar ett Chalmerslett forskarlag som bevakat en… L\u00e4s mer »Nr 106 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86414"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86414"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86414\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86431,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86414\/revisions\/86431"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86414"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86414"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86414"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
* I \u00f6ver ett decennium<\/strong> har astronomer f\u00f6rundrats och g\u00e4ckats av fenomenet som kallas radioblixtar (p\u00e5 engelska fast radio bursts<\/em>). Dessa oerh\u00f6rt ljusstarka men extremt korta salvor av radiov\u00e5gor – som varar bara millisekunder – n\u00e5r jorden \u00e4nda fr\u00e5n galaxer miljardtals ljus\u00e5r bort.<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/a0a3d35a0e086c15_800x800ar-300x168.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/kisspng-chalmers-university-of-technology-norwegian-univer-ivanovo-state-university-of-chemistry-and-technolo-5b1699ab4ad119.7858347915282077873065-300x253.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nNils Ryde synade Betelgeuse<\/h2>\n\n\n\n