{"id":86727,"date":"2020-12-28T16:12:31","date_gmt":"2020-12-28T15:12:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=86727"},"modified":"2020-12-29T18:22:17","modified_gmt":"2020-12-29T17:22:17","slug":"nr-118-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/12\/28\/nr-118-2020\/","title":{"rendered":"Nr 118 2020"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">G\u00f6sta Gahm ur tiden<\/h2>\n\n\n\n<p>Idag (29.12) fick vi veta att professor emeritus <strong>G\u00f6sta Gahm<\/strong>, som var ordf\u00f6rande i m\u00e5nga \u00e5r i Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, g\u00e5tt ur tiden, 78 \u00e5r gammal.<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00f6sta var god v\u00e4n till m\u00e5nga av oss inom v\u00e5r sydsvenska astronomiska community och var senast p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet n\u00e4r vi invigde v\u00e5r g\u00e5rdsskulptur, som kom att markera sydspetsen inom G\u00f6sta Gahms projekt med det skalenliga Sweden Solar System.<\/p>\n\n\n\n<p>Som yrkesastronom arbetade G\u00f6sta Gahm bl a med planetbildningsproblem. Han uppfann begreppet &#8220;globulett&#8221;.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86787\" rel=\"attachment wp-att-86787\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86787\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/250px-Gosta_Gahm_01-199x300.jpg\" alt=\"\" width=\"199\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/250px-Gosta_Gahm_01-199x300.jpg 199w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/250px-Gosta_Gahm_01-133x200.jpg 133w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/250px-Gosta_Gahm_01.jpg 250w\" sizes=\"(max-width: 199px) 100vw, 199px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>G\u00f6sta Gahm. 1942-2020<\/em><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Lundaforskare hittar f\u00f6rklaring till  skenande stj\u00e4rnor<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>S\u00e5 fick vi till sist l\u00e4ra oss ett nytt ord p\u00e5 svenska: Att runaway stars blir skenstj\u00e4rnor! Stj\u00e4rnor som skenar iv\u00e4g i galaxv\u00e4rlden genom gravitationsknuffar.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/lunds-universitet\/r\/forskare-hittar-forklaring-pa-gatfulla-stjarnor,c3261942\">\u00c5rets sista mess (?)  fr\u00e5n Lunds universitet<\/a> (tack som vanligt till <strong>Lena Bj\u00f6rk Blixt<\/strong> f\u00f6r l\u00e5net av en av hennes artiklar):<\/p>\n\n\n\n<p>&#8220;Nu har forskare fr\u00e5n Lunds universitet dragit en sp\u00e4nnande slutsats ang\u00e5ende massiva stj\u00e4rnor som kan observeras i ytteromr\u00e5dena hos m\u00e5nga spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara s\u00e5 kallade runaway-stj\u00e4rnor som har flyttat sig till platser d\u00e4r det inte kan bildas n\u00e5gra stj\u00e4rnor alls.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r ungef\u00e4r tio \u00e5r sedan uppt\u00e4ckte forskarv\u00e4rlden att ultraviolett ljus str\u00e5lar ut fr\u00e5n ytteromr\u00e5dena i m\u00e5nga spiralgalaxer. Detta ljus har f\u00f6rbryllat astrofysiker sedan dess. Endast mycket massiva stj\u00e4rnor kan n\u00e4mligen ge ifr\u00e5n sig det energirika UV-ljuset, men samtidigt kan s\u00e5dana stj\u00e4rnor knappast ha bildats i galaxernas ytteromr\u00e5den eftersom d\u00e4r inte finns tillr\u00e4ckligt mycket kall och t\u00e4t gas.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86766\" rel=\"attachment wp-att-86766\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86766\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-300x300.gif\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-300x300.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-1024x1024.gif 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-768x768.gif 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/eric-200x200.gif 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Eric Andersson. Bildk\u00e4lla: LU<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>De massiva stj\u00e4rnorna lever dessutom bara en relativt kort tid, och s\u00e5lunda har man hittills menat att de inte kan flytta p\u00e5 sig speciellt l\u00e5ngt. D\u00e4rf\u00f6r har forskarv\u00e4rlden trots allt tvingats anta att de h\u00e4r stj\u00e4rnorna \u00e4nd\u00e5 har skapats i galaxernas ytterkant, vilket d\u00e4rmed inneburit ett stort problem f\u00f6r modellerna av hur stj\u00e4rnbildning g\u00e5r till. Men nu verkar man vara en l\u00f6sning p\u00e5 sp\u00e5ren. I en f\u00e4rsk studie har tre astronomiforskare vid Lunds universitet unders\u00f6kt dessa intressanta runaway-stj\u00e4rnor, eller skenstj\u00e4rnor som de kallas p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Nu kan vi visa att dessa stj\u00e4rnor kanske har skapats p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra stj\u00e4rnor men f\u00e5tt en liten knuff p\u00e5 v\u00e4gen, s\u00e4ger<strong> Eric Andersson, <\/strong>doktorand i astronomi vid Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Resultaten i studien bygger p\u00e5 datorsimuleringar kring skenstj\u00e4rnornas m\u00f6jliga f\u00f6rflyttningar samt hastigheten p\u00e5 dessa r\u00f6relser. De h\u00e4r stj\u00e4rnorna \u00e4r relativt vanliga i spiralgalaxer. Vissa av de massiva skenstj\u00e4rnorna kan leva upp till 150 miljoner \u00e5r, vilket dock \u00e4r en relativt kort tid i universums perspektiv.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Runaway stars in collapsing cloud of cold gas\" width=\"1200\" height=\"900\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/wRc48fIY6Vc?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Pedagogik i simuleringens astronomi! Bildk\u00e4lla: Eric Anderssons<\/em> <em>LU-sajt http:\/\/www.astro.lu.se\/~eric\/<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>I den aktuella studien konstaterar forskarna att dessa stj\u00e4rnor i tidig \u00e5lder har blivit iv\u00e4gsparkade fr\u00e5n de platser d\u00e4r de ursprungligen bildades, p\u00e5 grund av gravitationskrafter fr\u00e5n andra unga stj\u00e4rnor. Hastigheten p\u00e5 deras ofrivilliga avsked ber\u00e4knas vara omkring 100 kilometer per sekund.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 \u00c4ven om de bara lever en kort tid kan de allts\u00e5 flytta sig l\u00e5ngt ut i galaxen, s\u00e4ger Eric Andersson.<\/p>\n\n\n\n<p>Den aktuella studien inneb\u00e4r ett steg n\u00e4rmare en enhetlig teori f\u00f6r hur stj\u00e4rnor skapas och hur galaxer utvecklas. De tre Lundaforskarna blev f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver hur bra deras datormodeller st\u00e4mde \u00f6verens med de data som samlats in genom observationer gjorda av andra forskare.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 I en tidigare studie d\u00e4r vi tittade p\u00e5 energi fr\u00e5n skenstj\u00e4rnor s\u00e5g vi, av en slump, indikationer p\u00e5 vad som blev fokus i denna studie. N\u00e4r vi sedan gjorde en noggrannare unders\u00f6kning s\u00e5 blev resultaten \u00e4nnu mer tydliga och vi ins\u00e5g att vi kanske gjort en viktig uppt\u00e4ckt, s\u00e4ger Eric Andersson.&#8221;<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/publish.ne.cision.com\/l\/zimqeaaie\/arxiv.org\/abs\/2010.11965\">Den vetenskapliga studien \u2013 arxiv.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Jupiter tar ledningen i speedwayloppet<\/h2>\n\n\n\n<p>Tack till <strong>Mikael Bengtsson,<\/strong> som 25.12 dokumenterade Jupiter och Saturnus efter konjunktionen. Vi ser hur Jupiter redan dragit f\u00f6rbi Saturnus p\u00e5 innerbanan i detta celesta speedwaylopp ovan d\u00e4r, och vi ges ocks\u00e5 tillf\u00e4lle att reflektera \u00f6ver det faktum att Jupiters stora m\u00e5nar ju egentligen kan skymtas f\u00f6r blotta \u00f6gat &#8211; om inte gasj\u00e4tten dr\u00e4nkt dem i sitt ljus.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86731\" rel=\"attachment wp-att-86731\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86731\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56431-1-2048x1366.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86732\" rel=\"attachment wp-att-86732\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86732\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-200x300.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-683x1024.jpg 683w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-768x1152.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-133x200.jpg 133w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-1024x1536.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1-1365x2048.jpg 1365w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/MB56452-1.jpg 1504w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p>Tittips som alltid: Klicka upp bilderna p\u00e5 din sk\u00e4rm s\u00e5 framtr\u00e4der detaljerna.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">\u00c5rets m\u00e4rkligaste Marsbild<\/h2>\n\n\n\n<p>Vad tror ni detta \u00e5r? Hade jag inte redan i rubriken n\u00e4mnt Mars skulle skickliga W-bloggsl\u00e4sare kanske gissat p\u00e5 exoplaneter, men vad vi se \u00e4r en liten kluster av Marskratrar<a href=\"https:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA24040\"> dokumenterade av NASA:s The High-Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE)<\/a>, kameran ombord p\u00e5  Mars Reconnaissance Orbiter.<\/p>\n\n\n\n<p>Det sp\u00e4nnande \u00e4r att kratrarna uppt\u00e4cktes av ett AI-system som NASA och JPL arbetat fram.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86735\" rel=\"attachment wp-att-86735\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86735\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/PIA24040_fig11-300x217.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"217\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/PIA24040_fig11-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/PIA24040_fig11-768x555.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/PIA24040_fig11-200x145.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/PIA24040_fig11.jpg 996w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\/University of Arizona<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Kratrarna bildades av en och samma  meteorit. St\u00f6rsta kratern \u00e4r 4 m tv\u00e4rs\u00f6ver, och hela kraterf\u00e4ltet \u00e4r p\u00e5 30 m i diameter.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">\u00c5rets  katastrof<\/h2>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r alltid en smaksak vad som \u00e4r positivt och negativt inom astronomin och rymdforskningen. Vi f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 erk\u00e4nna att japanernas JAXA och amerikanernas NASA lyckats bra i \u00e5r med att landa och gr\u00e4va p\u00e5 asteroider &#8211; och sen dessutom ta hem materialet. 2023 \u00e5terv\u00e4nder NASA med material fr\u00e5n asteroiden Bennu.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5rets mest negativa nyhet?<\/p>\n\n\n\n<p>Arecibo-radioteleskopets kollaps var utan tvekan detta m\u00e4rkliga \u00e5rs v\u00e4rsta sm\u00e4ll f\u00f6r oss inom den astronomiska communityn:<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86748\" rel=\"attachment wp-att-86748\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86748\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Arecibodamage_f-300x189.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"189\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Arecibodamage_f-300x189.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Arecibodamage_f-200x126.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Arecibodamage_f.jpg 350w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildk\u00e4lla: UCF<\/em><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Julh\u00e4lsning fr\u00e5n Mount Wilson<\/h2>\n\n\n\n<p>Det var en rysare n\u00e4r Mt Wilson-observatoriet i Californinen \u00e4n en g\u00e5ng h\u00f6ll p\u00e5 att stryka med i de californiska skogsbr\u00e4nderna. Men detta anrika obsis klarade sig \u00e4ven i \u00e5r och skickade h\u00e4rom dan till<a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/WilsonObs\/posts\/3406400669482728\"> sina fb-v\u00e4nner en julkortsbild<\/a> tagen med 60-tumsreflektorn 1908: Orionnebulosan s\u00e5 som man aldrig f\u00f6rr sett M42.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86740\" rel=\"attachment wp-att-86740\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-86740 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o-224x300.jpg\" alt=\"\" width=\"224\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o-224x300.jpg 224w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o-766x1024.jpg 766w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o-768x1027.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/132435785_3406399956149466_1642291047343236721_o.jpg 843w\" sizes=\"(max-width: 224px) 100vw, 224px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86745\" rel=\"attachment wp-att-86745\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86745\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-300x194.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"194\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-300x194.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-1024x661.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-768x496.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-200x129.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-1536x991.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Orion-m42-20-4-20-1-scaled-1-2048x1322.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r en r\u00e4tt intressant bild om man j\u00e4mf\u00f6r denna doku fr\u00e5n 1908 med hur Orionnebulosan ter sig idag, t ex f\u00f6r v\u00e5r egen <strong>Filip J\u00f6nsson<\/strong> i fotot under. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att se f\u00f6r\u00e4ndringar i stj\u00e4rnornas interna l\u00e4gen, men icke noterat n\u00e5got synligt. P\u00e5 112 \u00e5r kan man tycka att synliga f\u00f6r\u00e4ndringar borde ha  skett.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ulf Danielssons vinterprogram<\/h2>\n\n\n\n<p>Uppsalaprofessorn<strong> Ulf Danielsson<\/strong> rundade av \u00e5ret <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/1622519\">med ett radioinslag 26.12<\/a> som f\u00e5ngades upp av gamle journalistkollegan <strong>Erik Jonsson<\/strong>. Erik var sm\u00e5tt tagen av Danielssons program.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tidningen <em>Hemsl\u00f6jd<\/em> satsar p\u00e5 stj\u00e4rnor<\/h2>\n\n\n\n<p>Vi har tidigare uppm\u00e4rksammat att tidskriften <em>Hemsl\u00f6jd<\/em> nr 6\/2020\u00e4gnat v\u00e5r <strong>Tora Greve <\/strong>ber\u00e4ttigad uppm\u00e4rksamhet. <strong>\u00c5ke Nyholm<\/strong> p\u00e5pekar att \u00e4ven hans son <strong>Anders Nyholm<\/strong> \u00e4r med p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.hemslojd.se\/ratten-till-rymd\/\">ett par sidor i det numret av tidningen<\/a> d\u00e4r Anders har ett par allvarsord om ljusf\u00f6roreningar.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tack f\u00f6r i \u00e5r &#8211; och GN\u00c5!<\/h2>\n\n\n\n<p>Det blev, trots eller tack vare pandemin, 118 W-bloggar i \u00e5r, och det ska vi vara n\u00f6jda med &#8211; en blogg var tredje dag i snitt. Inte d\u00e5ligt tycker jag.<\/p>\n\n\n\n<p>Tempot beror inte minst p\u00e5 att astronomin och rymdforskningen i stort \u00e4r intensivt nyhetspr\u00e4glade. S\u00e5 har det varit \u00e4nda sedan vi drog ig\u00e5ng 2010, och nu \u00f6ppnar vi f\u00f6r det tolfte \u00e5ret. F\u00f6r en W-bloggsredakt\u00f6r \u00e4r det bara att plocka russinen ur kakan. Po\u00e4ngen \u00e4r att veta var russinen ligger dolda i cyberrymden.<\/p>\n\n\n\n<p>Tack till alla som hj\u00e4lpt till under det g\u00e5ngna \u00e5ret med r\u00e5d, d\u00e5d, nyhetstips, astrobilder. Allt!<\/p>\n\n\n\n<p>Jag s\u00e4ger inte upp mig \u00e4nnu (\u00e4r bara 75+)  men intresserade att ta \u00f6ver eller att konkret bist\u00e5 \u00e4r v\u00e4lkomna med intresseanm\u00e4lningar.<\/p>\n\n\n\n<p><span class=\"has-inline-color has-vivid-red-color\">GOTT NYTT \u00c5R MED F\u00d6RHOPPNING OM MASSOR AV CLEAR SKIES!<\/span><\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=86779\" rel=\"attachment wp-att-86779\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-86779 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/fireworks-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/fireworks-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/fireworks-200x133.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/fireworks.jpg 424w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>G\u00f6sta Gahm ur tiden Idag (29.12) fick vi veta att professor emeritus G\u00f6sta Gahm, som var ordf\u00f6rande i m\u00e5nga \u00e5r i Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, g\u00e5tt ur tiden, 78 \u00e5r gammal. G\u00f6sta var god v\u00e4n till m\u00e5nga av oss inom v\u00e5r sydsvenska astronomiska community och var senast p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet n\u00e4r vi invigde v\u00e5r g\u00e5rdsskulptur, som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2020\/12\/28\/nr-118-2020\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 118 2020<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86727"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86727"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86727\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86790,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86727\/revisions\/86790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86727"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86727"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86727"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}