{"id":86820,"date":"2021-01-05T12:04:27","date_gmt":"2021-01-05T11:04:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=86820"},"modified":"2021-01-05T20:17:32","modified_gmt":"2021-01-05T19:17:32","slug":"nr-1-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/01\/05\/nr-1-2021\/","title":{"rendered":"Nr 1 2021"},"content":{"rendered":"\n

Snygga stj\u00e4rnhopar p\u00e5 januaris stj\u00e4rnhimmel<\/h2>\n\n\n\n

Hans Hilderfors <\/strong>bifogar foto p\u00e5 den vackra \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen NGC 457 aka Ugglehopen aka ET-hopen.<\/p>\n\n\n\n

– Den ligger i Cassiopeia med ett avst\u00e5nd p\u00e5 ca 8000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. Detta \u00e4r den ljusstarkaste \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen i stj\u00e4rnbilden och man kan ganska l\u00e4tt se den med en vanlig f\u00e4ltkikare.<\/p>\n\n\n\n

– De tv\u00e5 starkaste stj\u00e4rnorna i bilden \u00e4r \u00f6gonen p\u00e5 Ugglan eller ET, dessa \u00e4r p\u00e5 mag. 5 respektive 7.<\/p>\n\n\n\n

Fotot togs 3 januari mellan molnflaken som envisades med att segla f\u00f6rbi.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bilddata:  <\/p>\n\n\n\n

                 Exponering: R,G,B   60 x 30s  vardera<\/p>\n\n\n\n

                 Optik:  Refraktor 130mm  f\/4,5<\/p>\n\n\n\n

                 Kamera:  Monokrom CCD med filterhjul<\/p>\n\n\n\n

                 Bildf\u00e4lt: 57′ x 43′<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Ungef\u00e4r samtidigt lyckades Filip J\u00f6nsson <\/strong>dokumentera en kort samling p\u00e5 12 minuter \u00f6ver M45, Plejaderna. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

– Jag chansade med v\u00e4dret och det blev inte l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 tyv\u00e4rr. N\u00e4sta g\u00e5ng t\u00e4nker jag f\u00e5nga mer av nebulosan kring stj\u00e4rnorna.
<\/p>\n\n\n\n

31 oktober sm\u00e4ller det!<\/h2>\n\n\n\n

NASA ger lite olika besked men fortfarande g\u00e4ller, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, 31 oktober 2021 f\u00f6r James Webb-teleskopet: D\u00e5 g\u00e5r bamsen till v\u00e4ders fr\u00e5n Franska Guyana v\u00e4l inpackad ombord p\u00e5 en Ariane 5-raket.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Klothoparna och Einstein<\/h2>\n\n\n\n

Kan de massiva klotformiga stj\u00e4rnhoparna orsaka rumdtidskr\u00f6kning a la Albert Einstein<\/strong>? Fr\u00e5gan gick till v\u00e5ra gamla proffs, och Ingmar Lundstr\u00f6m<\/strong> gjorde en snabb googling p\u00e5 \u201dgravitational lensing globular cluster\u201d vilket gav ett antal tr\u00e4ffar p\u00e5 vetenskapliga artiklar, s\u00e5 det tycks som om detta \u00e4r fullt m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Arecibo hj\u00e4lpte Cathy<\/h2>\n\n\n\n

Fjor\u00e5rets stora olycka med Arecibo-teleskopets krasch har inte klingat av \u00e4nnu. Jag fr\u00e5gade v\u00e5r radioastronom p\u00e5 Onsala Cathy Horellou,<\/strong> som intygar att hon verkligen blev st\u00f6rd av olyckan. <\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r lite Arecibo och Zelentjuk som drog mig till astronomin. Jag kommer ih\u00e5g fascinerande artiklar om dessa giganter fr\u00e5n Serge Brunier,<\/strong> tror jag, som jag l\u00e4ste i tidskriften Ciel et Espace<\/em> n\u00e4r jag var ung.<\/p>\n\n\n\n

– Senare, som doktorand i Meudon, hade jag otroligt mycket tur att tr\u00e4ffa Martha Haynes & Riccardo Giovanell<\/strong>i, ett par amerikanska astronomer som var p\u00e5 bes\u00f6k och hade observerat v\u00e4telinjen HI vid 21 cm med Arecibo i n\u00e4rliggande galaxer. Jag h\u00f6ll p\u00e5 med radioteleskopet i Nan\u00e7ay och hade ett ganska kasst spektrum f\u00f6r en av min ringgalaxer, Arp 119.<\/p>\n\n\n\n

– Giovanelli var s\u00e5 sn\u00e4ll att f\u00f6resl\u00e5 att observera denna galax f\u00f6r mig med Arecibo – och det gjorde han n\u00e5gra veckor senare! Han v\u00e4ntade till julafton (eller kanske var det ny\u00e5rsafton) n\u00e4r radiointerferenserna var l\u00e4gre, och skickade mig ett fantastiskt spektrum (bifogat!). Det skulle ha tagit 10 g\u00e5nger mer tid att g\u00e5 ner till samma brusniv\u00e5n med Nan\u00e7ay.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

En drygt tjugo \u00e5r gammal rapport om Arp 119 av Cathy \u00e5terfinns h\u00e4r i “arxiv:et”.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vetenskapen kvittar det lika<\/h2>\n\n\n\n

Lars Olefeldt<\/strong> tipsar om ett ganska krasst budskap:<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Generellt tittips<\/h2>\n\n\n\n

Om du vill fingranska W-bloggens bilder, s\u00e5 gl\u00f6m inte klicka upp bilderna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Snygga stj\u00e4rnhopar p\u00e5 januaris stj\u00e4rnhimmel Hans Hilderfors bifogar foto p\u00e5 den vackra \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen NGC 457 aka Ugglehopen aka ET-hopen. – Den ligger i Cassiopeia med ett avst\u00e5nd p\u00e5 ca 8000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. Detta \u00e4r den ljusstarkaste \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen i stj\u00e4rnbilden och man kan ganska l\u00e4tt se den med en vanlig f\u00e4ltkikare. – De… L\u00e4s mer »Nr 1 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86820"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86820"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86820\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86852,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86820\/revisions\/86852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86820"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86820"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86820"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}