{"id":87118,"date":"2021-02-11T21:10:33","date_gmt":"2021-02-11T20:10:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=87118"},"modified":"2021-02-12T09:52:16","modified_gmt":"2021-02-12T08:52:16","slug":"nr-10-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/02\/11\/nr-10-2021\/","title":{"rendered":"Nr 10 2021"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Upphittat:<\/h2>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Massor av sm\u00e5 svarta h\u00e5l i klothop<\/h2>\n\n\n\n<p>Astronomerna hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att hitta ett svart h\u00e5l i centrum av den kollapsade klotformiga stj\u00e4rnhopen NGC 6397. I st\u00e4llet pekar nu allt p\u00e5 att d\u00e4r d\u00f6ljs en rad mindre svarta h\u00e5l, \u00e5tminstone runt tjugo.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/esahubble.org\/news\/heic2103\/?lang\">ESA\/ST-rapporten h\u00e4r<\/a> inklusive Youtubefilmen nedan.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"A Concentration of Black Holes Found in NGC 6397 - Space Sparks Episode 1\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/-MCEnqrLR6c?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>NGC 6397 ligger n\u00e4ra oss (7800 ljus\u00e5r) och g\u00e5r att skymta f\u00f6r blotta \u00f6gat. Det \u00e4r bara ett krux: Objektet ligger p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n\n\n\n<p>Naturligtvis har \u00e4ven Gaia-sondens m\u00e4tningar spelat en roll h\u00e4r n\u00e4r forskarna nu utesluter vita dv\u00e4rgar och neutronstj\u00e4rnor och i st\u00e4llet satsar p\u00e5 mindre svarta h\u00e5l f\u00f6r att f\u00f6rklara stj\u00e4rnr\u00f6relserna i hopen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Stj\u00e4rnj\u00e4gare f\u00e5r tr\u00e4ffa nobelpristagaren Genzel<\/h2>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n Chalmers ber\u00e4ttas att i projektet Stj\u00e4rnjakten har 1 400 h\u00f6gstadieelever, fr\u00e5n Malm\u00f6 i s\u00f6der till \u00d6stersund i norr, hj\u00e4lpt forskare vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola i G\u00f6teborg samla in ny kunskap om hur stj\u00e4rnor f\u00f6ds. 12 februari \u00e4r det dags f\u00f6r den digitala finalen d\u00e4r eleverna m\u00f6ter Nobelpristagaren <strong>Reinhard Genzel<\/strong> och astronauten<strong> Christer Fuglesang.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Stj\u00e4rnjakten \u00e4r den tionde upplagan av Forskarhj\u00e4lpen, ett projekt d\u00e4r Nobel Prize Museum (Nobelmuseet) i Stockholm kopplar samman skolklasser runt om i landet med forskare vid svenska universitet. Eleverna har analyserat detaljer i bilder fr\u00e5n rymden och markerat var det kan finnas stoft och partiklar som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bilda nya stj\u00e4rnor. <\/p>\n\n\n\n<p>En tidigare pressrelis fr\u00e5n Nobelmuseet <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/nobelmuseet\/r\/elever-avslutar-stjarnjakt-med-att-traffa-nobelpristagare,c3273904\">finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">H\u00e5ll \u00f6gat p\u00e5 Betelgeuse <\/h2>\n\n\n\n<p>Ljusstyrkan p\u00e5 Alfa Orionis, Betelgeuse, \u00e4r alltid v\u00e4rd att skatta. H\u00e4rom kv\u00e4llen tyckte jag att magnituden 0,7 var den r\u00e4tta, men jag kan ha fel.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">\u00d6kenstaterna p\u00e5 v\u00e4g mot \u00f6kenplaneten<\/h2>\n\n\n\n<p>N\u00e4r de F\u00f6renade arabemiraten h\u00e4rom dan lyckades placera en sond kallad Hope i omloppsbana runt Mars, undras f\u00f6rst\u00e5s: Vad har rymdfartsfolket i UAE f\u00f6r andra planer?<\/p>\n\n\n\n<p>Svar \u00e4r b\u00e5de m\u00e5nexpeditioner och rymdturism. <a href=\"https:\/\/www.emiratesmarsmission.ae\/\">L\u00e4s h\u00e4r<\/a> om Marsprojektet.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=87137\" rel=\"attachment wp-att-87137\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-87137\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_-300x63.png\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"63\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_-300x63.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_-1024x214.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_-768x160.png 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_-200x42.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1280px-United_Arab_Emirates_Space_Agency_Logo.svg_.png 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vem \u00e4r Maria Mitchell p\u00e5 bilden?<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Christian Vestergaard <\/strong>skickade \u00f6ver ett foto fr\u00e5n 1800-talet, taget utanf\u00f6r Vassar-observatoriet d\u00e4r den kvinnliga astropionj\u00e4ren  <strong>Maria Mitchell <\/strong>chefade.<\/p>\n\n\n\n<p>Jag har f\u00f6rs\u00f6kt reda ut vem av damerna som \u00e4r Maria. Gissningsvis \u00e4r det hon t v om trappan, jag tycker jag k\u00e4nner igen henne p\u00e5  h\u00e4ttan som hon b\u00e4r p\u00e5 huvudet. <\/p>\n\n\n\n<p>Maria Mitchell uppt\u00e4ckte en komet 1847, vilket renderade henne en fin medalj av den &#8211; danske kungen!<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=87129\" rel=\"attachment wp-att-87129\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-87129\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1-300x198.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"198\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1-1024x676.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1-768x507.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1-200x132.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Vassar-College-Astronomical-Observatory-studends-1879-1.jpg 1490w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p>Om Maria Mitchell, Vassar och institutionen kan l\u00e4sas h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/vcencyclopedia.vassar.edu\/buildings-grounds\/buildings\/maria-mitchell-observatory\/\">http:\/\/vcencyclopedia.vassar.edu\/buildings-grounds\/buildings\/maria-mitchell-observatory\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Upphittat: Massor av sm\u00e5 svarta h\u00e5l i klothop Astronomerna hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att hitta ett svart h\u00e5l i centrum av den kollapsade klotformiga stj\u00e4rnhopen NGC 6397. I st\u00e4llet pekar nu allt p\u00e5 att d\u00e4r d\u00f6ljs en rad mindre svarta h\u00e5l, \u00e5tminstone runt tjugo. ESA\/ST-rapporten h\u00e4r inklusive Youtubefilmen nedan. NGC 6397 ligger n\u00e4ra oss (7800 ljus\u00e5r)&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/02\/11\/nr-10-2021\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 10 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87118"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87118"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87138,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87118\/revisions\/87138"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}