{"id":87250,"date":"2021-03-01T11:29:26","date_gmt":"2021-03-01T10:29:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=87250"},"modified":"2021-03-01T13:18:48","modified_gmt":"2021-03-01T12:18:48","slug":"nr-13-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/03\/01\/nr-13-2021\/","title":{"rendered":"Nr 13 2021"},"content":{"rendered":"\n

Spektakul\u00e4rt genombrott:<\/h2>\n\n\n\n

Neutrino fr\u00e5n “spaghetti-stj\u00e4rna” f\u00e5ngad<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e5got s\u00e4llsynt sp\u00e4nnande h\u00e4nde i april 2019: supernovas\u00f6kprogrammet ZTF (Zwicky Transient Facility) fastnade f\u00f6r en “transient” i en galax 700 miljoner ljus\u00e5r bort. F\u00f6rst misst\u00e4nktes en supernova men sen kom en annan f\u00f6rklaring i svang: <\/p>\n\n\n\n

Att det astronomerna s\u00e5g var resultatet av en stj\u00e4rna som genom gravitationen slitits itu av ett svart h\u00e5l. Ena delen av stj\u00e4rnan sl\u00e4ngdes ut i rymden, resten av stj\u00e4rnan drogs ut i spaghettiliknande filament och la sig i en disk runt det svarta h\u00e5let och producerade h\u00f6genergirik str\u00e5lning. H\u00e4r kan vi verkligen prata om naturens egen partikelaccelerator.<\/p>\n\n\n\n

Fenomenet kallas TDE, Tidal Disruption Event. <\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

T\u00e4nkbart scenario. KLICKA upp bilden p\u00e5 din sk\u00e4rm. Bildk\u00e4lla:  DESY, Science Communication Lab<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men inte bara det. Ett halv\u00e5r senare detekterade IceCube, neutrinof\u00e4llan vid Sydpolen, en h\u00f6genergirik neutrino. Teleskop riktades mot st\u00e4llet i universum var neutrinon kom ifr\u00e5n. Gissa svaret! Samma galax d\u00e4r transienten observerats ett halv\u00e5r tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r det f\u00f6rsta riktiga genombrottet, och v\u00e5ra stockholmsv\u00e4nner (Jesper Sollerman, Ariel Gooba<\/strong>r m fl p\u00e5 Oskar Klein-centrat) ligger i framkanten av denna utforskning, som lovar fler sensationer efterhand. Jesper h\u00f6ll ett f\u00f6redrag i \u00e4mnet f\u00f6r oss i ASTB f\u00f6r ett par \u00e5r sedan. Nu konfirmeras hans h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningar den g\u00e5ngen. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra l\u00e4stips:<\/p>\n\n\n\n

* Fr\u00e5n Oskar Klein-centrat finns denna popul\u00e4rvetenskapliga rapport<\/a>. Rapporten publicerades helt nyligen i Nature Astronomy<\/em><\/a> och avsl\u00f6jar vilken enorm internationell insats som ligger bakom studierna av  AT2019dsg. 100-tals forskare har varit involverade.<\/p>\n\n\n\n

* I en nyligen publicerad vetenskaplig rapport diskuteras inte mindre \u00e4n sjutton fall av dessa TDE:s – artikeln finns h\u00e4r<\/a> i ett f\u00f6rsta utkast fr\u00e5n 2020.<\/p>\n\n\n\n

Animationen kommer fr\u00e5n DESY:<\/p>\n\n\n\n

\n