{"id":87312,"date":"2021-03-08T12:12:00","date_gmt":"2021-03-08T11:12:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=87312"},"modified":"2021-03-08T12:25:02","modified_gmt":"2021-03-08T11:25:02","slug":"nr-16-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/03\/08\/nr-16-2021\/","title":{"rendered":"Nr 16 2021"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e5ra astrofotografer p\u00e5 jaktstigen<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e5kan Barreg\u00e5rd<\/strong> flaggar p\u00e5 astronet.se<\/a> (alla teknikaliteter presenteras d\u00e4r) och sin egen facebooksida<\/a> f\u00f6r en kommande storkomet p\u00e5 himlavalvet: I december i \u00e5r (tiden g\u00e5r fort) kan kometen Leonard bli ett lysande vinterobjekt.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Samtidigt fokuserade Hans Hilderfors <\/strong>p\u00e5 \u00e4nnu ett av sina Deep sky-objekt, denna g\u00e5ng den kantst\u00e4llda galaxen NGC 2683 aka UFO-galaxen i Lodjurets stj\u00e4rnbild. Vi ser den fr\u00e5n kanten vilket till stora delar d\u00f6ljer spiralstrukturerna. Avst\u00e5ndet fr\u00e5n oss uppskattas till mellan 16-25 Mly.<\/p>\n\n\n\n

– Bildf\u00e4ltet \u00e4r kraftigt beskuret till endast cirka 14′ x 10′ och magnituden f\u00f6r de svagaste stj\u00e4rnorna som syns i bild ligger nere p\u00e5 cirka 20.<\/p>\n\n\n\n

– Man ser i bilden tydligt de rostf\u00e4rgade s\u00e5 kallade \u201ddust-lanes\u201d som ligger i spiralarmarna.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

– Bilden som vanligt tagen fr\u00e5n Malm\u00f6 och med total exponeringstid p\u00e5 3h 36m. Galaxer \u00e4r ofta sm\u00e5 och ljussvaga fotografiska objekt sett fr\u00e5n oss. F\u00f6r att f\u00e5 bra bilder kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r helst optik med stor \u00f6ppning och l\u00e5ng br\u00e4nnvidd samt m\u00f6rk himmel. Trots detta g\u00e5r det som synes att f\u00e5 hyfsat bra bilder \u00e4ven fr\u00e5n Malm\u00f6 med relativt liten optik.<\/p>\n\n\n\n

Bilddata:   Datum: 2021-03-04.  Plats: Tr\u00e4dg\u00e5rd i Malm\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

                  Optik: Refraktor 130\/f4,5.  Kamera: CCD med filterhjul.<\/p>\n\n\n\n

                  Exponering: L: 216 x 30s.  R,G,B:  72 x 30s vardera.<\/p>\n\n\n\n

                  Bildf\u00e4lt: 14′ x 10′<\/p>\n\n\n\n

PS. GL\u00d6M INTE BL\u00c5SA UPP BILDERNA OVAN P\u00c5 DIN SK\u00c4RM!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ryskt raketsteg misstogs f\u00f6r population III-supernova<\/h2>\n\n\n\n

En del astronomer har v\u00e4ldigt br\u00e5ttom till pressarna, vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att det kan bli tokigt upp\u00e5t v\u00e4ggarna. Roligt f\u00f6r oss felfinnare!?!<\/p>\n\n\n\n

Aktuellt exempel:<\/p>\n\n\n\n

Jesper Sollerman<\/strong> tipsar om Harvard-astronomen Abraham Loeb<\/strong> som menar sig ha identifierat en population III-supernov<\/a>a bara 400 miljoner \u00e5r efter Big Bang.<\/p>\n\n\n\n

Fullt s\u00e5 roligt var inte den kritiska uppf\u00f6ljningen, som visar att det var en rysk Proton-raket<\/a> i en starkt elliptisk bana som sp\u00f6kade.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

St\u00f6kade till det f\u00f6r kosmologerna. Bildk\u00e4lla: Wikipedia<\/em><\/p>\n\n\n\n

Man t\u00e4nker os\u00f6kt p\u00e5 andra misstag som n\u00e4r radioastronomer fick in str\u00e5lning fr\u00e5n en mikrougn i antennerna och den stackars sydafrikanske astronomen som misstog Mars f\u00f6r en ny supernova i Vintergatan.<\/p>\n\n\n\n

Rebecca Forsberg nu fil lic<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4rom dan f\u00f6rsvarade lundaastronomen Rebecca Forsberg<\/strong> framg\u00e5ngsrikt sin lic-avhandling med titeln: Abundances\u00a0of\u00a0Neutron\u00a0Capture\u00a0Elements\u00a0in\u00a0the\u00a0Galactic\u00a0Bulge\u00a0and\u00a0Disks\u00a0
from\u00a0High-Resolution\u00a0Spectra.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Exoplanet diskuteras i Science<\/em><\/h2>\n\n\n\n

Anders Larsson<\/strong> har l\u00e4st i en fransk tidskrift om Gliese 486 b, en jordliknande exoplanet med en atmosf\u00e4r som b\u00f6r studeras n\u00e4rmare. Originalartikeln i Science<\/em><\/strong> \u00e5terfinns h\u00e4r. <\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven space.com-sajten<\/a> rekommenderas.<\/p>\n\n\n\n

Till Mars med hj\u00e4lp av k\u00e4rnkraft<\/h2>\n\n\n\n

Tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som f\u00e5tt korn p\u00e5 en stor, framtidsinriktad amerikansk studie<\/a> om k\u00e4rnkraftsdrivna Mars-sonder.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

“Bleka bl\u00e5 pricken” oslagbar<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r v\u00e5r astropedagog Peter Hemborg<\/strong> l\u00e4t sina “elever” i diverse \u00e5ldrar nyligen granska en del ikoniska och historiska astronomibilder, som vi gamlingar tipsat om, blev det en sk\u00f6n samling unika bilder: <\/p>\n\n\n\n

Allt fr\u00e5n till det ber\u00f6mda Vintergatspanoramat, f\u00f6rhistorien till Hubbles h\u00e4sthuvud, TB-observatoriets pulsarium, f\u00f6rsta bilden p\u00e5 m\u00e5nens baksida, jorduppg\u00e5ngen \u00f6ver m\u00e5nen, svarta h\u00e5let i M87 etc etc.<\/p>\n\n\n\n

Carl Sagans<\/strong> Pale Blue Dot, Voyagers rekordbild p\u00e5 jordklotet som en blek bl\u00e5 prick i kosmos o\u00e4ndliga hav, kan vi aldrig se nog av. Ett foto med djupa existentiella inneb\u00f6rder.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: NASA<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5ra astrofotografer p\u00e5 jaktstigen H\u00e5kan Barreg\u00e5rd flaggar p\u00e5 astronet.se (alla teknikaliteter presenteras d\u00e4r) och sin egen facebooksida f\u00f6r en kommande storkomet p\u00e5 himlavalvet: I december i \u00e5r (tiden g\u00e5r fort) kan kometen Leonard bli ett lysande vinterobjekt. Samtidigt fokuserade Hans Hilderfors p\u00e5 \u00e4nnu ett av sina Deep sky-objekt, denna g\u00e5ng den kantst\u00e4llda galaxen NGC 2683… L\u00e4s mer »Nr 16 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87312"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87312"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87312\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87354,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87312\/revisions\/87354"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87312"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87312"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87312"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}