F\u00f6r bara tio \u00e5r sedan var det inte k\u00e4nt hur och var vatten bildas i rymden, och hur det s\u00e5 sm\u00e5ningom hamnar p\u00e5 en planet som jorden. \u200bMen nu har femtio astronomer sammanst\u00e4llt allt som forskare vet om vatten i interstell\u00e4ra moln, och om ursprunget till vatten p\u00e5 nyf\u00f6dda, potentiellt beboeliga, planeter.
Artikeln, som publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysic<\/em>s, \u00e4r baserad p\u00e5 observationer med rymdteleskopet Herschel. Forskarteamet leds av Ewine van Dishoeck <\/strong>(Universitetet i Leiden, Nederl\u00e4nderna) och i teamet ing\u00e5r astronomer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden, bland dem Chalmersforskarna Per Bjerkeli, Ren\u00e9 Liseau <\/strong>och Magnus Persson<\/strong>, samt Bengt Larsson <\/strong>(Stockholms universitet).<\/p>\n\n\n
Bild: \u200b\u200bStj\u00e4rnfabriken Rho Ophiuchi enligt rymdteleskopet Herschel, med illustration av vattenmolekyler. ESA\/Herschel\/NASA\/JPL-Caltech<\/em><\/p>\n\n\n\n Kartl\u00e4ggningen visar att det mesta av vattnet bildas som is. Islager byggs upp p\u00e5 sm\u00e5 partiklar som samlas i kalla, ljussvaga moln av stoft och damm i rymden. N\u00e4r delar av dessa interstell\u00e4ra moln sedan st\u00f6rtar samman kan nya stj\u00e4rnor och planeter b\u00f6rja bildas. Vattenmolekylerna \u00f6verlever genom att f\u00e4sta sig vid dammkorn och sm\u00e5sten. Runt varje nyf\u00f6dd stj\u00e4rna samlas dessa ist\u00e4ckta sm\u00e5stenar i en roterande skiva, d\u00e4r de ing\u00e5r i bygget av nya planeter. Dricks med respekt – efter 4,5 miljarder \u00e5r….<\/em><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n V\u00e5r meteorid\/meteorit\/meteorexpert i Uppsala, Eric Stempels,<\/strong> skriver ing\u00e5ende om fyndet efter “Novemberboliden” i SAAF:s tidskrift Telescopium<\/em> nr 1 2021. Det var Eric som r\u00e4knade fram nedslagsplatsen med n\u00e5gra tiotal meters noggrannhet, en plats vid \u00c5dalen, Uppland, d\u00e4r rester och skrap i marken och p\u00e5 tr\u00e4d efter j\u00e4rnmeteoriten ocks\u00e5 fanns.<\/p>\n\n\n\n Eric \u00e4r \u00e4ven citerad i Naturhistoriska riksmuseets pressrelis<\/a> fr\u00e5n slutet av januari 2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Drick v\u00e5rt vatten med respekt! Ett internationellt forskarlag har publicerat en omfattande kartl\u00e4ggning av vattnets resa genom i rymden. Flera Chalmersforskare ing\u00e5r i forskarlaget som anv\u00e4nt rymdteleskopet Herschel f\u00f6r att visa att livets viktigaste molekyl kan trivas i alla nyf\u00f6dda solsystem \u2013 inte bara v\u00e5rt. F\u00f6r bara tio \u00e5r sedan var det inte k\u00e4nt hur… L\u00e4s mer »Nr 25 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87599"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87599"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87599\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87608,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87599\/revisions\/87608"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87599"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87599"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87599"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/b06a05521dbcd838_800x800ar-300x136.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n
\u2013 Vatten transporteras mestadels som is fr\u00e5n stora interstell\u00e4ra moln till de h\u00e4r skivorna. Isen tycks inte sm\u00e4lta av eller sl\u00e5s s\u00f6nder p\u00e5 v\u00e4gen in. \u00c4nnu kan vi inte s\u00e4ga exakt hur mycket vatten som finns i de h\u00e4r skivorna, men det \u00e4r gott och v\u00e4l tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att bilda oceaner p\u00e5 jordlika planeter, s\u00e4ger Per Bjerkeli, astronom p\u00e5 Chalmers tekniska h\u00f6gskola.
Vattnet p\u00e5 jorden har ocks\u00e5 vandrat hit p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, tror forskarna. De flesta nya solsystem \u00e4r f\u00f6dda med tillr\u00e4ckligt med vatten f\u00f6r att fylla flera tusen hav, visar deras ber\u00e4kningar. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r fascinerande att inse att n\u00e4r man dricker ett glas vatten tillverkades de flesta av dessa molekyler f\u00f6r mer \u00e4n 4,5 miljarder \u00e5r sedan i molnet ur vilket v\u00e5r sol och planeterna bildades, s\u00e4ger Ewine van Dishoeck.<\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Kranvatten_webb-300x200-1.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nNovemberboliden i fokus<\/h2>\n\n\n\n