{"id":8777,"date":"2010-11-20T16:04:15","date_gmt":"2010-11-20T15:04:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8777"},"modified":"2010-11-20T16:04:15","modified_gmt":"2010-11-20T15:04:15","slug":"nr-210-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/11\/20\/nr-210-2010\/","title":{"rendered":"Nr 210 2010"},"content":{"rendered":"

Sn\u00f6stormen rasar runt Hartley 2!<\/h2>\n

Det varnas f\u00f6r kyla i s\u00f6dra Sverige, vilket \u00e4r en sak. Fram med l\u00e5ngkalsonger och\u00a0 mammelucker! En annan \u00e4r\u00a0 att det \u00e4r vinter \u00e4ven d\u00e4r ute i den interplanet\u00e4ra rymden, vilket bevisas av nya “tv\u00e4ttade” bilder fr\u00e5n Deep Sky-sondens rendezvous med kometen Hartley 2<\/a> i b\u00f6rjan av november. Bilder och spektra visar att kometens k\u00e4rna \u00e4r\u00a0 inv\u00e4vd i rena sn\u00f6stormen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig NASA:s forskare hur processen g\u00e5r till: Underjordisk torris pyser upp p\u00e5 ytan och f\u00f6ser\u00a0 med sig sn\u00f6- och ispartiklar och ytstoft ut och upp runt kometens k\u00e4rna.<\/p>\n

Sedan forskarna sett sig m\u00e4tta p\u00e5 de fantastiska gasstr\u00f6mmarna fr\u00e5n kometens yta uppt\u00e4ckte de s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 denna sn\u00f6rstorm med\u00a0 sn\u00f6flingor som i vissa fall\u00a0 \u00e4r stora som golfbollar och till och med fotbollar. De \u00e4r fluffiga och dunl\u00e4tta och g\u00e5r l\u00e4tt “itu”. Det handlar knappast om kramsn\u00f6!<\/p>\n

Hartley 2 skiljer sig s\u00e5ledes \u00e4ven i detta avseende fr\u00e5n andra kometer, som studerats p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll (Halley, Borrelly, Wild 2, Tempel 1).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/JPL-Caltech\/UMD\/Brown <\/figcaption><\/figure>\n

– Detta \u00e4r ett \u00e4kta och nytt\u00a0 fenomen!, summerade Jessica Sunshine (University of Maryland) uppt\u00e4ckten p\u00e5 en presskonf h\u00e4rom dan.<\/p>\n

Mysteriet med Svenska Rymds\u00e4llskapet<\/h2>\n

N\u00e4, g\u00e5tan med det f\u00f6rsvunna s\u00e4llskapet \u00e4r inte l\u00f6st, men Lars Olefeldt har i alla fall hittat ett organisationsnummer som s\u00e4llskapet hade en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n

Alltid n\u00e5got.<\/p>\n

P\u00e5 Eta Carinae-fronten…<\/h2>\n

\"\"<\/a>… intet nytt? Alla v\u00e4ntar fortfarande p\u00e5 STORA SM\u00c4LLEN, som, n\u00e4r den intr\u00e4ffar, kommer att g\u00f6ra supernovan lika ljusstark som fullm\u00e5nen.<\/p>\n

Jag h\u00e5ller p\u00e5 den tyskf\u00f6dde astronomen Stefan Immler, som tror att Eta Carinae sm\u00e4ller i v\u00e5r tid. Andra astrofysiker skjuter fram avg\u00f6randet ett par miljoner \u00e5t.<\/p>\n

Tidigare i \u00e5r kom info om att stj\u00e4rnvinden fr\u00e5n stj\u00e4rnan pl\u00f6tsligt b\u00f6rjat avta. Vad betyder det?<\/p>\n

Andromeda – astronomins pin-uppa (2)<\/h2>\n

N\u00e4r jag l\u00e4st p\u00e5 de grekiska gudasagorna har jag i f\u00f6rsta hand h\u00e5llt mig till litteratur av gamle lundaprofssorn Martin P:son Nilsson och till engelsmannen Robert Graves (han med Jag, Claudius<\/em>!), Graves som i ett tv\u00e5bandsverk med titeln The Greek Myths <\/em>\u00e4ven utrett Andromedas \u00f6de.<\/p>\n

Andromedas far Cepheus, gift med Cassiopeia, hade r\u00e5dfr\u00e5gat oraklet i Ammon vad han skulle g\u00f6ra f\u00f6r att mildra Poseidons vrede \u00f6ver Cassiopeias skryt om hur vacker hon sj\u00e4lv och hennes dotter var. Svaret var givet: Fj\u00e4ttra din nakna dotter vid en klippa i havet och l\u00e5t ett sj\u00f6monster \u00e4ta upp henne.<\/p>\n

S\u00e5 skedde ju n\u00e4stan, men Perseus s\u00e5g den sk\u00f6na Andromeda n\u00e4r han fl\u00f6g f\u00f6rbi och blev omedelbart f\u00f6r\u00e4lskad i henne. Perseus r\u00e4ddade Andromeda, halsh\u00f6gg monstret vars postuma blick f\u00f6rstenade alla, s\u00e5 monstrets avhuggna huvud var alltid bortv\u00e4nt. Och naturligtvis gifte sig Perseus med Andromeda snabbt och effektivt (borgerligt?).<\/p>\n

Cassiopeia fortsatte att vara en svekfull moder och drabbades av det oblida \u00f6det: Hennes stj\u00e4rnbild \u00e4r ibland upp- och-nerv\u00e4nd s\u00e5 att hon st\u00e5r p\u00e5 huvudet!<\/p>\n

Tv\u00e5 saker hos Graves:<\/p>\n

Han skriver att vi fortfarande kan se m\u00e4rken efter Andromedas handf\u00e4ngse<\/strong>l p\u00e5\u00a0 en klippa i Joppa (Jaffa i dagens Israel). och att hon ocks\u00e5 bar juveler<\/strong>. Klipporna finns d\u00e4r – men de omtalade juvelerna har jag aldrig sett p\u00e5 bilder av Andromeda.<\/p>\n

\n

Dagens tavla har f\u00f6r \u00f6vrigt gjorts av en av mina absoluta favoriter, ren\u00e4ssansm\u00e5laren Giorgio Vasari. Fiorentinaren Vasari skrev en fortfarande mycket l\u00e4sbar biografi \u00f6ver n\u00e5gra av ren\u00e4ssansens stora m\u00e5lare, och den som bes\u00f6ker Firenze\/Florens i dag kan lite \u00f6verallt i stan se verk av hans hand (Palazzo Vecchio, katedralen, Uffizierna m m)<\/p>\n

\"\"<\/a>
Vasaris Perseo e Andromeda m\u00e5lades runt 1570. Monstret t v v\u00e4ntar p\u00e5 tillf\u00e4llet...<\/figcaption><\/figure>\n

Morgan Freemans tv-serie leder<\/h2>\n

Jag f\u00f6redrar faktiskt Hollywood-sk\u00e5disen och Oscars-vinnaren Morgan Freemans astronomiserie Through the Wormhole<\/em> p\u00e5 Discovery Science F\u00d6RE Stephan Hawking-serien.<\/p>\n

Freeman ser sig sj\u00e4lv som en typisk “armchair astronomer” och st\u00e4ller d\u00e4rf\u00f6r de r\u00e4tta fr\u00e5gorna. Och vilken h\u00e4rligt sonor st\u00e4mma han har!\"\"<\/a><\/p>\n

.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sn\u00f6stormen rasar runt Hartley 2! Det varnas f\u00f6r kyla i s\u00f6dra Sverige, vilket \u00e4r en sak. Fram med l\u00e5ngkalsonger och\u00a0 mammelucker! En annan \u00e4r\u00a0 att det \u00e4r vinter \u00e4ven d\u00e4r ute i den interplanet\u00e4ra rymden, vilket bevisas av nya “tv\u00e4ttade” bilder fr\u00e5n Deep Sky-sondens rendezvous med kometen Hartley 2 i b\u00f6rjan av november. Bilder och… L\u00e4s mer »Nr 210 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8777"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8777"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8777\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8800,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8777\/revisions\/8800"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8777"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8777"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8777"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}