{"id":87796,"date":"2021-05-14T02:26:40","date_gmt":"2021-05-14T01:26:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=87796"},"modified":"2021-05-14T02:37:05","modified_gmt":"2021-05-14T01:37:05","slug":"nr-31-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/05\/14\/nr-31-2021\/","title":{"rendered":"Nr 31 2021"},"content":{"rendered":"\n

Ronnie Svenssons fina kollektion<\/h2>\n\n\n\n

Utanf\u00f6r Staffanstorp bor Ronnie Svensson<\/strong>, som mer och mer engagerar sig som astrofotograf. H\u00e4r f\u00f6ljer fem av hans “best in test” med f\u00f6rklaringar av vad det \u00e4r vi ser. Ordet till Ronnie:<\/p>\n\n\n\n

M 13<\/strong><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

* “Herkuleshopen, eller Messier 13 <\/strong>som den oftare kallas, \u00e4r en s\u00e5 kallad klotformig stj\u00e4rnhop som f\u00e5tt sitt namn av att den befinner sig (sett fr\u00e5n jorden) i stj\u00e4rntecknet Herkules. Denna stj\u00e4rnhop best\u00e5r av runt 300000 stj\u00e4rnor och har en diameter p\u00e5 ungef\u00e4r 150 ljus\u00e5r (1 ljus\u00e5r = den str\u00e4cka ljuset f\u00e4rdas p\u00e5 1 \u00e5r). Likt de flesta stj\u00e4rnhopar \u00e4r stj\u00e4rnorna i hopen gamla stj\u00e4rnor, och Messier 13 ber\u00e4knas ha en \u00e5lder p\u00e5 \u00f6ver 11 miljarder \u00e5r. Viss nybildning av stj\u00e4rnor sker fortfarande i dessa hopar, men det s\u00e4tt det sker p\u00e5 \u00e4r genom kollisioner av befintliga stj\u00e4rnor, och inte genom sammandragning av gasmoln vilket annars \u00e4r det vanligaste s\u00e4ttet stj\u00e4rnor bildas p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

I bilden kan ni se varierande f\u00e4rger p\u00e5 stj\u00e4rnorna. Dessa f\u00e4rger \u00e4r korrekta, och variationerna beror p\u00e5 temperaturen hos den individuella stj\u00e4rnan. Bl\u00e5a stj\u00e4rnor \u00e4r varmare (j\u00e4mf\u00f6r gasl\u00e5ga) och r\u00f6da \u00e4r \u201dsvalare\u201d (j\u00e4mf\u00f6r gl\u00f6drester).”<\/p>\n\n\n\n

Messier 13 kan, trots att den befinner sig n\u00e4ra 25000 ljus\u00e5r bort, ses f\u00f6r blotta \u00f6gat om man befinner l\u00e5ngtifr\u00e5n st\u00e4dernas ljusf\u00f6roreningar, och med en enkel f\u00e4lt-\/f\u00e5gelrikare kan man urskilja enstaka stj\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r denna bild har jag fotograferat enstaka f\u00e4rger (r\u00f6tt, gr\u00f6nt och bl\u00e5tt) var f\u00f6r sig och d\u00e4refter kombinerat dem och gjort viss efterbehandling. Sammanlagt har jag h\u00e4r sammanfogat 7 timmars exponering, insamlat under 3 n\u00e4tter i april.”<\/p>\n\n\n\n

EINSTEINS TVILLING<\/strong><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

* “P\u00e5 tidigt 1900-tal lade Albert Einstein<\/strong> fram id\u00e9n om att gravitation har f\u00f6rm\u00e5ga att inte bara p\u00e5verka fasta kroppar, utan ocks\u00e5 ljus. Id\u00e9n var att ett tillr\u00e4ckligt starkt gravitationsf\u00e4lt skulle kunna p\u00e5verka ljus och f\u00e5 det att \u00e4ndra sin bana, p\u00e5 ett s\u00e4tt som l\u00e4ttast kan j\u00e4mf\u00f6ras med hur en lins b\u00f6jer ljusstr\u00e5lar. Detta fenomen kom att kallas gravitationslins.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns dock \u00e4nnu inga observationer som st\u00f6dde hans teori. F\u00f6r att detta skulle kunna observeras skulle det kr\u00e4vas ett otroligt starkt gravitationsf\u00e4lt (skapat av en enorm massa) samt ett objekt l\u00e4mpligt placerat bakom denna massa, sett fr\u00e5n v\u00e5r position i rymden. Det skulle dr\u00f6ja fram till 1979 innan detta l\u00e4t sig g\u00f6ras. Man hade d\u00e5 observerat 2 s\u00e5 kallade quasarer (enormt ljusstarka galaxer fr\u00e5n universums ungdom) som befann sig mycket n\u00e4ra varande p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen. Genom olika observation och m\u00e4tningar kunde man konstatera att ljuset fr\u00e5n dessa tv\u00e5 quasarer var identiskt, och att det faktiskt var samma quasar som visade sig p\u00e5 2 platser p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen. Vad man hade funnit var den f\u00f6rsta observerade gravitationslinsen!<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare m\u00e4tningar har visat att ljuset fr\u00e5n denna quasar har f\u00e4rdats genom universum i 7,8 miljarder (!) \u00e5r innan det n\u00e5r oss p\u00e5 jorden, och p\u00e5 grund av de tv\u00e5 olika ljusbanorna (olika \u201dbrytningar\u201d av ljuset) s\u00e5 skiljer det lite \u00f6ver ett \u00e5r mellan hur l\u00e5ngt det tagit f\u00f6r ljuset att resa hit. Det starka gravitationsf\u00e4lt (\u201dlinsen\u201d) som skapar denna effekt \u00e4r en samling av galaxer som p\u00e5 grund av det enorma avst\u00e5ndet s\u00e4llan syns p\u00e5 bilder.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 min bild har jag zoomat in p\u00e5 den del av bilden som visar de tv\u00e5 separata ljuspunkter som allts\u00e5 egentligen \u00e4r samma objekt. Denna tvillingquasar g\u00e5r under det vetenskapliga namnet SBS 0957+561.”<\/p>\n\n\n\n

“VINDSNURRAN<\/strong>“<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

* Den st\u00f6rre galaxen p\u00e5 bilden heter NGC3079, och \u00f6ver hela bilden kan man se en stor m\u00e4ngd avl\u00e4gsna galaxer.”<\/p>\n\n\n\n

“20 miljoner ljus\u00e5r bort i universum befinner sig denna galax, Vindsnurregalaxen (Pinwheel galaxy), \u00e4ven k\u00e4nd som Messier 101. Denna galax \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor som v\u00e5r galax Vintergatan, och dess n\u00e5got asymmetriska form tros bero p\u00e5 gravitationell p\u00e5verkan fr\u00e5n en annan galax som den passerat n\u00e4ra n\u00e5gon g\u00e5ng i historen. Galaxen bed\u00f6ms inneh\u00e5lla ungef\u00e4r 1 biljon (1000000000000) stj\u00e4rnor!<\/p>\n\n\n\n

De omr\u00e5den i galaxens armar som lyser upp lite extra \u00e4r omr\u00e5den med h\u00f6g aktivitet av nybildade stj\u00e4rnor. Nybildade \u00e4r s\u00e5klart ett relativt begrepp h\u00e4r, eftersom det jag f\u00e5ngat i min bild skedde f\u00f6r ungef\u00e4r 20 miljoner \u00e5r sedan…<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga (de flesta?) av de sm\u00e5 fl\u00e4ckarna och prickarna i bakgrunden \u00e4r individuella galaxer som befinner sig l\u00e5ngt l\u00e4ngre bort fr\u00e5n oss \u00e4n Vindsnurregalaxen.”<\/p>\n\n\n\n

SOLEN MED PROTUBERANS<\/strong><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

* “Denna bild av v\u00e5r sol \u00e4r tagen<\/strong> med ett soltelskop som har f\u00f6rm\u00e5gan att visa detaljer som man med “vanliga” teleskop inte kan se, tex kan ni till h\u00f6ger i bilden se en s\u00e5 kallad protuberans, en utkastning fr\u00e5n solens yta best\u00e5ende av plasma och gaser. F\u00f6r att f\u00f6rtydliga hur f\u00f6rvinnande liten jorden \u00e4r, s\u00e5 skulle man kunna stapla runt 5-10 “jordar” f\u00f6r att f\u00e5 en h\u00f6jd motsvarande den h\u00f6ga protuberansen i bilden.”<\/p>\n\n\n\n

HJ\u00c4RTNEBULOSAN<\/strong><\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

* “Det lysande hj\u00e4rtat som ni kan se<\/strong> p\u00e5 denna bild \u00e4r Hj\u00e4rtnebulosan (IC1805 p\u00e5 torrt astronomispr\u00e5k) och \u00e4r ett gasmoln som lyses upp en samling stora stj\u00e4rnor i dess mitt. Sin r\u00f6da f\u00e4rg f\u00e5r den p\u00e5 grund av sitt rika inneh\u00e5ll av v\u00e4tgas, som lyser upp n\u00e4r det tr\u00e4ffas av str\u00e5lningen fr\u00e5n stj\u00e4rnsamlingen i dess mitt. Hj\u00e4rtnebulosan befinner sig ca 7500 ljus\u00e5r bort, dvs det ljus jag samlat in l\u00e4mnade nebulosan strax efter att senaste istiden tagit slut i Norden.”<\/p>\n\n\n\n

PS. W-BLOGGENS<\/strong> TITTIPS: BL\u00c5S UPP BILDERNA P\u00c5 DIN SK\u00c4RM!!!<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ronnie Svenssons fina kollektion Utanf\u00f6r Staffanstorp bor Ronnie Svensson, som mer och mer engagerar sig som astrofotograf. H\u00e4r f\u00f6ljer fem av hans “best in test” med f\u00f6rklaringar av vad det \u00e4r vi ser. Ordet till Ronnie: M 13 * “Herkuleshopen, eller Messier 13 som den oftare kallas, \u00e4r en s\u00e5 kallad klotformig stj\u00e4rnhop som f\u00e5tt… L\u00e4s mer »Nr 31 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87796"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87796"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87796\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87806,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87796\/revisions\/87806"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87796"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87796"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87796"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}