{"id":87831,"date":"2021-05-23T17:09:13","date_gmt":"2021-05-23T16:09:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=87831"},"modified":"2021-05-25T10:47:50","modified_gmt":"2021-05-25T09:47:50","slug":"nr-33-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/05\/23\/nr-33-2021\/","title":{"rendered":"Nr 33 2021"},"content":{"rendered":"\n

En utmanande Harvard-professor!<\/h2>\n\n\n\n

Abraham “Avi” Loeb<\/strong> \u00e4r en av dagens mest underh\u00e5llande astronomer och astrofysiker (Harvardprofessor), framf\u00f6r allt f\u00f6r hans idoga arbete i tankarna – spekulationerna – kring andra civilisationer i universum. Intr\u00e4nglingen Oumuamua, som uppt\u00e4cktes 2017, \u00e4r i Loebs \u00f6gon en artefakt fr\u00e5n en fr\u00e4mmande civilisation, kanske ett skrotf\u00e4rdigt ljussegel (light sail) fr\u00e5n rymdvarelser i solens n\u00e4rhet.<\/p>\n\n\n\n

Den senare teorin utvecklar han i den nya boken Extraterrestrial: The First Sign of Intelligent Life Beyond Earth<\/em> (2021), och till hans bestickande argument h\u00f6r himlakroppens bana: Var kommer dess acceleration ifr\u00e5n, fr\u00e5n ljustrycket fr\u00e5n en annan stj\u00e4rna?<\/p>\n\n\n\n

Jag tror ju inte p\u00e5 Loebs teori men f\u00f6r den skull ska vi inte strunta i hans resonemang, som har mycket med vetenskapens natur att g\u00f6ra. Och d\u00e4r \u00e4r han p\u00e5 sin mammas gata. Han efterlyser betydligt mer forskning \u00e4n idag om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r liv d\u00e4r ute, och han pl\u00e5gar de anslagsbeviljande myndigheterna i USA f\u00f6r deras fega attityd. SETI \u00e4r ett exempel p\u00e5 en underfinansierad verksamhet.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Positivt i boken \u00e4r \u00e4ven hans generositet mot sina doktorander, som han g\u00e4rna ger credit n\u00e4r de skrivit papper tillsammans.<\/p>\n\n\n\n

Intressant \u00e4r hans id\u00e9 om Frank Drakes <\/strong>ekvation, som han menar \u00e4r alltf\u00f6r begr\u00e4nsad. Vi b\u00f6r titta p\u00e5 “technosignatures” bortom blott och bart kommunikationssignaler, och han menar att p\u00e5 m\u00e5nen utan atmosf\u00e4r och Mars med sin tunna atmosf\u00e4r kan rymdskrot utifr\u00e5n ha fallit ner under \u00e5rmiljardernas lopp. Det \u00e4r bara f\u00f6r oss (= astroarkeologerna) att ta fram metalldetektorn!<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Oumuamua \u00e4r den f\u00f6rsta interstell\u00e4ra intr\u00e4nglingen vi observerat i v\u00e5rt eget solsystem. Uppt\u00e4ckten skedde i oktober 2017. Bildk\u00e4lla:  European Southern Observatory \/ M. Kornmesser<\/em><\/p>\n\n\n\n

Som krigsnostalgiker \u00e4r jag tacksam \u00f6ver att Loeb lyfter fram en ok\u00e4nd artikel av Winston Churchil<\/strong>l i vilket denne fr\u00e5gar sig om vi \u00e4r ensamma i universum. Men kriget kom emellan och hans artikel, som aldrig publicerades, gl\u00f6mdes bort och \u00e5teruppt\u00e4cktes f\u00f6rst 2016. (kolla g\u00e4rna Cassiopeiabloggen 2017<\/a> – det \u00e4r helt ok att f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver hur avancerad Churchill var i sitt t\u00e4nk.)<\/p>\n\n\n\n

Loeb p\u00e5pekar att andra v\u00e4rldskriget kostade, bortsett fr\u00e5n allt m\u00e4nskligt lidande och d\u00f6dande, 10 biljoner dollar – t\u00e4nk om de pengarna satsats p\u00e5 utforskning av rymden i st\u00e4llet?<\/p>\n\n\n\n

Bra fr\u00e5ga!<\/p>\n\n\n\n

Fler b\u00f6cker<\/h2>\n\n\n\n

Tack till ASTB-medlemmen Anders Larsson<\/strong>, som l\u00e5nat mig sitt ex av Arik Kerschenbaums <\/strong>The Zoologist\u00b4s Guide to the Galaxy<\/em> (Viking, 2020). Undertiteln \u00e4r tankev\u00e4ckande: What Animals on Earth Reveal About Aliens – and Ourselves.<\/p>\n\n\n\n

Det bestickande temat \u00e4r att evolutionen \u00e4r ett kosmiskt fenomen, n\u00e4rmast en naturlag. Boken \u00e4r en god ber\u00e4ttelse om varf\u00f6r det ser ut som g\u00f6r p\u00e5 jorden, d\u00e4r logiken i evolutionen ob\u00f6nh\u00f6rligt verkar. Men \u00e4r det “verkligen” s\u00e5 \u00e4ven d\u00e4r ute? Ja, tror f\u00f6rfattaren.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Jag fick boken i min hand samtidigt som jag satt och l\u00e4ste senaste Forskning & Framsteg<\/em>, i vilket just ordet naturlag ifr\u00e5gas\u00e4tts av Uppsaladuon Ulf Danielsson<\/strong> (teoretisk fysiker) och Lars-G\u00f6ran Johansson<\/strong> (filosof). Naturlagar \u00e4r egentligen ganska grovt tillyxade, som det alltid g\u00e5r att f\u00e4lla n\u00e4r nya sofistikerade experiment g\u00f6rs. D\u00e5 visar sig ofta naturlagen vara ett specialfall av n\u00e5got \u00e4nnu mer komplext.<\/p>\n\n\n\n

Ju \u00e4ldre jag blir, desto mer skeptisk blir jag till alla teorier om att det kryllar av liv i v\u00e5rt universum. Liv i vilken mening d\u00e5? Mycket av sv\u00e5righeterna har med “Nalle Puh”-syndromet att g\u00f6ra. Nalle och Nasse uppt\u00e4cker mystiska sp\u00e5r – \u00e4r det de osynliga tesslorna som \u00e4r i farten? – men de f\u00f6rst\u00e5r s\u00e5 sm\u00e5ningom att det \u00e4r deras egna sp\u00e5r i sn\u00f6n de uppt\u00e4ckt och g\u00e5r efter. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det s\u00e5 vi ska se p\u00e5 jakten p\u00e5 annat liv i rymden? Att vi speglar oss i oss sj\u00e4lva alltf\u00f6r mycket? M\u00e4nniskan och naturvetarnas nuvarande v\u00e4rldsbild som alltings m\u00e5tt?<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Klassisk bild fr\u00e5n Nalle Puh och Nasse p\u00e5 tesslajakt. Ill av Ernest Howard (E. H.) Shepard<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En utmanande Harvard-professor! Abraham “Avi” Loeb \u00e4r en av dagens mest underh\u00e5llande astronomer och astrofysiker (Harvardprofessor), framf\u00f6r allt f\u00f6r hans idoga arbete i tankarna – spekulationerna – kring andra civilisationer i universum. Intr\u00e4nglingen Oumuamua, som uppt\u00e4cktes 2017, \u00e4r i Loebs \u00f6gon en artefakt fr\u00e5n en fr\u00e4mmande civilisation, kanske ett skrotf\u00e4rdigt ljussegel (light sail) fr\u00e5n rymdvarelser… L\u00e4s mer »Nr 33 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87831"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87831"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87831\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87874,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87831\/revisions\/87874"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87831"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87831"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87831"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}