En ny studie av belgiska astronomer som har anv\u00e4nt data fr\u00e5n Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har visat att j\u00e4rn och nickel finns i kometer i solsystemet ut till stora avst\u00e5nd fr\u00e5n solen. <\/p>\n\n\n\n
En separat studie gjord av en polsk forskargrupp, som ocks\u00e5 baseras p\u00e5 ESO-data, har visat att nickel ocks\u00e5 finns i den interstell\u00e4ra kometen 2I\/Borisov. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som tunga metaller, som normalt f\u00f6rekommer i heta milj\u00f6er, har hittats i kalla avl\u00e4gsna kometers atmosf\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n
\u201cDet var en stor \u00f6verraskning att finna j\u00e4rn- och nickelatomer i alla de 20-talet kometer vi har studerat under de senaste tjugo \u00e5ren, \u00e4ven i kalla omr\u00e5den p\u00e5 stort avst\u00e5nd fr\u00e5n solen<\/em>\u201d s\u00e4ger Jean Manfroid<\/strong> vid universitetet i Li\u00e8ge, Belgien, som \u00e4r forskningsledare f\u00f6r den nya studien som publicerats i Nature.<\/em><\/p>\n\n\n\n (GL\u00d6M INTE BL\u00c5SA UPP BILDERNA NEDAN P\u00c5 DIN SK\u00c4RM!!!)<\/p>\n\n\n\n Uppt\u00e4ckten av de tunga metallerna j\u00e4rn (Fe) och nickel (Ni) i den diffusa atmosf\u00e4ren hos en komet visas i denna illustration med ett spektrum av kometen C\/2016 R2 (PANSTARRS) och en bild av kometen tagen med SPECULOOS-teleskopet vid ESO:s Paranalobservatoium. Varje vit linje i spektrumet representerar ett \u00e4mne, och j\u00e4rn och nickel har markerats med bl\u00e5 respektive orangea prickar.<\/em> <\/p>\n\n\n\n Astronomerna k\u00e4nner till att tunga metaller finns i kometernas stoftrika k\u00e4rnor, men eftersom fasta metaller normalt inte sublimerar (f\u00f6r\u00e5ngas direkt fr\u00e5n fast fas) vid l\u00e5ga temperaturer var det inte v\u00e4ntat att de skulle identifieras i kalla kometers atmosf\u00e4rer. Gaser av nickel och j\u00e4rn har nu detekterats i kometer s\u00e5 l\u00e5ngt som 480 miljoner kilometer fr\u00e5n solen, mer \u00e4n tre g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen.<\/p>\n\n\n\n Det belgiska forskarlaget identifierade nickel och j\u00e4rn i ungef\u00e4r lika h\u00f6ga halter i kometernas atmosf\u00e4rer. Material fr\u00e5n objekt i solsystemet, till exempel fr\u00e5n solen och meteoriter, inneh\u00e5ller normalt tio g\u00e5nger mer j\u00e4rn \u00e4n nickel. Detta nya resultat har d\u00e4rf\u00f6r betydelse f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6rh\u00e5llandena i det unga solsystemet, men forskarna unders\u00f6ker fortfarande exakt vad skillnaden betyder.<\/p>\n\n\n\n \u201cKometerna bildades f\u00f6r omkring 4,6 miljarder \u00e5r sedan, i solsystemets ungdom, och har inte utvecklats sedan dess. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r de som fossiler f\u00f6r astronomer<\/em>\u201d s\u00e4ger en av medf\u00f6rfattarna till studien, Emmanuel Jehin<\/strong> vid universitetet i Li\u00e8ge. \u00c4ven om den belgiska forskargruppen hade studerat dessa \u201cfossila\u201d objekt med ESO:s VLT<\/a> under n\u00e4stan tjugo \u00e5r hade de aldrig tidigare noterat n\u00e4rvaron av j\u00e4rn och nickel i deras atmosf\u00e4rer. \u201cDenna uppt\u00e4ckt har g\u00e5tt under radarn \u00e4nda tills nu<\/em>\u201d s\u00e4ger Jehin.<\/p>\n\n\n\n Forskarna anv\u00e4nde data fr\u00e5n instrumentet UVES<\/a> (Ultraviolet and Visual Echelle Spectrograph) p\u00e5 ESO:s VLT som med hj\u00e4lp av spektroskopi<\/a> kan unders\u00f6ka kometernas atmosf\u00e4rer p\u00e5 varierande avst\u00e5nd fr\u00e5n solen. Denna teknik g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomerna att studera den kemiska sammans\u00e4ttningen i objekten i universum: varje grund\u00e4mne ger sig tillk\u00e4nna genom en karakt\u00e4ristisk upps\u00e4ttning av spektrallinjer i ljuset fr\u00e5n objekten.<\/p>\n\n\n Uppt\u00e4ckten av nickel (Ni) i den diffusa atmosf\u00e4ren hos den interstell\u00e4ra kometen 2I\/Borisov visas <\/em>tillsammans med ett spektrum av kometen i nedre h\u00f6gra h\u00f6rnet och en bild av kometen tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT) i slutet av 2019. Nickellinjerna \u00e4r identifierade med orangea prickar.<\/em><\/p>\n\n\n\n Spektrumet togs med instrumentet X-shooter vid UT2-teleskopet (Kuyen) vid ESO:s VLT, som separerar v\u00e5gl\u00e4ngderna i det inkommande ljuset. X-shooter kan registrera ljus fr\u00e5n n\u00e4ra infrar\u00f6da till ultravioletta v\u00e5gl\u00e4ngder samtidigt, vilket g\u00f6r det till ett av de mest m\u00e5ngsidiga optiska instrumenten som anv\u00e4nds f\u00f6r n\u00e4rvarande.K\u00e4lla:<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n ESO\/L. Cal\u00e7ada\/O. Hainaut, P. Guzik and M. Drahus<\/em><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Det belgiska forskarlaget uppt\u00e4ckte svaga, oidentifierade spektrallinjer i UVES-datan, och vid n\u00e4rmare granskning ins\u00e5g de att linjerna indikerade f\u00f6rekomsten av atomer av j\u00e4rn och nickel. En anledning till att linjerna var s\u00e5 svaga \u00e4r att de endast finns i f\u00f6rsvinnande sm\u00e5 m\u00e4ngder. Astronomerna uppskattar att det f\u00f6r varje ton vatten i kometernas atmosf\u00e4rer bara finns 10 gram j\u00e4rn och ungef\u00e4r lika mycket nickel.<\/p>\n\n\n\n \u201cVanligtvis \u00e4r f\u00f6rekomsten av j\u00e4rn tio g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n nickel, men i de studerade kometerna fann vi ungef\u00e4r lika stora halter. Vi kunde dra slutsatsen att de troligen h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en s\u00e4rskild typ av material p\u00e5 kometens yta, som sublimerar vid l\u00e5g temperatur och som avger j\u00e4rn och nickel i ungef\u00e4r samma proportioner<\/em>\u201d f\u00f6rklarar Damiens Hutsem\u00e9kers<\/strong> som ocks\u00e5 ing\u00e5r i det belgiska forskarlaget fr\u00e5n universitetet i Li\u00e8ge.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om astronomerna \u00e4nnu inte har kunnat identifiera vilket material det r\u00f6r sig om kommer framsteg inom astronomin \u2013 som instrumentet Mid-infrared ELT Imager and Spectrograph (METIS<\/a>) p\u00e5 ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT<\/a>) \u2013 att g\u00f6ra det m\u00f6jligt att bekr\u00e4fta f\u00f6rekomsten av j\u00e4rn och nickel i kometatmosf\u00e4rerna.<\/p>\n\n\n\n Forskarna hoppas att deras studie kommer att bana v\u00e4g f\u00f6r framtida forskning. \u201cNu kommer astronomer att leta efter dessa linjer i arkivdata erh\u00e5llna med andra teleskop\u201d<\/em> s\u00e4ger Jehin. \u201cVi tror att detta kan leda till fler studier av dessa \u00e4mnen<\/em>\u201d.<\/p>\n\n\n\n En annan sp\u00e4nnande studie som ocks\u00e5 publicerats i Nature<\/em> visar att tungmetaller ocks\u00e5 finns i atmosf\u00e4ren hos den interstell\u00e4ra kometen 2I\/Borisov<\/a>. Ett forskarlag fr\u00e5n Polen observerade detta objekt, den f\u00f6rsta kometen fr\u00e5n ett annat stj\u00e4rnsystem som passerade solen, med instrumentet X-shooter<\/a>, en spektrograf p\u00e5 ESO:s VLT, n\u00e4r kometen passerade genom solsystemet f\u00f6r ett och ett halvt \u00e5r sedan. Forskarna fann att 2I\/Borisovs atmosf\u00e4r inneh\u00e5ller nickel i gasform.<\/p>\n\n\n\n \u201cInledningsvis hade vi sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att atom\u00e4rt nickel kunde finns i 2I\/Borisov p\u00e5 s\u00e5 stort avst\u00e5nd fr\u00e5n solen. Det var f\u00f6rst efter ett stort antal tester och kontroller som vi kunde \u00f6vertyga oss sj\u00e4lva<\/em>\u201d s\u00e4ger Piotr Guzik<\/strong> vid Jagellonska universitet i Polen, en av f\u00f6rfattarna till studien. Uppt\u00e4ckten \u00e4r ov\u00e4ntad eftersom gaser av tungmetaller tidigare bara har identifierats i heta omr\u00e5den som atmosf\u00e4rerna hos ultraheta expolaneter eller kometer som kommer mycket n\u00e4ra solen och sublimerar i snabb takt. Kometen 2I\/Borisov observerades n\u00e4r den var 300 miljoner kilometer fr\u00e5n solen, eller dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n solen som jorden.<\/p>\n\n\n\n Detaljstudier av interstell\u00e4ra objekt \u00e4r av fundamentalt vetenskapligt intresse eftersom de b\u00e4r p\u00e5 ov\u00e4rderlig information om de fr\u00e4mmande planetsystem d\u00e4r de bildades. \u201cPl\u00f6tsligt ins\u00e5g vi att nickel i gasform f\u00f6rekommer i kometatmosf\u00e4rer p\u00e5 andra platser i galaxen<\/em>\u201d s\u00e4ger medf\u00f6rfattaren Michal Drahus,<\/strong> \u00e4ven han fr\u00e5n Jagellonska universitetet.<\/p>\n\n\n\n De polska och belgiska studierna visar att b\u00e5de 2I\/Borisov och objekt i solsystemet har \u00e4nnu mer gemensamt \u00e4n man tidigare k\u00e4nt till. \u201cT\u00e4nk att kometerna i solsystemet har i det n\u00e4rmaste identiska kusiner i andra planetsystem \u2013 hur h\u00e4ftigt \u00e4r inte det<\/em>?\u201d avslutar Drahus<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" J\u00e4rn och nickel finns i kometerna I f\u00f6rra veckan d\u00f6k en nyhet upp fr\u00e5n ESO, som jag tycker \u00e4r v\u00e4rd att s\u00e5 h\u00e4r “postumt” ta upp i det astronomiska nyhetsfl\u00f6det. S\u00e5 ordet till ESO:s svenska pressmess: En ny studie av belgiska astronomer som har anv\u00e4nt data fr\u00e5n Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har… L\u00e4s mer »Nr 34 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87877"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87877"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87877\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87899,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87877\/revisions\/87899"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87877"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87877"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87877"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}} <\/span><\/ul><\/div><\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/eso2108a-300x188.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/eso2108b-300x188.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n