{"id":88063,"date":"2021-06-16T16:32:13","date_gmt":"2021-06-16T15:32:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=88063"},"modified":"2021-06-16T20:29:34","modified_gmt":"2021-06-16T19:29:34","slug":"nr-43-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/06\/16\/nr-43-2021\/","title":{"rendered":"Nr 43 2021"},"content":{"rendered":"\n<p><a href=\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/screen\/eso2109a.jpg\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Senaste Betelgeuse-nytt fr\u00e5n ESO:<\/h2>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">J\u00e4ttestj\u00e4rnans mystiska ljusstyrkeminskning f\u00f6rklarad<\/h2>\n\n\n\n<p>ESO <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2109\/?lang\">rapporterar idag<\/a>: N\u00e4r Betelgeuse, en ljusstark orange stj\u00e4rna i stj\u00e4rnbilden Orion, tappade i ljusstyrka i slutet av 2019 och b\u00f6rjan av 2020 blev astronomerna \u00f6verraskade. Ett forskarlag har nu publicerat nya bilder av stj\u00e4rnans yta, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) som tydligt visar hur dess ljusstyrka f\u00f6r\u00e4ndrades. Resultaten visar att Betelgeuse delvis skymdes av ett stoftmoln, vilket f\u00f6rklarar stj\u00e4rnans dramatiska f\u00f6rsvagning.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r Betelgeuse blev allt svagare i slutet av 2019, en f\u00f6r\u00e4ndring som kunde ses \u00e4ven f\u00f6r blotta \u00f6gat, riktade <strong>Miguel Montarg\u00e8s<\/strong> och hans forskarkollegor<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\"> ESO:s VLT<\/a> mot stj\u00e4rnan. <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/videos\/eso2003c\/\">J\u00e4mf\u00f6rt med en bild av stj\u00e4rnan tagen i januari 2019<\/a> visar en bild fr\u00e5n december samma \u00e5r att dess yta var betydligt m\u00f6rkare, s\u00e4rskilt dess s\u00f6dra del. Men man visste inte s\u00e4kert varf\u00f6r.<\/p>\n\n\n<p>\u00a0<\/p>\n<figure id=\"attachment_88068\" aria-describedby=\"caption-attachment-88068\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=88068\" rel=\"attachment wp-att-88068\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-88068\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b-300x141.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"141\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b-300x141.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b-1024x482.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b-768x361.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b-200x94.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/eso2109b.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-88068\" class=\"wp-caption-text\"><em>Bl\u00e5s upp bilden p\u00e5 din sk\u00e4rm!!!<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n<p>Astronomerna fortsatte att studera stj\u00e4rnan under dess djupa f\u00f6rsvagningsfas och tog ytterligare bilder i <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2109d\/\">januari 2020<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2109c\/\">mars 2020<\/a>. I april samma \u00e5r hade stj\u00e4rnan \u00e5terf\u00e5tt sin normala ljusstyrka.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201cF\u00f6r en g\u00e5ngs skull s\u00e5g vi en stj\u00e4rnas utseende f\u00f6r\u00e4ndras i realtid p\u00e5 tidsskalor av n\u00e5gra veckor\u201d s\u00e4ger Montarg\u00e8s, astronom vid&nbsp;Parisobservatoriet i Frankrike och KU Leuven i Belgien. <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/videos\/eso2109b\/\">De bilder som publiceras nu<\/a> \u00e4r de enda som visar hur Betelegeuses yta f\u00f6r\u00e4ndrades med tiden.<\/p>\n\n\n\n<p>I den nya studien som publiceras i dag i <em>Nature<\/em> visar forskarna att f\u00f6rsvagningen orsakades av stoft i stj\u00e4rnans atmosf\u00e4r, som i sin tur orsakades av att temperaturen p\u00e5 dess yta sj\u00f6nk.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ytan p\u00e5 Betelgeuse varierar kontinuerligt p\u00e5 grund enorma gasbubblor som r\u00f6r sig, sjunker och sv\u00e4ller i stj\u00e4rnan. Astronomerna drar slutsatsen att Betelgeuse en tid innan f\u00f6rsvagningen kastade ut en stor gasbubbla som avl\u00e4gsnade sig fr\u00e5n dess yta. N\u00e4r en region p\u00e5 stj\u00e4rnans yta strax d\u00e4refter sj\u00f6nk i temperatur orsakades en <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/videos\/eso2109c\/\">kondensation av stoftpartiklar<\/a> i gasen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201cVi har direkt kunnat observera bildningen av stj\u00e4rnstoft\u201d s\u00e4ger Montarg\u00e8s, vars forskning visar att stoftbildning kan ske mycket snabbt och n\u00e4ra en stj\u00e4rnas yta. \u201cStoft som kastas ut fr\u00e5n \u00e4ldre kalla stj\u00e4rnor, som det utkast vi har observerat, kan framgent bilda de byggstenar som kr\u00e4vs f\u00f6r utvecklingen av jordlika planeter och liv\u201d menar <strong>Emily Cannon<\/strong> fr\u00e5n KU Leuven, som ingick i forskarlaget.<\/p>\n\n\n\n<p>Ist\u00e4llet f\u00f6r en f\u00f6rsvagning orsakad av stoft spekulerades det p\u00e5 internet om fenomenet kunde orsakas av Betelgeuses kommande d\u00f6d i en spektakul\u00e4r supernovaexplosion. <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Keplers_stj%C3%A4rna\">Den senaste supernovan som observerades i v\u00e5r galax Vintergatan framtr\u00e4dde under 1600-talet<\/a>, vilket g\u00f6r att astronomerna inte \u00e4r helt s\u00e4kra p\u00e5 vilka signaler de ska leta efter precis innan en s\u00e5dan extrem h\u00e4ndelse sker. Men den nya studien visar att ljusstyrkeminskningen inte hade n\u00e5got att g\u00f6ra med stj\u00e4rnans framtida supernovautbrott.<\/p>\n\n\n\n<p>Den dramatiska minskningen i ljusstyrka hos en s\u00e5 stark stj\u00e4rna engagerade s\u00e5v\u00e4l professionella astronomer som amat\u00f6rastronomer. \u201cN\u00e4r man tittar upp mot stj\u00e4rnhimlen kan man f\u00e5 intrycket att stj\u00e4rnorna \u00e4r eviga och of\u00f6r\u00e4nderliga. F\u00f6rsvagningen hos Betelgeuse mots\u00e4ger denna illusion\u201d s\u00e4ger Cannon.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskarna anv\u00e4nde <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/sphere\/\">SPHERE<\/a>-instrumentet (Spectro-Polarimetric High-contrast Exoplanet REsearch) p\u00e5 ESO:s VLT f\u00f6r att direkt avbilda Betelgeuses yta och <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/gravity\/\">GRAVITY<\/a>-instrumentet p\u00e5 ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/technology\/interferometry\/\">Very Large Telescope Interferometer<\/a> (VLTI) f\u00f6r att f\u00f6lja stj\u00e4rnan under fenomenets g\u00e5ng. Teleskopen, som \u00e4r bel\u00e4gna p\u00e5 ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/\">Paranalobservatorium<\/a> i Chiles Atacama\u00f6ken, var \u201ckritiska verktyg f\u00f6r att diagnostisera orsaken till h\u00e4ndelsen\u201d s\u00e4ger Cannon. \u201cVi kunde observera stj\u00e4rnan inte bara som en punkt, utan som en glob med f\u00f6r\u00e4nderliga detaljer p\u00e5 ytan\u201d, till\u00e4gger Montarg\u00e8s.<\/p>\n\n\n\n<p>B\u00e5de Montarg\u00e8s och Cannon ser med f\u00f6rhoppning fram emot de resultat som framtida astronomiska instrument, s\u00e4rskilt ESO:s <a href=\"https:\/\/elt.eso.org\/\">Extremely Large Telescope<\/a> (ELT), kommer bidra med till f\u00f6rst\u00e5elsen av den <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/R%C3%B6d_superj%C3%A4tte\">r\u00f6da superj\u00e4ttestj\u00e4rnan<\/a> Betelgeuse. \u201cDen o\u00f6vertr\u00e4ffade vinkeluppl\u00f6sningen hos ELT kommer ge oss m\u00f6jlighet att direkt avbilda stj\u00e4rnan i fantastisk detaljrikedom\u201d s\u00e4ger Cannon. \u201cTeleskopet kommer ocks\u00e5 att ut\u00f6ka antalet r\u00f6da superj\u00e4ttar som vi kan studera ytan p\u00e5, och hj\u00e4lpa oss att avsl\u00f6ja deras mysterier\u201d.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Artist\u2019s animation of Betelgeuse and its dusty veil\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/w4CLztulAnY?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Senaste Betelgeuse-nytt fr\u00e5n ESO: J\u00e4ttestj\u00e4rnans mystiska ljusstyrkeminskning f\u00f6rklarad ESO rapporterar idag: N\u00e4r Betelgeuse, en ljusstark orange stj\u00e4rna i stj\u00e4rnbilden Orion, tappade i ljusstyrka i slutet av 2019 och b\u00f6rjan av 2020 blev astronomerna \u00f6verraskade. Ett forskarlag har nu publicerat nya bilder av stj\u00e4rnans yta, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) som tydligt&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/06\/16\/nr-43-2021\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 43 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88063"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88063"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88063\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88075,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88063\/revisions\/88075"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88063"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88063"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88063"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}