{"id":88173,"date":"2021-06-30T10:46:31","date_gmt":"2021-06-30T09:46:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=88173"},"modified":"2021-06-30T20:58:10","modified_gmt":"2021-06-30T19:58:10","slug":"nr-48-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/06\/30\/nr-48-2021\/","title":{"rendered":"Nr 48 2021"},"content":{"rendered":"\n

“Svenska” CHEOPS fann unik exoplanet<\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Stockh0lms Universitet ber\u00e4ttas i en relis<\/a> att under en observation av tv\u00e5 planeter runt en n\u00e4rliggande stj\u00e4rna fick rymdteleskopet CHEOPS ov\u00e4ntat syn p\u00e5 hur en tredje planet passerade framf\u00f6r stj\u00e4rnan. Planetens passage avsl\u00f6jar nya detaljer om en s\u00e4llsynt planet utan k\u00e4nd motsvarighet.<\/p>\n\n\n\n

* Europeiska rymdorganisationen<\/strong> ESA:s rymdteleskop CHEOPS har som fr\u00e4msta uppgift att unders\u00f6ka redan k\u00e4nda s\u00e5 kallade exoplaneter, allts\u00e5 planeter som kretsar runt andra stj\u00e4rnor \u00e4n solen.<\/p>\n\n\n\n

* Nu har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen<\/strong> rymdteleskopet avsl\u00f6jat att en exoplanet med en omloppstid p\u00e5 \u00f6ver 100 dygn passerar framf\u00f6r sin ljusstarka stj\u00e4rna, enligt en kommande studie i Nature Astronomy.<\/em> Stj\u00e4rnan \u00e4r tillr\u00e4ckligt ljus f\u00f6r att kunna ses med det blotta \u00f6gat.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Illustration: ESA<\/em><\/p>\n\n\n

\u2013 Bara en br\u00e5kdel av exoplanetsystemen \u00e4r orienterade s\u00e5 att dess planeter g\u00e5r framf\u00f6r sin stj\u00e4rna. Att hitta ett s\u00e5dant runt en s\u00e5 n\u00e4rbel\u00e4gen och ljusstark stj\u00e4rna \u00e4r ett riktigt fynd. Bara tv\u00e5 liknande system har hittats hittills, och ingen med planet av lika l\u00e5ng omloppstid, s\u00e4ger Alexis Brandeker<\/strong>, docent vid institutionen f\u00f6r astronomi vid Stockholms universitet, som \u00e4r en av artikelf\u00f6rfattarna och som har deltagit i de dataanalyser som studien \u00e4r baserad p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

* Den nyfunna exoplaneten kretsar<\/strong> kring stj\u00e4rnan, nu2 Lupi. Stj\u00e4rnan \u00e4r av samma typ som v\u00e5r egen sol och befinner sig p\u00e5 46 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd, vilket ur astronomisk synvinkel \u00e4r i solens omedelbara grannskap. Fr\u00e5n m\u00e4tningar av stj\u00e4rnans r\u00f6relse \u00e4r det sedan tidigare k\u00e4nt att stj\u00e4rnan har tre planeter, med beteckningarna b, c och den nu observerade d, med omloppstider p\u00e5 12, 28 respektive 107 dygn. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 V\u00e5r plan var att observera passager av planeterna b och c f\u00f6r att karakterisera dem b\u00e4ttre, men under observationen av planet c s\u00e5g vi detta fantastiska: en ov\u00e4ntad passage av planet d, som ligger betydligt l\u00e4ngre ut i systemet, s\u00e4ger Laetitia Delrez f<\/strong>r\u00e5n universitetet i Li\u00e8ge, Belgien, som leder studien.<\/p>\n\n\n\n

* Chansen att en planet ska<\/strong> passera framf\u00f6r sin stj\u00e4rna minskar ju l\u00e4ngre fr\u00e5n stj\u00e4rnan planeten kretsar. F\u00f6r en planet p\u00e5 samma avst\u00e5nd som planet d \u00e4r det bara i ett av hundra planetsystem man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att se en passage. Samtidigt \u00e4r de avl\u00e4gsna planeterna bland de mest intressanta att studera, eftersom de ofta \u00e4r mer lika de vi ser i v\u00e5rt eget solsystem, d\u00e4r planet d skulle ligga strax utanf\u00f6r Merkurius bana.<\/p>\n\n\n\n

\n