Forskarna pratar om en “oblique collision” med en s\u00e5 kallad impact parameter p\u00e5 0,75, vilket betyder att sm\u00e4llen inte skedde rakt p\u00e5 utan att nedslaget skedde snett fr\u00e5n sidan. Med f\u00f6ljd att proto-Uranus kantrade.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna bakom utr\u00e4kningen hoppas p\u00e5 att en kommande rymdfarkost ska l\u00f6sa g\u00e5tan.<\/p>\n\n\n\n
Tidigare i \u00e5r fick vi \u00e4ven veta att f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har r\u00f6ntgenstr\u00e5lning detekterats fr\u00e5n Uranus<\/a> via NASA:s Chandra-sond.<\/p>\n\n\n Bildk\u00e4lla; NASA\/Chandra<\/em><\/p>\n\n\n\n Hubble-teleskopet har st\u00e5tt inaktivt en tid efter ett datatrouble ombord men NASA har ett backupsystem<\/a> som ska f\u00e5 HST p\u00e5 banan igen.<\/p>\n\n\n\n Den som vill veta vad som utforskas p\u00e5 US Naval Observatory, som ligger s\u00e5 gott som granng\u00e5rds med den amerikanska vicepresidentens hem i Washington DC, finns h\u00e4r en f\u00e4rsk rappor<\/a>t om dubbelstj\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n Ett forskarlag har publicerat nya observationer av n\u00e4rbel\u00e4gna galaxer som p\u00e5minner om kosmiska fyrverkerier. Bilderna, tagna med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) visar olika komponenter i galaxerna i distinkta f\u00e4rger vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomerna att exakt se var unga stj\u00e4rnor och den upphettade gasen runt dem \u00e4r bel\u00e4gna. <\/p>\n\n\n\n Genom att kombinera observationerna med data fr\u00e5n Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA), d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, bidrar forskarna med ny information om de processer som f\u00e5r gasen att bilda stj\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n Bildk\u00e4lla: ESO:s pressmess<\/em><\/p>\n\n\n Astronomerna vet att stj\u00e4rnor bildas i moln av gas, men exakt vad som s\u00e4tter ig\u00e5ng stj\u00e4rnbildningen \u00e4r oklart. F\u00f6r att unders\u00f6ka processen n\u00e4rmare observerade en grupp astronomer ett antal n\u00e4rbel\u00e4gna galaxer med kraftfulla teleskop p\u00e5 marken och i rymden f\u00f6r att unders\u00f6ka de olika regionerna i galaxen d\u00e4r stj\u00e4rnbildning sker.<\/p>\n\n\n\n Forts\u00e4ttningen p\u00e5 ESO:s pressmess kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n Ytterligare ammunition till diskussionen om var universums tunga grund\u00e4mnen h\u00e4rr\u00f6r ifr\u00e5n har nyligen publicerats<\/a> – baserat p\u00e5 fynd i jordklotets inre. <\/p>\n\n\n\n Id\u00e9n om att supernovor finns med i ekvationen st\u00e4mmer delvis, men bara delvis. Mycket pekar p\u00e5 att sammanslagningen av tv\u00e5 neutronstj\u00e4rnor idag ska ses som “ugnen” d\u00e4r tunga j\u00e4rn-och plutonium-isotoper skapas.<\/p>\n\n\n\n Den satirtecknande, prisade lundapr\u00e4sten Kent Wisti<\/strong> har f\u00e5tt m\u00e5nga fans \u00e4ven i v\u00e5ra kretsar, vilket bevisas av att vicebloggaren Christian Vestergaard<\/strong> f\u00f6rmedlat denna bild:<\/p>\n\n\n Uranus st\u00f6rdes av j\u00e4ttenedslag En av planetsystemets stora g\u00e5tor \u00e4r varf\u00f6r Uranus rotationsaxel ligger s\u00e5 n\u00e4ra banplanet. Vad beror det p\u00e5? Nya simuleringar visar att en ung “proto-Uranus” kolliderade med en kosmisk j\u00e4ttesten tre ggr jordens massa med en nedslagshastighet p\u00e5 18,2 km\/s, vilket r\u00e4ckte f\u00f6r att gasj\u00e4tten skulle kantra. Dessutom skapades Uranus “regul\u00e4ra” m\u00e5nar… L\u00e4s mer »Nr 51 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88249"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88249"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88277,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88249\/revisions\/88277"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/uranus-300x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\nTrubbel f\u00f6r Hubble<\/h2>\n\n\n\n
Dubbelstj\u00e4rnor studeras i Washington DC<\/h2>\n\n\n\n
Fyrverkeri och stj\u00e4rnbildning<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/eso2110a-300x183.jpg\")
<\/a><\/p>\nVar kommer de tunga grund\u00e4mnena ifr\u00e5n?<\/h2>\n\n\n\n
Aldrig f\u00f6r sent att ge upp!<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/87019319_3640731986001529_219731209763160064_n-1-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"