{"id":88555,"date":"2021-08-31T09:15:50","date_gmt":"2021-08-31T08:15:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=88555"},"modified":"2021-08-31T21:18:32","modified_gmt":"2021-08-31T20:18:32","slug":"nr-60-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/08\/31\/nr-60-2021\/","title":{"rendered":"Nr 60 2021"},"content":{"rendered":"\n

Oborstade slyngelgalaxer!<\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Lunds universitet har denna artikel <\/a>av Johan Joelsson<\/strong> dykt upp. Rubriken “Lundaforskare har kartlagt hur obstinata ungdomsgalaxer v\u00e4xer upp och mognar”.<\/p>\n\n\n\n

\"Simuleringsbild<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Genom en superdatorsimulering kunde forskarna komma fram till sina resultat. BILD: LUNDS UNIVERSITET<\/em><\/p>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av en superdatorsimulering<\/strong> har ett forskarlag lyckats f\u00f6lja en galax utveckling under 13,8 miljarder \u00e5r. Studien visar hur unga och kaotiska galaxer, tack vare interstell\u00e4ra frontalkrockar, med tiden mognar till stabila spiralgalaxer, som exempelvis Vintergatan.<\/p>\n\n\n\n

Efter big bang f\u00f6r 13,8 miljarder<\/strong> \u00e5r sedan var v\u00e4rldsrymden ett veritabelt vilda v\u00e4stern. Galaxer kolliderade. Stj\u00e4rnor bildades i en rasande takt inuti enorma gasmoln. Men efter n\u00e5gra miljarder \u00e5r av interstell\u00e4rt kaos b\u00f6rjade de anarkistiska galaxembryona bli mer stabila f\u00f6r att med tiden mogna till v\u00e4lordnade spiralgalaxer. Exakt hur denna utveckling g\u00e5tt till har l\u00e4nge varit en g\u00e5ta f\u00f6r v\u00e4rldens astronomer. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society<\/em>, har forskare i Lund lyckats bringa viss klarhet i fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Med hj\u00e4lp av en superdator<\/strong> har vi skapat en h\u00f6guppl\u00f6st simulering som ger en detaljerad bild av en enskild galax utveckling sedan big bang. Simuleringen har gett oss en rad nya insikter i hur spiralgalaxer som Vintergatan kan ha kommit till, s\u00e4ger Oscar Agertz,<\/strong> astronomiforskare vid Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n

I studien har astronomerna, <\/strong>med Oscar Agertz och Florent Renaud<\/strong> i spetsen, utg\u00e5tt fr\u00e5n Vintergatans stj\u00e4rnor. Stj\u00e4rnorna fungerar som tidskapslar som skvallrar om svunna epoker och den milj\u00f6 de en g\u00e5ng bildats i. Deras positioner, hastigheter och halter av grund\u00e4mnen kan d\u00e4rf\u00f6r, med hj\u00e4lp av datorsimuleringar, hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 hur v\u00e5r egen galax bildats. Det \u00e4r ocks\u00e5 i Vintergatans stj\u00e4rnor som tecken finns p\u00e5 hur de vilda unggalaxerna f\u00f6r tio miljarder \u00e5r sedan p\u00e5b\u00f6rjade sin utveckling till lugna spiralgalaxer.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har uppt\u00e4ckt att n\u00e4r tv\u00e5 <\/strong>stora galaxer kolliderar kan en ny skiva bildas runt den \u00e4ldre, tack vare enorma fl\u00f6den av stj\u00e4rnbildande gas. V\u00e5r simulering visar att den gamla och nya stj\u00e4rnskivan l\u00e5ngsamt v\u00e4xte ihop under flera miljarder \u00e5r. N\u00e5got som inte bara resulterade i en stabil spiralgalax, utan \u00e4ven stj\u00e4rnor med liknande beskaffenheter som i Vintergatan, s\u00e4ger Florent Renaud, astronomiforskare vid Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n

\"Bild<\/figure>\n\n\n\n

En kompakt grupp av interagerande galaxer som kan motsvara det kaos som r\u00e5dde i tidiga universum. FOTO: NASA\/ESA, AND THE HUBBLE SM4 ERO TEAM<\/em><\/p>\n\n\n\n

De nya resultaten kommer <\/strong>att hj\u00e4lpa astronomer att tolka nuvarande och framtida kartl\u00e4ggningar av Vintergatan. Studien pekar i en ny forskningsinriktning d\u00e4r samspelet mellan stora galaxkrockar och hur spiralgalaxers skivor bildas kommer att bli central. Forskarlaget i Lund har redan p\u00e5b\u00f6rjat nya superdatorsimuleringar i samarbete med forskningsinfrastrukturen PRACE (Partnership for Advanced Computing in Europe).<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Genom den aktuella studien <\/strong>och v\u00e5ra nya datorsimuleringar kommer vi att f\u00e5 fram en m\u00e4ngd information som g\u00f6r att vi b\u00e4ttre kan f\u00f6rst\u00e5 Vintergatans fascinerande liv sedan universums begynnelse, s\u00e4ger Oscar Agertz.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom Lunds universitet<\/strong> har University of Surrey deltagit i arbetet.<\/p>\n\n\n\n

Studien publiceras<\/strong> som en tredelad artikelserie i juninumret av den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.<\/em><\/p>\n\n\n\n

PS. Noteras b\u00f6r att \u00e4ven v\u00e5r styrelseledamot i ASTB Nils Ryde <\/strong>\u00e4r en av f\u00f6rfattarna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4rstudie av solfl\u00e4ck<\/h2>\n\n\n\n

Hans Hilderfors<\/strong> har gjort ett “f\u00f6rs\u00f6k” till avbildning av en liten solfl\u00e4ck, AR 2859,  i h\u00f6g uppl\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n

Fotograferad i \u201dvitt ljus\u201d med ett Baader AstroSolar filter kombinerat med ett Baader solar continuum filter.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

– Man ser tydligt det celliknande m\u00f6nstret p\u00e5 solytan, s\u00e5 kallade granulationer, som omger solfl\u00e4cken. Solfl\u00e4ckens struktur framg\u00e5r ocks\u00e5 tydligt.<\/p>\n\n\n\n

Hans tog bilden innan vi i f\u00f6rra veckan kunde njuta av solforskaren Dan Kiselmans<\/strong> direkts\u00e4nda zoomm\u00f6te fr\u00e5n det svenska solteleskopet p\u00e5 La Palma.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Oborstade slyngelgalaxer! Fr\u00e5n Lunds universitet har denna artikel av Johan Joelsson dykt upp. Rubriken “Lundaforskare har kartlagt hur obstinata ungdomsgalaxer v\u00e4xer upp och mognar”. Genom en superdatorsimulering kunde forskarna komma fram till sina resultat. BILD: LUNDS UNIVERSITET Med hj\u00e4lp av en superdatorsimulering har ett forskarlag lyckats f\u00f6lja en galax utveckling under 13,8 miljarder \u00e5r. Studien… L\u00e4s mer »Nr 60 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88555"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88555"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88555\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88577,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88555\/revisions\/88577"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88555"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88555"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88555"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}