{"id":88579,"date":"2021-09-02T11:05:41","date_gmt":"2021-09-02T10:05:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=88579"},"modified":"2021-09-04T07:54:34","modified_gmt":"2021-09-04T06:54:34","slug":"nr-61-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/09\/02\/nr-61-2021\/","title":{"rendered":"Nr 61 2021"},"content":{"rendered":"\n

Mycket Lund i dag:<\/h2>\n\n\n\n

1. Lundaobsis b\u00f6rjar med – podcast!<\/h2>\n\n\n\n

Via kompisen Anna S Arnadottir<\/strong> p\u00e5 Lundaobsis f\u00e5r vi veta att v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 astronomiska institutionen sparkar ig\u00e5ng podcasten The Meridian <\/em>i slutet av september. All info h\u00e4r om de sex f\u00f6rsta bidragen inklusive “ettan” som diskuterar ADON som i Astronomins Dag och Natt 25.9:<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.astro.lu.se\/TheMeridian<\/a><\/p>\n\n\n\n

2. Lundahumanister \u00f6ppna(r) f\u00f6r rymden<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5r Stockholmsprofessor Jesper Sollerman<\/strong> tipsar om en artikel i Curie, <\/em><\/a>som ges ut av Vetenskapsr\u00e5det. Rubriken: “Visst har humanisterna i rymden att g\u00f6ra”.<\/p>\n\n\n\n

Kan rymdforskning verkligen utvecklas till ett starkt forskningsomr\u00e5de inom humaniora och teologi? Ja, menar lundaforskarna bakom den tv\u00e4rvetenskapliga forskningsplattformen Space Humanities.
\u2013 Fr\u00e5gorna om hur vi f\u00e5r exploatera rymden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli heta, s\u00e4ger David Dun\u00e9r <\/strong>(v\u00e4lk\u00e4nd ASTB-f\u00f6rel\u00e4sare, prof i Id\u00e9 och l\u00e4rdomshistoria)och Erik Persson<\/strong> (filosof).<\/p>\n\n\n\n

Trots en del krumbukter inledninsgvis kom s\u00e5 sm\u00e5ningom ett anslag till Space Humanities, som inte saknar uppdrag.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Som id\u00e9historiker har jag intresserat mig f\u00f6r de psykologiska och kognitiva effekter som uppst\u00e5r i m\u00f6tet med det fr\u00e4mmande, till exempel n\u00e4r europ\u00e9erna kom till Amerika och m\u00f6tte en annorlunda kultur. Det var problem som jag kom att \u00f6verf\u00f6ra till m\u00f6ten med fr\u00e4mmande livsformer i rymden, ber\u00e4ttar David Dun\u00e9r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

David Dun\u00e9r vid ett m\u00f6te i ASTB. Bildk\u00e4lla: ASTB<\/em><\/p>\n\n\n\n

Han blev tidigt intresserad av astronomi och rymdforskning. Detsamma g\u00e4ller Erik Persson som n\u00e4r han under en tid arbetade p\u00e5 Institute for Advanced Studies i Princeton deltog i ett NASA-finansierat projekt om etiska fr\u00e5gor i samband med astrobiologisk forskning.<\/p>\n\n\n\n

Bland kn\u00e4ckfr\u00e5gorna h\u00f6r konflikten mellan astrobiologisk forskning och den privata rymdindustrin och hur man f\u00e5r exploatera rymden, hur liv egentligen ska definieras, hur rymdforskningen samverkar med samh\u00e4llet, sin tids v\u00e4rderingar och prioriteringar <\/p>\n\n\n\n

I st\u00e4llet f\u00f6r 1960-talets rymdkappl\u00f6pning mellan USA och Sovjetunionen har det nu uppst\u00e5tt en situation d\u00e4r ett v\u00e4xande antal nationer \u2013 Japan, Indien, Kina, F\u00f6renade Arabemiraten och Europa \u2013 genom EU\/ESA vill h\u00e4vda sig som framst\u00e5ende rymdtekniknationer.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom finns det ju nu ocks\u00e5 ett antal privata akt\u00f6rer som SpaceX som utf\u00f6rt uppdrag \u00e5t NASA och Virgin Galactic som ska satsa p\u00e5 rymdturism. Vem har r\u00e4tt att uppr\u00e4tta baser eller utvinna mineraler p\u00e5 Mars och m\u00e5nen? Det enda avtal som finns om rymden \u2013 Outer Space Treaty \u2013 \u00e4r fr\u00e5n 1960-talet och s\u00f6ker reglera rymdens militarisering, f\u00f6rbjuder k\u00e4rnvapen och s\u00e4ger att rymden \u00e4r till f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 har Luxemburg och USA stiftat lagar som ger den som f\u00f6rst kommer till ett st\u00e4lle r\u00e4tten att bryta mineraler d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\n