{"id":88865,"date":"2021-10-12T16:04:47","date_gmt":"2021-10-12T15:04:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=88865"},"modified":"2021-10-12T16:04:54","modified_gmt":"2021-10-12T15:04:54","slug":"nr-72-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/10\/12\/nr-72-2021\/","title":{"rendered":"Nr 72 2021"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Galaxfiske fr\u00e5n Malm\u00f6s grumliga skyar<\/h2>\n\n\n\n<p>NGC 6946 aka Fyrverkerigalaxen f\u00e5ngades av <strong>Hans Hilderfors <\/strong> 9 oktober med 4 timmars sammanlagd exponering med hj\u00e4lp av LRGB-filter.<\/p>\n\n\n\n<p>Hans ber\u00e4ttar, att galaxen ligger cirka 25 miljoner ljus\u00e5r bort och syns i stj\u00e4rnbilden Cepheus. Senaste \u00e5rhundradet har inte mindre \u00e4n 10 supernovor observerats i denna galax som dessutom har stora omr\u00e5den med rik stj\u00e4rnnybildning. D\u00e4rav namnet \u201dFyrverkerigalaxen\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Klicka upp bilden REJ\u00c4LT p\u00e5 din sk\u00e4rm!!! <\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=88877\" rel=\"attachment wp-att-88877\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-88877\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-200x150.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/NGC-6946-1-1-2048x1536.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p>En m\u00e4ngd stj\u00e4rnor syns runt galaxen eftersom den ligger n\u00e4ra Vintergatans galaktiska plan. Detta medf\u00f6r \u00e4ven att stoft och gas i Vintergatan delvis skymmer galaxen sett fr\u00e5n oss.<\/p>\n\n\n\n<p>Bildfakta:&nbsp; Datum 2021-10-09<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Exponering:&nbsp;&nbsp; L: 120x60s,&nbsp;&nbsp; R,G,B:&nbsp; 40 x 60s vardera.<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Kamera:&nbsp; Monokrom CCD med filterhjul<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Optik: Refraktor&nbsp; 130\/f4,5<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Bildf\u00e4lt: 70&#8242; x 53&#8242; med N^W&gt;.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h1 class=\"wp-block-heading\">ESO fotade 42 av solsystemets st\u00f6rsta asteroider<\/h1>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n ESO inl\u00f6pte i dag detta pressmess:<a href=\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/screen\/eso2114a.jpg\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Med hj\u00e4lp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) i Chile har astronomer avbildat 42 av de st\u00f6rsta asteroiderna som g\u00e5r i banor mellan Mars och Jupiter. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en s\u00e5 stor grupp asteroider avbildas med s\u00e5 h\u00f6g detaljsk\u00e4rpa. Observationerna avsl\u00f6jar en m\u00e4ngd olika former, fr\u00e5n sf\u00e4riska till starkt avl\u00e5nga, och hj\u00e4lper astronomerna att f\u00f6rst\u00e5 asteroidernas ursprung i solsystemet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Meet 42 Asteroids in Our Solar System (ESOcast 243 Light)\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/dMrTgD1mYEQ?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>De detaljerade bilderna av de 42 objekten \u00e4r ett stort kliv fram\u00e5t i v\u00e5r utforskning av asteroiderna. De var m\u00f6jliga att erh\u00e5lla tack vare avancerade markbaserade teleskop och bidrar till att besvara den yttersta fr\u00e5gan om livet, universum och allting <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2114\/?lang#1\">[1]<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<p>\u201cEndast tre av de stora huvudb\u00e4ltsasteroiderna, Ceres, Vesta och Lutetia, har fotograferats i detalj tidigare, tack vare bes\u00f6k av rymdsonderna Dawn (NASA) och Rosetta (ESA)\u201d f\u00f6rklarar <strong>Pierre Vernazza <\/strong>vid Laboratoire d\u2019Astrophysique de Marseille i Frankrike, som ledde studien som publiceras i dag i Astronomy &amp; Astrophysics. \u201cV\u00e5ra observationer med ESO-teleskop bidrar med bilder av l\u00e5ngt fler asteroider, totalt 42.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Det begr\u00e4nsade antalet asteroider som hade studerats tidigare i detalj innebar att de grundl\u00e4ggande egenskaperna, som deras tredimensionella form och densitet, har varit d\u00e5ligt k\u00e4nda. Mellan 2017 och 2019 utf\u00f6rde Vernazza och hans kollegor ett genomgripande program f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 denna situation.<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta av de <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2114f\/\">42 asteroiderna<\/a> \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n 100 km, och i deras urval finns n\u00e4stan alla asteroider st\u00f6rre \u00e4n 200 km, 20 av 23. De st\u00f6rsta asteroiderna var <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2114b\/\">Ceres och Vesta<\/a> med diametrar av cirka 940 och 520 km, och de minsta var <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2114c\/\">Urania och Ausonia<\/a>, cirka 90 km stora.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"42 asteroids in our Solar System and their orbits\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/76okazkrp-0?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Genom att \u00e5terskapa objektens former fr\u00e5n bilderna kunde tv\u00e5 grupper bland dem urskiljas. Vissa \u00e4r n\u00e4stan perfekta klot, som <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso1918\/\">Hygiea<\/a> och Ceres, medan andra har mer avl\u00e5nga former med den <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso2113\/\">\u201chundbensformade\u201d asteroiden Kleopatra<\/a> i t\u00e4ten.<\/p>\n\n\n\n<p>Genom att kombinera kropparnas former med information om deras massor fann forskarna att densiteterna varierar kraftigt. De fyra asteroiderna med l\u00e4gst densitet, bland annat <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2114d\/\">Lamberta och Sylvia<\/a>, har v\u00e4rden kring 1,3 gram per kubikcentimeter, vilket \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 mycket som kol. De med h\u00f6gst densitet, <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso2114e\/\">Psyche och Kalliope<\/a>, har densiteter kring 3,9 respektive 4,4 gram per kubikcentimeter, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n diamant (3,5 gram per kubikcentimeter).<\/p>\n\n\n\n<p>De stora skillnaderna i densitet indikerar att asteroidernas sammans\u00e4ttning varierar avsev\u00e4rt, vilket ger en inblick i deras ursprung. \u201cV\u00e5ra observationer st\u00e4rker teorin att kropparna har migrerat kraftigt sedan de bildades. Den enorma skillnaden i densitet kan bara f\u00f6rklaras med att de har bildats p\u00e5 mycket olika st\u00e4llen i solsystemet\u201d f\u00f6rklarar <strong>Josef Hanu\u0161 <\/strong>vid Karlsuniversitetet i Prag, Tjeckien, och en av medf\u00f6rfattarna till studien. Resultaten bekr\u00e4ftar teorin att asteroiderna med l\u00e4gst t\u00e4thet bildades i solsystemets utkanter bortanf\u00f6r Neptunusbanan och migrerade till sin nuvarande position.<\/p>\n\n\n\n<p>Resultaten var m\u00f6jliga tack vare den h\u00f6ga k\u00e4nsligheten hos <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/sphere\/\">SPHERE<\/a>-instrumentet (Spectro-Polarimetric High-contrast Exoplanet REsearch) vid ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\">VLT<\/a> <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2114\/?lang#2\">[2]<\/a>: \u201cMed f\u00f6rb\u00e4ttringarna hos SPHERE, kombinerat med den d\u00e5liga kunskapen om de stora huvudb\u00e4ltsasteroiderna, kunde vi bidra p\u00e5 ett signifikant s\u00e4tt inom detta forskningsomr\u00e5de\u201d s\u00e4ger medf\u00f6rfattaren <strong>Laurent Jorda<\/strong> vid Laboratoire d&#8217;Astrophysique de Marseille.<\/p>\n\n\n\n<p>Astronomer kommer att kunna fotografera \u00e4nnu fler detaljer med h\u00f6g detaljrikedom med ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) som konstrueras i Chile och som ska p\u00e5b\u00f6rja observationer senare under detta \u00e5rtionde. \u201cELT-observationer kommer kunna g\u00f6ras av huvudb\u00e4ltsasteroider s\u00e5 sm\u00e5 som 35-80 km, beroende p\u00e5 deras banor i asteroidb\u00e4ltet, och av kratrar ned till en storlek av 10-25 km\u201d s\u00e4ger Vernazza. \u201cMed ett instrument likt SPHERE p\u00e5 ELT skulle vi till och med kunna utforska ett liknande urval av kroppar i det avl\u00e4gsna <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kuiperb%C3%A4ltet\">Kuiperb\u00e4ltet<\/a>. D\u00e4rmed hade vi kunnat karakt\u00e4risera den geologiska historien f\u00f6r ett mycket st\u00f6rre urval av objekt fr\u00e5n markbaserade observatorier\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tr\u00e5kigt faktafel<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Maria K\u00fcchens<\/strong> bok <em>Rymdens alfabe<\/em>t \u00e4r underh\u00e5llande, absolut. Men det finns ett faktafel som retar  en petim\u00e4ter som W-bloggens ansvarige: Hon skriver att <strong>Tycho Brahe<\/strong> s\u00e5g sin stj\u00e4rnsm\u00e4ll, den nya stj\u00e4rnan 1572, i Karlavagnen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r hon ensam om.<\/p>\n\n\n\n<p>Om hon g\u00e5tt med i Astronomiska S\u00e4llskapet Tycho Brahe hade hon f\u00f6rst\u00e5tt varf\u00f6r vi sen mer \u00e4n tio \u00e5r publicerar Cassiopeiabloggen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Tom Lehrer sl\u00e4pper loss!<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Anders Nyholm <\/strong>tipsar om att <strong>Tom Lehrer<\/strong> (93), som skrivit s\u00e5 m\u00e5nga underfundiga och elaka s\u00e5nger och som vi \u00e4lskade n\u00e4r jag var ton\u00e5ring, sen ett \u00e5r i princip sl\u00e4ppt sin musik och sina texter helt fria:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/tomlehrersongs.com\/ \">https:\/\/tomlehrersongs.com\/ <\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Ta t ex del av hans genuint b\u00f6\u00f6\u00f6se <strong>Werner von Braun<\/strong>-l\u00e5t! Finns h\u00e4r p\u00e5 Youtube:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Tom Lehrer - Wernher von Braun\" width=\"1200\" height=\"900\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/QEJ9HrZq7Ro?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Stj\u00e4rnv\u00e4nner rekommenderar \u00e4ven grund\u00e4mnesl\u00e5ten, som finns p\u00e5 Youtube.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Galaxfiske fr\u00e5n Malm\u00f6s grumliga skyar NGC 6946 aka Fyrverkerigalaxen f\u00e5ngades av Hans Hilderfors 9 oktober med 4 timmars sammanlagd exponering med hj\u00e4lp av LRGB-filter. Hans ber\u00e4ttar, att galaxen ligger cirka 25 miljoner ljus\u00e5r bort och syns i stj\u00e4rnbilden Cepheus. Senaste \u00e5rhundradet har inte mindre \u00e4n 10 supernovor observerats i denna galax som dessutom har stora&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/10\/12\/nr-72-2021\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 72 2021<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88865"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88865"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88890,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88865\/revisions\/88890"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88865"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88865"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}