{"id":8901,"date":"2010-11-23T21:31:21","date_gmt":"2010-11-23T20:31:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=8901"},"modified":"2010-11-23T22:32:38","modified_gmt":"2010-11-23T21:32:38","slug":"nr-213-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/11\/23\/nr-213-2010\/","title":{"rendered":"Nr 213 2010"},"content":{"rendered":"

Jorden sedd\u00a0 fr\u00e5n Merkurius-sonden<\/h2>\n

Sol- och planetsystemets innersta planet Merkurius kommer att f\u00e5 stifta bekantskap med MESSENGER-sonden p\u00e5 allvar i b\u00f6rjan av n\u00e4sta \u00e5r<\/a>, och det \u00e4r lika bra att l\u00e4ra sig att surfa in p\u00e5 hemsidan, som redan servar oss med sp\u00e4nnande material. Hur ser t ex jorden ut fr\u00e5n MESSENGERS horisont? I kv\u00e4ll s\u00e5g den ut s\u00e5 h\u00e4r:\"\"<\/a><\/p>\n

Ljusprickarna vi ser \u00e4r stj\u00e4rnor ljusare \u00e4n magnitud 9 och jordbanan, 30 grader bred,\u00a0 \u00e4r det bl\u00e5 strecket.<\/p>\n

114 jorddygn \u00e5terst\u00e5r innan MESSENGER placerar sig i sin parkeringsbana runt planeten.<\/p>\n

2011 blir Merkurius \u00e5r, tror ju jag!<\/p>\n

F\u00f6rsta rapporten fr\u00e5n tiden F\u00d6RE Big Bang!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
WMAP:s kartl\u00e4ggning av CMB. Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Jag vet inte om det \u00e4r ett paradigmskifte p\u00e5 g\u00e5ng, men nu talar gamle v\u00e4lk\u00e4nde Oxford-fysikern Roger Penrose och hans armeniske kollega Vahe Gurzadyan om att de hittat mystiska, koncentriska\u00a0 cirklar<\/a> i den kosmiska mikrov\u00e5gsbakgrunden (CMB) – omr\u00e5den med l\u00e4gre temp \u00e4n omgivningen – som g\u00f6r det m\u00f6jligt att se bakom och greppa tiden och rymden\u00a0 F\u00d6RE Big Bang! Inflationsteorin kullkastas samtidigt.<\/p>\n

Jag v\u00e5gar mig inte p\u00e5 att i \u00f6vrigt relatera vad dessa forskare kommit p\u00e5, bara att deras resonemang verka f\u00f6ra oss tillbaka till ruta 1 och teorierna om ett cykliskt universum.<\/p>\n

\u00c5ratal av minuti\u00f6sa analyser av kosmologiutforskarna WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) och BOOMERanG, ballongexperimentet i Antarktis, ligger bakom.<\/p>\n

Einstein-priset<\/h2>\n

\"\"<\/a>I schweiziska Bern har Albert Einstein Gesellschaft sitt h\u00f6gkvarte<\/a>r i ett hus i vilket Einstein bodde i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet, och detta s\u00e4llskap delar \u00e5rligen ut sin Einstein-medalj till f\u00f6rtj\u00e4nta forskare. I \u00e5r gick den till den teoretiske fysikern Hermann Nicolai.<\/p>\n

Bland k\u00e4nt folk som genom \u00e5ren f\u00e5tt ta emot utm\u00e4rkelsen \u00e5terfinns Stephen Hawking, Hermann Bondi, Victor Weisskopf m fl. Bland dessa “m fl” ovan n\u00e4mnde Roger Penrose!<\/p>\n

Priset f\u00e5r astrofysiker och teoretiska fysiker f\u00f6r att de g\u00e5r vidare i Einsteins fotsp\u00e5r och forskar p\u00e5 kvantumgravitation, gravitationsv\u00e5gor och andra l\u00e4ckerheter i det kosmiska k\u00f6ket.<\/p>\n

PS om Barnards b\u00e5ge<\/h2>\n

Ett s\u00e4rskilt tack till Hans Bengtsson f\u00f6r hans kommentar, i vilken han ber\u00e4ttar att den som anses ha uppt\u00e4ckt Barnard\u00b4s loop var Harvard-astronomen William H Pickering.<\/p>\n

Jag kollade upp Hans bildh\u00e4nvisning, och s\u00e5 h\u00e4r pl\u00e5tade Pickering b\u00e5gen i Orion 1890<\/a>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Drygt hundra \u00e5r tidigare svepte William Herschel med sitt stora teleskop dessa partier av Orion, och i sin nebulosakatalog\u00a0 noterar han: “I am pretty sure this space is attached with milky nebulosity.”<\/p>\n

Under sina februarisvepningar 1786 nosade Herschel \u00e4ven upp det som vi i dag kallar H\u00e4sthuvudnebulosan och som han beskrev s\u00e5 h\u00e4r: “Wonderful black space”.<\/p>\n

Universums yngsta svarta h\u00e5l?<\/h2>\n

Allt \u00e4r inte miljarders miljarder \u00e5r gammalt i kosmos. Nu ber\u00e4ttas t ex om att astronomer, som studerat resterna efter supernovan SN1979C i galaxen M100 (50 miljoner ljus\u00e5r bort) uppt\u00e4ckt ett svart h\u00e5l som \u00e4r j\u00e4mngammalt med supersm\u00e4llen – allts\u00e5 30 \u00e5r.<\/a><\/p>\n

Uppt\u00e4ckten bygger p\u00e5 samk\u00f6rning av data fr\u00e5n Chandra, NASA:s Swift-satellit, ESA:s XMM-Newton och tyskarnas ROSAT.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jorden sedd\u00a0 fr\u00e5n Merkurius-sonden Sol- och planetsystemets innersta planet Merkurius kommer att f\u00e5 stifta bekantskap med MESSENGER-sonden p\u00e5 allvar i b\u00f6rjan av n\u00e4sta \u00e5r, och det \u00e4r lika bra att l\u00e4ra sig att surfa in p\u00e5 hemsidan, som redan servar oss med sp\u00e4nnande material. Hur ser t ex jorden ut fr\u00e5n MESSENGERS horisont? I kv\u00e4ll… L\u00e4s mer »Nr 213 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8901"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8901"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8924,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8901\/revisions\/8924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}