{"id":89267,"date":"2021-12-14T19:28:32","date_gmt":"2021-12-14T18:28:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=89267"},"modified":"2021-12-14T20:13:42","modified_gmt":"2021-12-14T19:13:42","slug":"nr-85-2021","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2021\/12\/14\/nr-85-2021\/","title":{"rendered":"Nr 85 2021"},"content":{"rendered":"\n

Fin present till Peter Linde och SAS<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4rom dan firade vi att ASTB:s rorsman sen m\u00e5nga \u00e5r, tillika ordf\u00f6randen i SAS aka Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, Peter Linde<\/strong> passerade de 70. Grattis och v\u00e4lkommen i klubben, Peter!<\/p>\n\n\n\n

Det sades m\u00e5nga kloka och viktiga saker om och till Peter och presenter \u00f6verl\u00e4mnades.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n

Jubilaren Peter Linde. Foto: Privat<\/em><\/p>\n\n\n\n

En av de finaste presenterna blev k\u00e4nd f\u00f6rst efter festligheterna via Mikael Ingemyr <\/strong>(ordf Astronomisk Ungdom) och Stockholmsprofessorn Jesper Sollerman<\/strong>: Beskedet att en asteroid namnats Astronomiasvecia, detta f\u00f6r att celebrera att Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet 2019 kunde fira 100-\u00e5rsjubileum.<\/p>\n\n\n\n

Uppt\u00e4ckten av (16367) Astronomiasvecia = 1980 FS4 skedde 1980 av asteroiduppt\u00e4ckaren nr 1 p\u00e5 v\u00e5ra latituder, Uppsala-astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist <\/strong>fr\u00e5n La Sillas horisont, Chile.
<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llan finns h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.wgsbn-iau.org\/files\/Bulletins\/V001\/WGSBNBull_V001_007.pdf#page=5<\/a>
<\/p>\n\n\n\n

Asteroiden, som snurrar mellan Mars och Jupiter, observeras ofta av s\u00f6kprogram som Panstarrs, ZTF p\u00e5 Palomar Mountain och Hawaii-baserade ATLAS = Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System.<\/p>\n\n\n\n

PS<\/s><\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r kort tid sedan erh\u00f6ll ASTB och Tycho Brahe-observatoriet tack vare Peters seri\u00f6sa ordf\u00f6randeskap en annan sorts “present”, en donation p\u00e5 100 000 kr. Donatorn \u00e4r t v anonym.<\/p>\n\n\n\n

Det har varit en god h\u00f6st f\u00f6r svensk amat\u00f6rastronomi. Nu k\u00f6r vi!?!<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Nya stj\u00e4rnbilder fr\u00e5n Vintergatans svarta mitth\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har tagit de djupaste och skarpaste bilderna hittills av omr\u00e5det kring det supermassiva svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum. De nya bilderna \u00e4r 20 g\u00e5nger skarpare \u00e4n vad som var m\u00f6jligt innan VLTI och har avsl\u00f6jat en tidigare ok\u00e4nd stj\u00e4rna n\u00e4ra det svarta h\u00e5let. Genom att f\u00f6lja stj\u00e4rnornas r\u00f6relser har astronomerna kunnat g\u00f6ra en ny och mycket noggrann best\u00e4mning av det supermassiva h\u00e5lets massa.<\/p>\n\n\n\n

– Vi vill l\u00e4ra oss mer om det svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum, Sagittarius A*. Hur stor massa har det? Roterar det? Beter sig stj\u00e4rnorna i n\u00e4rheten som Einsteins relativitetsteori f\u00f6ruts\u00e4ger? Det b\u00e4sta s\u00e4ttet att svara p\u00e5 dessa fr\u00e5gor \u00e4r att f\u00f6lja stj\u00e4rnor i banor kring det supermassiva svarta h\u00e5let. Nu har vi gjort det med \u00e4nnu st\u00f6rre precision \u00e4n vad som varit m\u00f6jligt tidigare\u201d s\u00e4ger Reinhard Genze<\/strong>l, chef vid Max Planckinstitutet f\u00f6r extraterrest fysik (MPE) i Garching, Tyskland, och mottagare av nobelpriset i fysik 2020 f\u00f6r sin forskning om Sagittarius A*.<\/p>\n\n\n

<\/p>\n

\"\"<\/a>
Dessa bilder togs med GRAVITY-instrumentet vid ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) mellan mars och juli 2021 och visar stj\u00e4rnor i omloppsbanor mycket n\u00e4ra Sagittarius A*, det supermassiva svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum. Stj\u00e4rnan S29 observerades d\u00e5 den gjorde en n\u00e4rpassage av det svarta h\u00e5let p\u00e5 13 miljarder kilometers avst\u00e5nd, motsvarande 90 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. Stj\u00e4rnan S300 uppt\u00e4cktes under dessa observationer.<\/em>
F\u00f6r att erh\u00e5lla de nya bilderna utnyttjade astronomerna en maskininl\u00e4rningsteknik som kallas Information Field Theory. De gjorde en modell av hur k\u00e4llorna kring det svarta h\u00e5let borde se ut, simulerade GRAVITY:s bild av dem och j\u00e4mf\u00f6rde simuleringen med GRAVITY:s observationer. Detta gjorde det m\u00f6jligt att f\u00f6lja stj\u00e4rnorna kring Sagittarius A* med tidigare ouppm\u00e5dd precision.<\/em>
K\u00e4lla:<\/strong>ESO\/GRAVITY collaboration<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n

De senaste forskningsresultaten fr\u00e5n det 30 \u00e5r l\u00e5nga projektet f\u00f6r att f\u00f6lja stj\u00e4rnr\u00f6relserna kring Vintergatans centrum presenteras i dag av Genzel och hans forskarlag i tv\u00e5 artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics.<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att kunna hitta fler stj\u00e4rnor n\u00e4rmare det svarta h\u00e5let har forskarlaget, k\u00e4nt som GRAVITY- kollaborationen, utvecklat en ny analysteknik som producerat de skarpaste bilderna hittills av Vintergatans centrum. <\/p>\n\n\n\n

– VLTI ger oss en makal\u00f6s vinkeluppl\u00f6sning vilket g\u00f6r att vi kan se skarpare \u00e4n n\u00e5gonsin. Vi \u00e4r imponerade av detaljrikedomen och alla de stj\u00e4rnor som avsl\u00f6jas kring det svarta h\u00e5let\u201d s\u00e4ger Julia Stadler<\/strong> vid MPE, som ledde arbetet med att ta bilder av omr\u00e5det under sin tid p\u00e5 institutet. De uppt\u00e4ckte \u00e4ven en tidigare ok\u00e4nd stj\u00e4rna, S300, i bana kring Sagittarius A* med detta kraftfulla instrument.<\/p>\n\n\n\n

Med de senaste observationerna, som utf\u00f6rdes mellan maj och juli 2021, koncentrerade sig forskarna p\u00e5 omr\u00e5det n\u00e4rmast det svarta h\u00e5let d\u00e4r stj\u00e4rnorna r\u00f6r sig snabbast. H\u00e4r finns den tidigare rekordinnehavaren, S29, som passerade n\u00e4rmast h\u00e5let i maj 2021 p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 13 miljarder kilometer eller 90 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. Hastigheten var d\u00e5 8740 kilometer per sekund, h\u00f6gre \u00e4n vad som observerats f\u00f6r n\u00e5gon annan stj\u00e4rna kring det svarta h\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tningarna var m\u00f6jliga tack vare det unika GRAVITY-instrumentet som forskarlaget konstruerade f\u00f6r ESO:s VLTI i Chile. GRAVITY kombinerar ljuset fr\u00e5n de fyra 8,2-metersteleskopen i Very Large Telescope (VLT) med hj\u00e4lp av interferometri. Tekniken \u00e4r komplex, \u201cmen ger bilder som \u00e4r 20 g\u00e5nger skarpare \u00e4n de som tas med ett enstaka VLT-teleskop\u201d s\u00e4ger Frank Eisenhauer<\/strong> fr\u00e5n MPE som \u00e4r forskningsledare f\u00f6r GRAVITY.<\/p>\n\n\n\n

\n