![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/11\/johankarnfelt1.jpg\")
<\/a>I Lund har vi i dag David Dun\u00e9r<\/span> <\/strong>och Gustav Holmberg<\/strong><\/span>, som jag verkligen hoppas kan komma tillbaka till ASTB lite oftare och f\u00f6rel\u00e4sa, och i G\u00f6teborg p\u00e5 d\u00e4rvarande universitet arbetar ju v\u00e5r Lundmark-k\u00e4nnare Johan K\u00e4rnf\u00e4lt<\/strong><\/span>. Du missar v\u00e4l inte Johans “katalogarior” p\u00e5 PopAst-webben?<\/p>\n Jag bad Johan ber\u00e4tta om vad han h\u00e5ller p\u00e5 med just nu.<\/p>\n Johan skriver just nu p\u00e5 sitt bidrag till Wikipedias astronomit\u00e4vling.<\/p>\n – Jag har reggat uppslagsordet “Knut Lundmark” och hoppas\u00a0 f\u00f6rst\u00e5s han ska ge mig m\u00f6jlighet att namnge en asteroid.<\/p>\n Mycket intressant \u00e4r att en f\u00f6rnyad ans\u00f6kan kommer fr\u00e5n Johan och Gustav Holmberg kring den svenska amat\u00f6rastronomins historia. I f\u00f6rsta omg\u00e5ngen blev det nej fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det. Men skam den som ger sig!<\/p>\n – M\u00f6jligen kommer vi till h\u00f6sten att g\u00f6ra en pilotstudie kring Nils Tamm.<\/p>\n – Sen \u00e4r\u00a0 jag projektledare f\u00f6r en st\u00f6rre vetenskapshistorisk programsatsning som utg\u00e5r\u00a0 fr\u00e5n Centrum f\u00f6r Vetenskapshistoria p\u00e5 KVA (Kungl Vetenskapsakademien). Blir det av kommer jag bland annat\u00a0 att medverka i ett stort projekt kring KVA:s moderna historia.<\/p>\n – Det \u00e4r allts\u00e5\u00a0 mycket som r\u00f6r p\u00e5 sig, men det ska ju till pengar ocks\u00e5 f\u00f6r att det ska bli n\u00e5gon forskning gjord, noterar Johan.<\/p>\n PS till ovanst\u00e5ende.<\/strong><\/p>\n Vi ska inte hacka f\u00f6r mycket p\u00e5 Vetenskapsr\u00e5det. G\u00e5 g\u00e4rna in om deras hemsida och kolla vad de st\u00f6der<\/a> – i \u00e5r har pyttsats ut 2,4 miljarder kr till natur- och teknikvetenskap, medicin, utbildning, humaniora m m.<\/p>\n Ge inte upp f\u00f6rhoppningen om st\u00f6d till v\u00e5r amat\u00f6rastronmihistoria! Tr\u00e4gen vinner… och s\u00e5 \u00e4r ju de d\u00e4r irriterande dropparna p\u00e5 stenen s\u00e5 vidunderligt effektiva.<\/p>\n Vill du att Vetenskapsr\u00e5dets kaka ska v\u00e4xa \u00e4r det bara att ringa eller maila till din riksdagsman\/kvinna.<\/p>\n Dagens surpris \u00e4r v\u00e4l nyheten att astronomer hittat galaxer som \u00e4r 5-10 ggr massivare \u00e4n v\u00e5r egen vintergatsgalax, men inte bara det. Dessa bj\u00e4ssar \u00e4r 12 miljarder \u00e5r gamla och skapades s\u00e5ledes n\u00e4r v\u00e5rt kosmos var bara drygt 1 miljard \u00e5r gammalt.<\/p>\n En del teoretiker och galaxmodellanalytiker \u00e4r s\u00e4kert inte glada \u00f6ver uppt\u00e4ckten, som ytterligare spetsar till vad vi tror oss veta om Big Bang och tiden efter.<\/p>\n Science Daily har en bra summering.<\/a><\/p>\n W-bloggredakt\u00f6r\u00b4n har gett sig sj\u00e4lv ett\u00a0 uppdrag: Hur ser jorden ut sedd fr\u00e5n andra planeter? Start i f\u00f6rra bloggen med Merkurius-sonden MESSENGERS bild.<\/p>\n Vi har ju alla sett astonauternas jordbilder tagna fr\u00e5n m\u00e5nen, \u00e4kta ikoner,\u00a0 och h\u00e4r f\u00f6ljer ytterligare ett knippe andra jordbilder.<\/p>\n “Halvjorden” och halvm\u00e5nen s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r 2003, sedda fr\u00e5n Mars horisont, Den stora vita fl\u00e4cken \u00e4r Sydamerika och allt som \u00e4r bl\u00e5tt \u00e4r blott – vatten. Mars Global Surveor tog bilden i maj 2003<\/a>,<\/p>\n NASA:s Saturnus-sond Cassini f\u00e5r med j\u00e4mna mellanrum in \u00e4ven en ljus fl\u00e4ck i sina fantastiska bilder – v\u00e5r hemplanet.<\/p>\n Bilden \u00e4r en “komposit” (165 bilder) och togs 2006.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g Mars-rovern Spirit oss 2004. Bildcredit: NASA\/JPL\/Cornell\/Texas A&M<\/p>\n Solen och jorden – ett vackert par i denna NASA-bild fr\u00e5n 2007.<\/p>\n Denna klassiska bild togs fr\u00e5n Voyager 1 f\u00f6r tjugo \u00e5r sen (1990) – “the pale blue dot” blev ett begrepp, inte minst tack vare Carl Sagan. Kan du se pricken mitt i det brunaktiga strecket till h\u00f6ger? Avst\u00e5nd: Drygt 6 000 000 000 kilometer.<\/p>\n Strecken \u00e4r optiska fenomen, Voyager hade ingen vanlig ofelbar Instamatic ombord. Det finns 1000-tals bilder p\u00e5 jorden tagna av rymdsonder, och \u00e4ven andra instrument – t ex spektrografer – har dokumenterat v\u00e5r planet och lyckats bevisa att h\u00e4r finns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r\u00a0 organiskt liv.<\/p>\n * Budgeten spr\u00e4ngs med 1,5 miljarder dollar. Totalt pratas det nu om 6,5 miljarder dollar f\u00f6r att skicka upp och h\u00e5lla ig\u00e5ng JWST.<\/p>\n * Uppskjutning kan ske f\u00f6rst i september 2015.<\/p>\n P\u00e5 sin tid var det ocks\u00e5 “trouble with Hubble”. Det tog 11 \u00e5r att bygga instrumentet mot projekterade fyra…Men det var det v\u00e4rt – eller hur?<\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Amat\u00f6rastronomins historia i Sverige utforskas – om Vetenskapsr\u00e5det s\u00e4ger ja… Jag vet inte om vi vet hur bra vi har det inom “the astronomical fringe” i Sverige. Samarbetet amat\u00f6rer-proffs \u00e4r f\u00f6rn\u00e4mligt, enligt min uppfattning \u00e4r det s\u00e5 i alla fall (Lund!!!), och s\u00e5 har vi n\u00e5nting annat som \u00e4r v\u00e4ldigt positivt: Vi har n\u00e5gra id\u00e9-… L\u00e4s mer »Nr 214 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8927"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8927"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8927\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8961,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8927\/revisions\/8961"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8927"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8927"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>I begynnelsen var massiva galaxer…<\/h2>\n
Planeten Tellus p\u00e5 “halvdistans”<\/h2>\n
1.<\/h2>\n
<\/a>2.<\/strong><\/h2>\n
<\/strong>
<\/a><\/h2>\n3.<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\n4.<\/h2>\n
<\/a>5.<\/h2>\n<\/a><\/p>\nJames Webb-teleskopet f\u00f6rdr\u00f6js<\/h2>\n
<\/a>Stackars NASA-byr\u00e5krater. De har r\u00e4knat fel p\u00e5 Hubble-teleskopets efterf\u00f6ljare. The James Webb Space Telescope med dess 6,5-meters spegel:<\/p>\n