{"id":89407,"date":"2022-01-04T22:20:08","date_gmt":"2022-01-04T21:20:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=89407"},"modified":"2022-01-05T13:20:43","modified_gmt":"2022-01-05T12:20:43","slug":"nr-1-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/01\/04\/nr-1-2022\/","title":{"rendered":"Nr 1 2022"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Det brinner i Orion<\/h2>\n\n\n\n<p>ESO meddelar <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2201\/?lang\">i en relis<\/a> att i stj\u00e4rnbilden Orion visas upp ett spektakul\u00e4rt fyrverkeri  i en ny bild fr\u00e5n Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara \u2013 det \u00e4r inte fr\u00e5ga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. &#8220;Elden&#8221; i detta julkort \u00e4r Flamnebulosan i Orion avbildad i radiov\u00e5gor \u2013 en bild som tvekl\u00f6st ger namnet r\u00e4tta! Bilden togs med ESO:s Atacama Pathfinder Experiment (APEX) p\u00e5 Chajnantorplat\u00e5n i Atacama\u00f6knen i Chile.<\/p>\n\n\n\n<p>Den nya bilden av Flamnebulosan baseras p\u00e5 observationer gjorda av den tidigare ESO-astronomen <strong>Thomas Stanke<\/strong> och hans forskarlag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. De var ivriga att pr\u00f6va det nyligen installerade <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/sci\/publications\/announcements\/sciann14073.html\">SuperCam<\/a>-instrumentet p\u00e5 APEX och pekade teleskopet mot Orion. \u201cSom astronomer s\u00e4ger n\u00e4rhelst ett nytt teleskop eller instrument uppenbarar sig:&nbsp;observera Orion \u2013 det finns alltid n\u00e5got nytt och intressant att uppt\u00e4cka!\u201d s\u00e4ger Stanke. N\u00e5gra \u00e5r och m\u00e5nga observationer senare fick Stanke och hans forskarlag resultaten publicerade i tidskriften <em>Astronomy &amp; Astrophysics.<\/em><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Multiple views of the Flame Nebula region as seen with the DSS2, VISTA and APEX\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/hms-BS8MEDI?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Orion \u00e4r ett av de mest intressanta omr\u00e5dena p\u00e5 himlen eftersom det rymmer de n\u00e4rmaste j\u00e4ttelika molekylmolnen \u2013 enorma nebulosor av huvudsakligen v\u00e4tgas, d\u00e4r nya stj\u00e4rnor och planeter bildas. Dessa moln ligger p\u00e5 1300 till 1600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och inkluderar den mest aktiva f\u00f6delseplatsen f\u00f6r stj\u00e4rnor i solens n\u00e4rhet, s\u00e5v\u00e4l som Flamnebulosan p\u00e5 bilden. Denna emissionsnebulosa g\u00f6mmer en grupp unga stj\u00e4rnor vars energirika str\u00e5lning f\u00e5r gasen runt omkring att lysa.<\/p>\n\n\n\n<p>Med ett s\u00e5 intressant och lockande m\u00e5l var det osannolikt att forskarna skulle bli besvikna. Ut\u00f6ver Flamnebulosan och dess omgivning kunde Stanke och hans kollegor njuta av ett flertal andra spektakul\u00e4ra objekt. Bland dessa finns reflektionsnebulosorna <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso1635\/\">Messier 78 och NGC 2071<\/a> \u2013 interstell\u00e4ra moln av gas och stoft som reflekterar ljuset fr\u00e5n n\u00e4rbel\u00e4gna stj\u00e4rnor. Astronomerna uppt\u00e4ckte ocks\u00e5 en helt ny nebulosa, ett litet objekt n\u00e4rmast perfekt cirkul\u00e4rt till formen, som de gav smeknamnet Konebulosan.<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=89411\" rel=\"attachment wp-att-89411\"><img decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-89411 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/eso2201b-300x147.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"147\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/eso2201b-300x147.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/eso2201b-200x98.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/eso2201b.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Denna bild &#8211; BL\u00c5S UPP DEN! &#8211;  visar Flamnebulosan i Orion, avbildad med radiov\u00e5gor. Bilden baseras p\u00e5 observationer gjorda med SuperCaminstrumentet p\u00e5 Atacama Pathfinder Experiment (APEX) som drivs av ESO p\u00e5 Chajnantorplat\u00e5n i Chile.&nbsp;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Flamnebulosan \u00e4r det stora ljusa objektet till v\u00e4nster. Det mindre objektet till h\u00f6ger \u00e4r reflektionsnebulosan NGC 2023. Strax ovanf\u00f6r till h\u00f6ger om NGC 2023 reser sig den ikoniska H\u00e4sthuvudnebulosan ur de gula \u201cflammorna\u201d. Dessa tre objekt \u00e4r en del av Orionmolnet, ett enormt gasmoln p\u00e5 mellan 1300 och 1600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildens f\u00e4rgvariationer avspeglar gas med olika hastigheter. Flamnebulosan och dess omgivning r\u00f6r sig bort fr\u00e5n oss, och de r\u00f6da molnen i bakgrunden r\u00f6r sig snabbare bort fr\u00e5n oss \u00e4n de gula molnen i f\u00f6rgrunden.<strong>K\u00e4lla:<\/strong> ESO\/Th. Stanke<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Observationerna gjordes inom ramen f\u00f6r kartl\u00e4ggningsprojektet APEX Large CO Heterodyne Orion Legacy Survey (ALCOHOLS) som unders\u00f6ker radiov\u00e5gor uts\u00e4nda av kolmonoxidmolekylen (CO) i Orions molekylmoln. Med hj\u00e4lp av denna molekyl kan stora omr\u00e5den av himlen unders\u00f6kas med SuperCam och en kartl\u00e4ggning g\u00f6ras av de stora gasmoln d\u00e4r nya stj\u00e4rnor bildas. Helt olikt den eld som bilden tycks avbilda \u00e4r dessa moln egentligen mycket kalla, med temperaturer bara n\u00e5gra tiotals grader \u00f6ver den absoluta nollpunkten.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">(Sir) Patrick Moores teleskop<\/h2>\n\n\n\n<p>Tack till <strong>Johan K\u00e4rnf\u00e4l<\/strong>t som f\u00e5tt korn p\u00e5 en filmsekvens p\u00e5 Youtube om <strong>Patrick Moores<\/strong> alla teleskop.  Filmsnutten har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken, i \u00e5r \u00e4r det tio \u00e5r sedan denna gigant inom popul\u00e4rastronomin och amat\u00f6rastronomin gick ur tiden.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed-youtube wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"The renovation of Sir Patrick Moore&#039;s telescopes (trailer)\" width=\"1200\" height=\"900\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/i6nx0jwmeu0?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ordf\u00f6rande Peter intervjuas i Sydsvenskan<\/h2>\n\n\n\n<p>I dagens nr (4.1.) av <em>Sydsvenskan<\/em> intervjuas <strong>Peter Linde<\/strong> av <strong>Elisabeth Andersson<\/strong> om James Webb-teleskopet, som just nu utvecklat sin solpanel. Everything is go! i detta projekt som l\u00e4r g\u00f6ra en och annan l\u00e4robok inaktuell.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Coming up: Sven Cederblad<\/h2>\n\n\n\n<p>Vi h\u00e5ller p\u00e5 att samla p\u00e5 oss en hel del matnyttig information om lundaastronomen <strong>Sven Cederblad<\/strong>. Vi inv\u00e4ntar f\u00f6r tillf\u00e4llet ytterligare en puzzelbit f\u00f6r att sedan g\u00e5 i tryck.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vad h\u00e4nder i Lund?<\/h2>\n\n\n\n<p>Rektorn vid Lunds universitet har med st\u00f6d av dekanen tillsatt en ny prefekt vid astronomiska institutionen i Lund, vars institutionsstyrelse &#8211; demokratiskt tillsatt &#8211; avsatts. F\u00f6rordnandet \u00e4r p\u00e5 ett \u00e5r. En omorganisation f\u00f6rutses ske.<\/p>\n\n\n\n<p>Bra eller d\u00e5ligt? Jag vet \u00e4rligt talat inte, men det vet jag att h\u00f6gsta universitetsledningen inte ska spela &#8220;\u00f6verraskad&#8221; eller inta en &#8220;det hade vi ingen aaaning om&#8221;-attityd. De kan ju titta i sina egna diarier vad <strong>Anders Nyholm <\/strong>hade ber\u00e4tta n\u00e4r han var kvar i Lund. <\/p>\n\n\n\n<p>Det beh\u00f6vdes en larmartikel i <em>Nature<\/em> &#8211; med namns n\u00e4mnande! &#8211; f\u00f6r att saken skulle brisera i fjor, men d\u00e5 var det s\u00e5 dags.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Nature<\/em>-artikeln t\u00e5l fortfarande att l\u00e4sas:<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/d41586-021-01621-8\">https:\/\/www.nature.com\/articles\/d41586-021-01621-8<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4rdom av denna katastrof: St\u00e5 alltid p\u00e5 studenternas, doktorandernas och de drabbade anst\u00e4lldas sida. Annars d\u00f6r institutionen. M\u00e5nga har redan dragit.<\/p>\n\n\n\n<p>PS 5.1. H\u00e4r dagens artikel i tidningen:<\/p>\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=89423\" rel=\"attachment wp-att-89423\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-89423\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-225x300.jpg\" alt=\"\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-1152x1536.jpg 1152w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-1536x2048.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3245-scaled.jpg 1920w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?attachment_id=89424\" rel=\"attachment wp-att-89424\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-89424\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-225x300.jpg\" alt=\"\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-1152x1536.jpg 1152w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-1536x2048.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/IMG_3246-scaled.jpg 1920w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det brinner i Orion ESO meddelar i en relis att i stj\u00e4rnbilden Orion visas upp ett spektakul\u00e4rt fyrverkeri i en ny bild fr\u00e5n Europeiska sydobservatoriet (ESO). Men ingen fara \u2013 det \u00e4r inte fr\u00e5ga om en verklig eld, inte heller ett verkligt fyrverkeri. &#8220;Elden&#8221; i detta julkort \u00e4r Flamnebulosan i Orion avbildad i radiov\u00e5gor \u2013&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/01\/04\/nr-1-2022\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 1 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89407"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89407"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89407\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89437,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89407\/revisions\/89437"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}