Aktiva galaxk\u00e4rnor<\/a> (AGN) \u00e4r extremt energirika k\u00e4llor i centrum av vissa galaxer som f\u00e5r sin kraft fr\u00e5n ett supermassivt svart h\u00e5l. De svarta h\u00e5len suger \u00e5t sig stora m\u00e4ngder kosmiskt stoft och gas fr\u00e5n omgivningen. Innan materialet f\u00f6rsvinner in i det svarta h\u00e5let r\u00f6r det sig i spiralformade banor och s\u00e4nder samtidigt ut enorma m\u00e4ngder energi, ofta mer \u00e4n alla stj\u00e4rnor i galaxen tillsammans.<\/p>\n\n\n\n Den v\u00e4nstra bilden visar den aktiva galaxen Messier 77 tagen med FORS2-instrumentet (FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph 2) p\u00e5 ESO:s Very Large Telescope. Den h\u00f6gra bilden visar en f\u00f6rstorad vy av galaxens innersta del, dess aktiva galakk\u00e4rna, f\u00e5ngad med MATISSE-instrumentet p\u00e5 ESO:s Very Large Telescope Interferometer. Bildk\u00e4llor: ESO\/Jaffe, G\u00e1mez-Rosas et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n * Astronomerna har varit intresserade<\/strong> av dessa ljusstarka AGN:s sedan de f\u00f6rst uppt\u00e4cktes p\u00e5 1950-talet. Tack vare ESO:s VLTI har nu en forskargrupp under ledning av Violeta G\u00e1mez Rosas<\/strong> fr\u00e5n Leidenuniversitetet i Nederl\u00e4nderna kommit ett steg n\u00e4rmare f\u00f6rst\u00e5elsen av hur de fungerar och ser ut p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll. Forskningsresultaten publiceras i dag i tidskriften Nature.<\/p>\n\n\n\n * Med hj\u00e4lp av exceptionellt <\/strong>detaljerade observationer av det centrala omr\u00e5det i galaxen Messier 77<\/a>, ocks\u00e5 k\u00e4nd som NGC 1068, har G\u00e1mez Rosas och hennes forskarlag uppt\u00e4ckt en t\u00e4t ring av kosmiskt stoft och gas som g\u00f6mmer ett supermassivt svart h\u00e5l. Uppt\u00e4ckten ger starka bevis f\u00f6r en 30 \u00e5r gammal teori k\u00e4nd som den \u201cenhetliga modellen\u201d (engelska Unified Model of AGNs).<\/p>\n\n\n\n * Ett flertal AGN-typer \u00e4r k\u00e4nda<\/strong>, varav vissa uts\u00e4nder skurar av radiov\u00e5gor medan andra inte g\u00f6r det; vissa lyser starkt i optiskt ljus med andra, som Messier 77, \u00e4r betydligt svagare. Enligt den enhetliga modellen har alla AGN samma grundl\u00e4ggande struktur med ett supermassivt svart h\u00e5l omgivet av en t\u00e4t stoftring.<\/p>\n\n\n\n * Enligt modellen beror <\/strong>skillnaderna mellan olika AGN-typer p\u00e5 orienteringen av det svarta h\u00e5let och stoftringen sett fr\u00e5n jorden. Typen beror p\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning ringen skymmer det svarta h\u00e5let och ibland g\u00f6mmer det helt och h\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n * Astronomer har funnit visst st\u00f6d<\/strong> f\u00f6r den enhetliga modellen tidigare, inklusive varmt stoft i centrum av Messier 77. Men det r\u00e5dde fortfarande tveksamhet kring om detta stoftmoln helt kunde hindra str\u00e5lningen fr\u00e5n det svarta h\u00e5let och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rklara varf\u00f6r vissa AGN \u00e4r ljusare i synligt ljus \u00e4n andra.<\/p>\n\n\n\n * \u201cStoftmolnens sanna natur <\/strong>och deras roll i f\u00f6rseln av material till det svarta h\u00e5let och deras p\u00e5verkan p\u00e5 dess utseende fr\u00e5n jorden har varit grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor under de senaste tre \u00e5rtiondena\u201d f\u00f6rklarar G\u00e1mez Rosas. \u201cInget enskilt forskningsresultat kommer att ge svar p\u00e5 alla fr\u00e5gor vi har, men vi har nu tagit ett ordentligt kliv mot en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av hur AGN fungerar\u201d.<\/p>\n\n\n\n Observationerna var m\u00f6jliga<\/strong> tack vare MATISSE<\/a>-instrumentet (Multi AperTure mid-Infrared SpectroScopic Experiment) p\u00e5 ESO:s VLTI<\/a>, bel\u00e4get i Atacama\u00f6knen i Chile. MATISSE kombinerar infrar\u00f6tt ljus fr\u00e5n de fyra 8,2 meter stora huvudteleskopen i ESO:s Very Large Telescope med hj\u00e4lp av interferometri. Forskarna anv\u00e4nde MATISSE f\u00f6r att studera centrum av Messier 77, en galax p\u00e5 47 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd i Valfiskens stj\u00e4rnbild.<\/p>\n\n\n\n * \u201cMATISSE kan studera ett <\/strong>stort v\u00e5gl\u00e4ngdsintervall i infrar\u00f6tt ljus vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att se genom stoftet och m\u00e4ta temperaturen med stor noggrannhet. Eftersom VLT-teleskopen \u00e4r utspridda \u00f6ver en stor yta f\u00e5r vi tillr\u00e4ckligt h\u00f6g uppl\u00f6sning f\u00f6r att se vad som sker i galaxer p\u00e5 s\u00e5 stora avst\u00e5nd som f\u00f6r Messier 77. De bilder vi erh\u00f6ll visade f\u00f6r\u00e4ndringar i temperatur och absorption i stoftmolnen runt det svarta h\u00e5let\u201d ber\u00e4ttar Walter Jaffe<\/strong>, professor vid Leidenuniversitetet och medf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n\n\n\n * Genom att j\u00e4mf\u00f6ra variationen i<\/strong> temperatur (cirka 20 till 1200 \u00b0C) som orsakas av den intensiva str\u00e5lningen fr\u00e5n det svarta h\u00e5let med kartor \u00f6ver absorptionen i omr\u00e5det kunde forskarna skapa en detaljerad bild av stoftet, och kunde hitta den troliga platsen f\u00f6r det svarta h\u00e5let. F\u00f6rdelningen av stoftet, med en t\u00e4t inre ring omgiven av en mer utbredd skiva med det svarta h\u00e5let i mitten, bekr\u00e4ftar den enhetliga modellen. F\u00f6r att kunna konstruera en enhetlig bild anv\u00e4nde astronomerna ocks\u00e5 data fr\u00e5n Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array, d\u00e4r ESO \u00e4r en partner, och antennsystemet Very Long Baseline Array vid National Radio Astronomy Observatory.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/eso2203a.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/eso2203b.jpg\")
K\u00e4lla:<\/strong>ESO\/Jaffe, G\u00e1mez-Rosas et al.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n