Se bifogat resultat som \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k till n\u00e4rbild.<\/p>\n\n\n
Tittips: KLICKA UPP BILDEN p\u00e5 din sk\u00e4rm!!!<\/em><\/p>\n\n\n\n “Jag s\u00e5g till min gl\u00e4dje att man ser en antydan till den yttre OIII-relaterade ljussvaga halon.<\/p>\n\n\n\n Nebulosan \u00e4r bara cirka 3,4′ i diameter, or\u00e4knat yttre halon.<\/p>\n\n\n\n Bilden f\u00e5ngad p\u00e5 kv\u00e4llen 3 mars.<\/p>\n\n\n\n Total exponeringstid 6,5 timmar f\u00f6rdelat p\u00e5 R,G,B,H\u03b1,OII-filter och bilden tagen med min 130 mm refraktor.”<\/p>\n\n\n\n Den r\u00f6da h\u00e4ttan utstr\u00e5lar Halfa.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r galaxer frontalkrockar uppst\u00e5r de mest fantastiska fenomen. Som denna “rymdtriangel”, observerad av Hubble-teleskopet.<\/a> Kollisionen generar massor av nya stj\u00e4rnor<\/p>\n\n\n\n Det vi ser \u00e4r en frontalkrock mellan NGC 2444 och NGC 2445, vilka tillsammans utg\u00f6r Arp 143 i Arps katalog \u00f6ver “peculiar galaxies”.<\/p>\n\n\n\n The Meridian,<\/em> lundaastronomernas egen podcast, finns p\u00e5 facebook, twitter men ocks\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.astro.lu.se\/TheMeridian<\/a><\/p>\n\n\n\n Med hj\u00e4lp av Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) i Chile har astronomer vid Leidenobservatoriet i Nederl\u00e4nderna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen identifierat dimetyleter i en planetbildande gas- och stoftskiva<\/a>. <\/p>\n\n\n\n Med sina nio atomer \u00e4r detta den st\u00f6rsta molekylen som hittills har uppt\u00e4ckts i en s\u00e5dan skiva. Den \u00e4r ocks\u00e5 en byggsten f\u00f6r st\u00f6rre organiska molekyler som kan ge upphov till liv.<\/p>\n\n\n Denna kompositbild -DUBBELKLICKA UPP DEN P\u00c5 DIN SK\u00c4RM – visar en konstn\u00e4rlig gestaltning av den planetbildande skivan runt IRS 48, ocks\u00e5 k\u00e4nd som Oph-IRS 48. I skivans s\u00f6dra del finns en stoftf\u00e4lla, en cashewn\u00f6tsformad region d\u00e4r millimeterstora stoftkorn v\u00e4xer till kilometerstora objekt som kometer, sm\u00e5kroppar och potentiellt \u00e4ven planeter. Observationer som nyligen gjordes med Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) detekterade ett flertal organiska molekyler i denna region, inklusive dimetyleter som \u00e4r den st\u00f6rsta molekyl som hittills uppt\u00e4ckts i en planetbildande skiva. Emissionen som indikerar f\u00f6rekomsten av dimetyleter (verkliga observationer i bl\u00e5tt) \u00e4r starkast i skivans stoftf\u00e4lla. I bilden visas ocks\u00e5 en modell av dimetyletermolekylen.K\u00e4lla:<\/em><\/p>\n\n\n\n ESO\/L. Cal\u00e7ada, ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)\/A. Pohl, van der Marel et al., Brunken et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n En R\u00e5biff Copernicus (aka “Tartar Copernicus”) t\u00e4nker jag mig s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n * Platta ut k\u00f6ttet, g\u00f6r en grop i mitten, d\u00e4r du l\u00e4gger \u00e4ggulan (= solen).<\/p>\n\n\n\n * \u00b4Runt \u00e4ggulan placeras sm\u00e5 och stora kapris, de sm\u00e5 utg\u00f6r stenplaneterna i systemet, de stora gasj\u00e4ttarna.<\/p>\n\n\n\n * Mellan \u00e4ggulan och r\u00e5biffens ytterkant l\u00e4ggs en ring av finhackade r\u00f6dbetor och allra ytterst en ring finhackad vanlig gul l\u00f6k – r\u00f6dbetorna symboliserar Kuiperb\u00e4ltet, l\u00f6ken markerar Oort-\u00d6piks moln.<\/p>\n\n\n\n * Salta, peppra. Sm\u00e5partiklar som f\u00e5r utg\u00f6ra kometer, meteorider etc.<\/p>\n\n\n\n Bon appetit!<\/p>\n\n\n Ingredienserna p\u00e5 plats. Solsystemet \u00e0 la Copernicus kan lagas till….<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" “Ugglan” f\u00e5ngad efter drygt sex timmar – Jag tyckte det var dags f\u00f6r Mt Hindby att f\u00e5nga en bild p\u00e5 klassiska M97, en planetarisk nebulosa, meddelar Hans Hilderfors. Se bifogat resultat som \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k till n\u00e4rbild. Tittips: KLICKA UPP BILDEN p\u00e5 din sk\u00e4rm!!! “Jag s\u00e5g till min gl\u00e4dje att man ser en antydan till… L\u00e4s mer »Nr 13 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89717"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89717"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89717\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89741,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89717\/revisions\/89741"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89717"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89717"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89717"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/M97-2-300x225.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n\u00c4ven Hubble forts\u00e4tter leverera<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/heic2201a-1024x682.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nLundaobsis podcast<\/h2>\n\n\n\n
Rekordmolekyl funnen i planetbildande skiva<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/eso2205a-300x200.jpg\")
<\/a><\/div>\n\n\nR\u00e5biff Copernicus<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/rabiff_2_1060-300x200.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n