<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n Ronnies Astronet-rapport<\/a>: F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan b\u00f6rjade jag ett nytt projekt, att f\u00e5nga M97 med min 14 tums Celestron. F\u00f6rsta natten gick \u00e5t till att justera teleskop, montering (CGE Pro) och kamera. D\u00e4refter p\u00e5b\u00f6rjades insamlandet av data under 6 n\u00e4tter. Tyv\u00e4rr gjorde vind, dis och m\u00e5nen att jag “bara” fick ihop 15 timmars brukbar data, dock tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta ihop en bild. Nebulosan \u00e4r skapad av smalbanddatan och med lite inslag av luminositetsdata. Det yttre skalet p\u00e5 nebulosan g\u00f6mde sig i OIII-datan och fick pressas rej\u00e4lt f\u00f6r att f\u00e5s fram. Stj\u00e4rnor och galaxer \u00e4r skapade ur RGB+Lum data och d\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6kt beh\u00e5lla deras “\u00e4kta” f\u00e4rger. Nebulosan skulle kunna beh\u00f6va \u00e4nnu mer data, men n\u00e5gonstans m\u00e5ste \u00e4ven jag s\u00e4tta stopp. F\u00f6r tillf\u00e4llet iallafall… Hoppas ni gillar resultatet, det g\u00f6r jag! <\/em><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Min story:<\/p>\n\n\n\n Planetariska nebulosor har vi k\u00e4nt till i snart 250 \u00e5r, “Ugglan” b\u00f6rjade f\u00f6rst\u00e5s med Pierre M\u00e9chain,<\/strong> Messiers <\/strong>medarbetare, den 16 februari 1781, och dessa nebulosors ringutseende har f\u00f6rvillat m\u00e5nga astronomer genom tiderna. S\u00e5 sent som in p\u00e5 1900-talet trodde Stockholmsprofessorn Karl Bohlin<\/strong> att Vintergatan var en planetarisk nebulosa, analogin \u00e4r begriplig med tanke p\u00e5 Vintergatans smala ringband p\u00e5 himlavalvet, jod\u00e5, men f\u00e5 trodde \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 den. Det var ju ocks\u00e5 Bohlin som gjort m\u00e4tningar med Stockholmsobservatoriets teleskop p\u00e5 M31\/Andromedanebulosan och kommit fram till avst\u00e5ndet 19 ljus\u00e5r. N\u00e4r Knut Lundmark<\/strong> visade Bohlin sin avhandling, i vilken han pl\u00e4derade f\u00f6r att Andromedasystemet var en galax som Vintergatan och hade avst\u00e5ndet minst 600 000-700 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss – skrattade Bohlin!<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r den ber\u00f6mde Walter Baade <\/strong>var verksam p\u00e5 50-talet p\u00e5 Palomar Mountains med 200-tummaren lyckades han med en snillrik kombination av teleskop och filter<\/a> st\u00e4nga ute de vanliga stj\u00e4rnorna i M31:s yttre omr\u00e5den, som han unders\u00f6kte, och samtidigt d\u00e4r uppt\u00e4cka fem punktformiga “gr\u00f6na” (filtrets OIII-linje h\u00e4r avg\u00f6rande) planetariska nebulosor i M31. Nu k\u00e4nner vi till betydligt fler, bevisat av en hyperintressant rapport <\/a>om skillnaden mellan de planetariska nebulosor som tillh\u00f6r M31:s inre, tjocka och “gamla” skiva och de yttre i galaxens tunna och “unga” skiva (d\u00e4r stj\u00e4rnbildning \u00e4ven f\u00f6rsigg\u00e5r).<\/p>\n\n\n\n Skivornas historia har med kollisioner att g\u00f6ra i M31:s tidigare tillvaro.<\/p>\n\n\n\n Unders\u00f6kningen visar att de \u00e4ldre planetariska nebulosorna \u00e4r metallfattigare \u00e4n de yngre, vilket kuggar v\u00e4l med dagens teorier. Obs: Med metaller menar astronomerna inte kemisternas metaller utan alla grund\u00e4mnen \u00f6ver v\u00e4te och helium i det periodiska systemet.<\/p>\n\n\n\n Walter Baade ins\u00e5g tidigt likheten mellan M31 och Vintergatan, och all forskning p\u00e5visar i dag samma sak. Han fick f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ven namna – s\u00e4kert mot sin vilja, om han ens k\u00e4nde till det – det lilla omr\u00e5de i Vintergatans mitt som \u00e4r relativt genomskinligt beroende p\u00e5 avsaknad av skymmande interstell\u00e4r materia. Omr\u00e5det kallas Baade\u00b4s Window (“Baades f\u00f6nster”).<\/p>\n\n\n\n Tillh\u00f6r “Ugglan” Vintergatans yngre eller \u00e4ldre klientel? Det \u00e5terst\u00e5r att reda ut. Jag \u00e4r inte riktigt hemma d\u00e4r rent faktam\u00e4ssigt om Ugglan ligger i en \u00e4ldre eller yngre del av v\u00e5r hemmagalax, f\u00f6r \u00e4ven vi har ju g\u00e5tt igenom en del kannibalistiska galaxsm\u00e4llar. \u00c5terkommer!<\/p>\n\n\n\n Mycket av forskningen i dag av dessa planetariska nebulosor har med stj\u00e4rnvindar att g\u00f6ra och samspelet vita dv\u00e4rgar i centrum och den interstell\u00e4ra materien. Dessa nebulositeter uppl\u00f6ses ganska snabbt astronomiskt sett, och kvar finns i centrum vita dv\u00e4rgar\/pulsarer etc som konstrar. Varf\u00f6r skulle de inte g\u00f6ra det?<\/p>\n\n\n\n Och solen ska dit om en 5-6 miljarder \u00e5r!<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" “S\u00e5som i Andromedagalaxen s\u00e5 ock i Vintergatan” Tack till v\u00e5r ASTB-astrofotograf Ronnie Svensson som \u00e4ven han fokuserar sitt teleskop, sin kamera, ja sin tid p\u00e5 M 97, Ugglenebulosan.Tv\u00e5 varianter ser ut s\u00e5 h\u00e4r, den nedersta \u00e4nnu mera sk\u00e4rpt efter lite bearbetning: Fr\u00e5n Ronnies Astronet-rapport: F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan b\u00f6rjade jag ett nytt projekt, att f\u00e5nga… L\u00e4s mer »Nr 19 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89990"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89990"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89990\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90021,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89990\/revisions\/90021"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89990"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89990"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89990"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/m97_final2_ljus3.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n